Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Przemysl - Przemysliderna. Se Böhmen (Historia) - Przerowa, Sewerin. Se Jarochowskij, K - Przesmycki, Zenon - Przevalsk. Se Przjevalsk - Przevalskijs häst, zool. Se Hästdjuren, sp. 171-172 och fig. 1 - Przevalskij, N.M. Se Przjevalskij - Przezdziecki, Alexandr - Przibram. Se Pribram - Przibram, Hans - Przjevalsk - Przjevalskij, Nikolaj Michailovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ånyo inneslöts och 12 förgäfves anfölls. Försvaret
leddes nämligen med samma energiska aktivitet
som förut. 14 nov. gjordes sålunda ett lyckadt
utfall, hvarvid ryssarna tillbakaträngdes till
höjderna vid Rokienitza. 19 nov. tillfogades dem svåra
förluster s. om P.; 20 s. m. trängdes de
tillbaka äfven i v. och n. v. och 30 i n. Deras
anfall blefvo därefter för en tid svagare, under det att
kommendanten fortsatte med utfall på utfall.
Postförbindelsen uppehölls under hela belägringen
medelst flygmaskiner, och fästningsverken ledo föga
af beskjutningen, men proviantbrist vållade fästningens
uppgifvande 22 mars 1915.
(J. F. N.) L. W:son M.
Przemysliderna. Se Böhmen (Historia).
Przerowa, Sewerin. Se Jarochowski, K.
Przesmycki [pʃe′smytski], Zenon, polsk skald
under pseudonymen Miriam, f. 1861, egnade
sig efter universitetsstudier i Warschau åt litteraturen,
redigerade den konstkritiska veckotidskriften
”Życie” och utgaf 1893 den reflexionslyriska
diktsamlingen Z czary modości, liryczny pamiȩtnik
duszy. Som poetisk tolkare har han inlagt stora
förtjänster, särskildt i fråga om den tjechiska
litteraturen och Maeterlincks verk. 1893 författade
han en förträfflig studie öfver Vrchlický.
A–d J.
Przevalsk. Se Przjevalsk.
Przevaljskijs häst [pʃe-], zool. Se Hästdjuren,
sp. 171–172 och fig. 1.
Przevalskij, N. M. Se Przjevalskij.
Przezdziecki [pʃesjdsie′tski], Alexandr, polsk
historiker och arkeolog, f. 1814, d. 1871, företog
många studieresor och samlade i bibliotek och arkiv
ett rikt material till Polens historia, användt i
Wo-lyn, Ukraina, Obrazy miejsc i czasöw (Volynien
och Ukrajna, ort- och tidsminnen, 1844), Wiadomosci
bibliograficzne o re.kopisach po biblijotekach
i ar-chiwach zagranicznych (Bibliografiska
upplysningar om handskrifter i utländska bibliotek
och arkiv, 1850), O polakach w Bolonii i Padwie
(Om polackerna i Bologna och Padua, 1852), Zycie
domowe Jadwigi i Jagielly (Jadwigas och Jagiellos
husliga lif, 1854) m. fl. arbeten. Dessutom utgaf
han de gamla krönikorna af Dlugosz och Kadlubek samt
Wiszniewskis litteraturhistoria och 2rödla do dziejöw
polskich (Ur källorna till Polens historia, 2 dlr,
1843-44). Intrycken från en 1833 företagen rundresa
i Sverige innehållas i Szwecya i pisma (1845).
A-d J.
Przibram. Se Pfibram.
