- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
479-480

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästexamen - Prästfjärden. Se Mälaren, sp. 238 - Prästföreningar - Prästgård. Se Löneboställen - Prästgårdsbyggnad - Prästgäll, detsamma som pastorat (se d.o.) - Prästkappa. Se Mäss-skrud - Prästkodexen. Se Pentateuken, sp. 431 - Prästkonferens - Prästkonventioner, Pastoraliekonventioner - Prästkrage - Prästlöfte - Prästlön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betyg än godkänd i mer än två ämnen godkännes icke. E. M. R. Prästfjärden. Se Mälaren, sp. 238. Prästföreningar, sammanslutningar mellan prästerskapet inom ett visst land eller en viss landskyrka, ha småningom uppstått i flera evangeliska länder, t. ex. Tyskland, Danmark och äfven Sverige. Om Allmänna svenska prästföreningen ("A. S. P.") se d. o. J. T. B. Prästgård. Se Löneboställen. Prästgårdsbyggnad, förv., ett i landskapslagarna stadgadt allmänt onus, som numera jäml. lag af 5 juni 1909 vid utdebiteringen fördelas på alla, som erlägga kommunalutskylder, dock med undantag af dem, som genom prästerskapets privilegier äro befriade. Främmande trosbekännare, tillhörande församling, som eger rätt till offentlig religionsöfning, deltaga endast med hälften. I Skåne, hvars prästerskap eger gemensam byggnadskassa, svarar nu pastoratet för de afgifter till kassan, hvilka förut erlades af boställshafvare. Delningsgrunden var på landsbygden t. o. m. 1885 det oförmedlade mantalet och för dagsverken matlaget. I stad utgjordes ifrågavarande onus t. o. m. 1859 enbart af dem, som idkade borgerlig näring. Ang. antalet byggnader på prästgård och deras beskaffenhet m. m. äro föreskrifter meddelade i den ecklesiastika boställsordningen af 9 dec. 1910. Jfr Prästbol och Skånska prästerskapets byggnadskassa. Kbg. Prästgäll, detsamma som pastorat (se d. o.). Prästkappa. Se Mäss-skrud. Prästkodexen. Se Pentateuken, sp. 431. Prästkonferens. Se Konferens. Prästkonventioner, Pastoraliekonventioner. Se Prästlön. Prästkrage. 1. Bot. Se Blomma och Chrysanthemum. – 2. Se Mäss-skrud. Prästlöfte, den förpliktelse, som ordinandi vid prästvigningen aflägga. I 1571 års kyrkoordning var förpliktelseformeln enkelt affattad. Efter bejakandet af fem frågor, om villigheten att åtaga sig prästämbetet, att rätt förvalta det, att blifva vid Guds rena ord, att i sitt lif ge ett godt exempel samt att söka skaffa lydnad och hörsamhet mot öfverheten, följde löftet: "Allt detta vill jag med Guds nåd och hjälp gärna göra". Detta löfte ersattes genom 1686 års kyrkolag med en oformligt vidlyftig ämbetsed, där hörsamheten mot öfverheten särskildt betonades. Edsformuläret blef sedermera betydligt förkortadt och omformuleradt. I samband med afskaffandet af de många ämbetsederna under senare delen af 1880-talet föreslogs också prästedens utbyte mot ett löfte. En dylik förändring genomfördes genom lag af 10 nov. 1893. Löftet får sin karaktär af de föregående löftesfrågorna. 1894 års handbok fixerade dem till fyra, nämligen rörande åtagandet af prästämbetet samt dess rätta förvaltning, förblifvandet vid den rena evangeliska läran, efterlefvandet af kyrkans lag och tjänandet i församlingen samt ett föredömligt lif. Då löftesfrågan om läran lätt kunde ge anledning till en oevangelisk uppfattning af arten af bundenheten vid kyrkans fixerade bekännelse, föreslog biskop G. Billing vid 1903 års kyrkomöte en omformulering af denna fråga. Genom k. cirk. af 11 mars 1904 blef den nya formuleringen införd i hand- boken. Den har följande lydelse: "Viljen I efter bästa förstånd och samvete rent och klart förkunna Guds ord, såsom det är oss gifvet i den heliga skrift och såsom våra bekännelseskrifter därom vittna?" E. M. R. Prästlön. Prästerskapets inkomster ha af ålder utgjorts af tiondeafgifter (se Tionde) jämte afkastning af boställen och kronotiondeanslag samt åtskilliga e. o. afgifter, bland hvilka märkas dels de s. k. tillagorna, jura stolæ (se Jura, sp. 299), såsom likstol (se d. o.), påskpenningar (se d. o.), afgifter vid lysning, vigsel, barndop och kyrktagning, matskott (se d. o.) m. fl., dels frivilliga gåfvor, offer (se d. o., kam.), på de stora kyrkliga högtidsdagarna. K. förordn. 8 febr. 1681 utgör hufvudförfattningen på detta område. Med hänsyn till de olägenheter och klagomål, som nämnda aflöningssätt medförde, ingingos flerstädes mellan församling och prästerskap frivilliga ackord eller föreningar, s. k. löne- l. pastoralie-konventioner, hvilka enligt författningar från början af 1800-talet kunde stadfästas af K. M:t, vanligen för 25 eller 50 år. Vid riksdagen 1859-60 antogos grunder för en allmän lönereglering för prästerskapet, hvarefter 11 juli 1862 i ämnet utfärdades förordning, som l nov. 1872 efterföljdes af en förordning afseende de territoriella församlingarna i Stockholm. Enligt dessa förordningar skulle samtliga prästerskapets löner regleras pastoratsvis genom länsvis tillsatta löneregleringsnämnder (se d. o.), hvilkas förslag, efter vederbörandes hörande, anmäldes till K. M:ts pröfning. Sådan reglering skall gälla under 50 år räknadt från l maj näst efter det K. M:ts beslut meddelades. De första i enlighet härmed utfärdade resolutionerna löpte till ända 1914, den sista upphör 1941. Församlingen åliggande tionde- och e. o. afgifter skulle utbytas mot vissa bestämda afgifter, som beräknades i persedlar att utgå efter tioårig medelmarkegång, och endast till mindre del i penningar. All betalning till prästerskapet för särskilda förrättningar skulle upphöra. Afgifter, som af en församling till dess prästerskap utgjordes, fingo ej användas till aflönande af annan församlings präst, hvaremot de inkomster, som grundade sig på statsanslag i kontanta penningar, kronotionde och hemmansräntor eller på arrenden för de af kronan upplåtna stom- m. fl. hemman och lägenheter, kunde från en till annan församling öfverflyttas. De på grund af ofvannämnda förordningar meddelade löneregleringarna för prästerskapet äro af ytterst skiftande innehåll och ha, utom stundom betydande växlingar i särskilda prästers löneinkomster under olika år, medfört synnerligen stora ojämnheter i afseende på såväl lönerna för präster inom olika pastorat som ock skattskyldigheten för församlingsmedlemmarna. Sålunda ha mångenstädes arbetet och lönen kommit att stå i skarpt missförhållande till hvarandra, hvartill orsaken ofta varit, att till följd af inträffade förändringar de verkliga löneinkomsterna i väsentlig mån antingen under- eller öfverstigit de beräknade. Jordbruksfastigheter och stundom vissa näringar äro afsevärdt hårdare betungade än andra beskattningsföremål, hvarförutom flerstädes vissa beskattningsföremål äro alldeles fria från afgifter. Sedan med stöd af 1862 års förordning och på grund af k. br. 14 febr. 1868 bildats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free