- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
473-474

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästbol - Prästbolsfriheter. Se Prästbol - Prästed. Se Prästlöfte - Prästedragoner. Se Stånds- och prästedragoner - Prästekallspenningar. Se Prästernas utlagor - Prästen Johannes. Se Johannes Prästen - Prästernas utlagor, kam. - Prästernas vederlag, kam. - Prästerskap. Se Prästestånd - Prästerskapets löneregleringsfond. Se Kyrkofonden och Prästlön - Prästerskapets privilegier. Se Prästestånd - Prästerskapets änke- och pupillkassa - Prästestomme, kam. - Prästestånd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skattejord, men numera blifvit efterskänkta och afskrifna. Jfr Prästgårdsbyggnad. Kbg. Prästbolsfriheter. Se Prästbol. Prästed. Se Prästlöfte. Prästedragoner. Se Stånds- och prästedragoner. Prästekallspenningar. Se Prästernas utlagor. Prästen Johannes. Se Johannes Prästen. Prästernas utlagor, kam., de årliga utskylder af kyrkoherdeboställen och kyrkoherdelöner på landet, som upptagits i jordeböckerna och räknats till grundräntan, mindre till följd af sin beskaffenhet än till följd af sin uppkomst. De uppkommo nämligen under loppet af 1500- och 1600-talen i sammanhang med landtågsgärden o. a. pålagor, af hvilka grundräntan bildats. Prebenden ha i allmänhet varit befriade. Dessa utlagor, som i början utgingo i persedlar, sattes efter hand i penningar och utgingo sedan 1869 i oföränderliga, tämligen obetydliga årliga penningbelopp, till dess de med grundräntan efterskänktes. Benämningen var olika i olika landsdelar: taken, gärden och boskapspenningar i gamla Sverige, prästekallspenningar, altarhafre och fodermarskhafre i Skåne, kongsskatt i Halland och Bleking, sölfskatt i Bohus län och silfverskatt på Gottland. Kbg. Prästernas vederlag, kam., kallades de från kronotionde (se d. o.) utgående "afkortningar", anslagna till prästerskapets aflöning. Ersättning utgår nu från statsverket. Kbg. Prästerskap. Se Prästestånd. Prästerskapets löneregleringsfond. Se Kyrkofonden och Prästlön. Prästerskapets privilegier. Se Prästestånd. Prästerskapets änke- och pupillkassa afser att bereda understöd åt aflidna prästmäns efterlämnade änkor och minderåriga barn samt i vissa fall åt deras ålderstigna eller sjuka barn. Detta ändamål sågs förut till godo uteslutande genom nådar (se d. o.). Då det i prästerskapets privilegier medgifna enda nådåret (det s. k. privilegienådåret) icke kunde för fattigare stärbhus göra till fyllest, tillades sedermera ett eller flera s. k. extra nådar. Då emellertid en sådan anordning i längden ansågs olämplig för prästsysslornas skötande, inrättades, efter kyrkomötets hörande och med riksdagens bifall, 1874 ofvannämnda kassa. Som grundfond till kassan anslogos 3/4 af stiftens emeritikassors behållningar (se Emeritus) - den återstående fjärdedelen tilldelades Lärarnas vid allmänna läroverken änke- och pupillkassa - och de till dessa kassor dittills ingående inkomsterna af prästsysslor vid tillfällig ledighet samt vidare för en gång ett års behållen inkomst af hvarje prästerlig beställning i riket att utgå vid första ledighet, som inträffade efter kassans bildande. Årsinkomsterna utgöras, utom af räntor, af del-egarnas bidrag i årsafgifter, retroaktivafgifter vid inträdet samt åldersskillnadsafgifter. Om pensionsbeloppen m. m. erhålles uppgift i kassans reglemente af 6 nov. 1874 (med ändringar af 19 nov. 1880, l okt. 1886, 31 dec. 1890, 24 jan. 1896, 7 dec. 1900, 28 febr. 1907, 27 okt. 1911 samt 10 juni och l nov. 1912). 