Przibram [pji’-], Hans, österrikisk zoolog,
f. 1874 i Wien, vid hvars universitet han 1914 vardt
e. o. professor i experimentell zoologi. P. upprättade
1903 i det i Prater belägna vivariet en biologisk
försöksanstalt, från hvilket redan mycket betydande
bidrag till denna gren af biologien utgått. Äfven
P:s egna, talrika arbeten röra sig på detta område;
af dessa nämnas Regeneration bei den crustaceen
(1899), Studien ilber die regeneration (1901-02),
Einleitung in die experimentelie morphologie der tiere
(1904), Kristallanalogien zur entwicklungsmechanik
der organismen (1906), Dif-ferenzierung
des abdomens enthäuster einsiedler-krebse
(1907), Experimentelle bchandlung biolo-gischer
grundfragen (1908) och Physiologie der formbildung
(1910). P. är äfven verksam som tecknare och har
haft teckningar utställda på Wiens "Sezession".
L-e-
<b>Przjevalsk</> [pʃe-], stad i ryska Turkestan,
prov. Semirjetjensk, 12 km. s. s. ö. om Issyk-kul,
1,700 m. ö. h. 7,987 inv. (1897). Meteorologisk
station. Landtbruksskola. Staden hette förr Karakol,
men fick 1889 namnet P. efter forskningsresanden
Przjevalskij, som dog där och fått ett monument där
rest åt sig.
Przjevalskij [pʃe-], Nikolaj Michailovitj, rysk
upptäcktsresande, f. 12 april (31 mars) 1839, d. 1
nov. 1888, genomgick krigsakademien i Petersburg,
blef 1864 lärare i geografi vid junkerskolan i Warschau
och sändes 1867 af generalstaben till östra Sibirien
för att göra en statistisk-topografisk beskrifning
af Ussuriområdet. 1870–73 företog han på uppdrag af
Geografiska sällskapet i Petersburg, följd af endast
3 man och med löjligt små pekuniära resurser, sin
första stora upptäcktsresa i det inre Asien. Den
gick från Kiachta öfver Peking genom ordosområdet
längs Hwang-ho till Ala-schan, därifrån återvände
han till Kalgan för att efter öfvervintringen där
1872 framtränga genom Kansu mot v. Han färdades förbi
Kuku-nor och genom den djurrika högslätten Zaidam samt
kom, efter att ha öfvergått norra Tibets gränsberg,
till Murussu, Jang-tse-kiangs öfre lopp, där han
i jan. 1873 tvangs af brist på dragare att vända
om öfver Ala-schan till Urga. Endast 27 dagsresor
återstodo till hans föresätta mål, Lhasa. I maj 1876
begaf han sig med en expedition ånyo ut på en resa
till det inre Asien, hvilken företrädesvis hade till
mål undersökning af Lop-nor och Tibet. Genom ett
dittills nästan okändt område färdades expeditionen
från Kuldsja i Ilidalen till Tarim-floden och utför
denna till Lop-nor, som sannolikt ingen europé
sett sedan Marco Polos dagar. Därefter framträngde
expeditionen mot s. ö. till Altyn-tag (se Kwen-lun),
men då P. på denna väg ej kunde komma till Tibet,
återvände han till Kuldsja (juli 1877). Efter ett
nytt försök, som redan i slutet af s. å. måste
afbrytas till följd af P:s sjukdom, anträdde han 1879
sin tredje stora expedition. Från Saisan gick han
öfver Barkul till Hami, passerade därefter Gobiöknen
och oasen Satschou, öfvergick bergskedjan Nan-schan,
den östra fortsättningen af det 1876 upptäckta Altyn
tag, och närmade sig sin route 1872–73; men i det
han höll sig mera åt väster, lyckades han framtränga
3 breddgrader längre mot s. och komma Lhasa 267
km. nära, då han af sändebud från Dalai-Lama förmåddes
att vända. Under stora strapatser, genom stark köld,
snö och stormar öfvergick P. Kwen-luns mer än 4,000
m. höga bergskedja, hvilken han vid detta ställe
kallade Marco-Polo-berget. Därefter undersökte han
trakten kring Kuku-nor och gjorde en utflykt till
Hwang-hos öfre lopp för att om möjligt nå denna flods
källområde, hvilket dock till följd af de branta
bergskedjorna visade sig omöjligt. Längs Ala-schan
på bekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