30 april 1914 utgjorde kassans behållning 13,593,172 kr. 55 öre. Kassans räken- skapsår sammanfaller med ecklesiastikåret. Under ecklesiastikåret 1913-14 utdelades i pensioner tillsammanlagdt kr. 656,883:33 till 1,301 pensionärer, hvaraf 200 sjuka barn öfver 21 års ålder samt 275 ogifta döttrar öfver 55 års ålder. A. Th. S.* Prästestomme, kam., jordbruksegendom i de gammalsvenska landskapen, hvilken blifvit prästerskapet anslagen och räknas till andliga frälset. Dessa prästerliga lönejordar ha tillkommit vid reformationens genomförande, då flera församlingar ofta sammanslogos till en och dennes kyrkoherde tilldelades mera jord. Numera utarrenderas så beskaffade egendomar. Kbg. Prästestånd kallas samlingen af ett lands präster, prästerskapet, för så vidt som de utgöra ett inom sig slutet helt, en samhällsklass med särskilda företrädesrättigheter. Prästeståndet i Sverige dag-tecknar sin tillvaro från kristendomens första tider i vårt land. Den kyrkoorganisation, som här infördes, hade sina förebilder i Tyskland och England, hvarifrån den nordiska missionen utgick. Det första fasta biskopsstiftet (i Skara) grundlades under förra delen af 1000-talet; ett århundrade senare var kyrkans yttre ordning i socknar och stift väsentligen färdig. Däremot var, i enlighet med germansk sed, prästerskapets särställning ingalunda så genomförd, som den efter 1000-talets midt i Rom härskande åskådningen, stödd på den kanoniska rätten, kräfde. Däraf föranleddes en lång serie förhandlingar och strider, tills de kanoniska krafven i det väsentliga genomfördes. 1) Dels gällde det ekonomiska förmåner. Tionden hade anbefallts redan 1080 af Gregorius VII och relativt snart genomförts; den blef, jämte prästbolen, grundvalen för prästerskapets ekonomiska ställning. Därtill kom det s. k. andliga frälset, d. v. s. frihet för kyrkojord från kunglig uppbörd af skatt och böter, första gången förlänad af Sverker d. y. 1200 (jfr Frälse, sp. 25). Hit hör ock testationsfriheten, som emellertid i Sverige aldrig blef erkänd i den utsträckning, som kanoniska rätten kräfver. 2) Kyrkans domsrätt (jfr Domsrätt, sp. 687-688) omfattade dels domsrätt i brottmål öfver klerker (dessa frikallades genom Sverker d. y:s nämnda privilegiebref af 1200 från inställande inför världslig domstol), dels domsrätt öfver lekmän vid vissa brott mot kyrkliga stadgar. I dessa fall äfvensom vid brott på kyrkans jord egde biskopen att uppbära böter. Var åter klerk kärande, eller rörde tvisten jordegendom, eller hade bonde något att klaga mot sin biskop, skulle saken af dömas af världslig domstol. 3) Vid ämbetstillsättningar kräfde kyrkan frihet, i stället för att enligt gammal ordning biskop tillsattes af konung och landsting och präst af socknemännen. På denna punkt togs det afgörande steget i samband med Skenninge möte 1248, i det att en påflig bulla (af 1250) påbjöd inrättande af domkapitel, i hvilkas hand valrätten till biskopsämbetet skulle ligga. Dock öfvade den världsliga makten fortfarande, särskildt mot medeltidens slut, ofta inflytande på biskopstillsättningarna (t. ex. genom att presentera sin kandidat till utnämnande i Rom genom påflig "provision"). Präst skulle kanoniskt tillsättas af biskopen, men man lyckades aldrig fullt utestänga socknemännens valrätt. - Skenningemötet påbjöd prästernas celibat, som var af stor vikt för deras lösgörande från det världsliga samhället.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free