den under Statskontorets förvaltning ställda s. k. prästerskapets löneregleringsfond, hvilken numera uppgått i kyrkofonden (se d. o.), ha det svagt aflönade prästerskapets löner väsentligt förbättrats genom därifrån anvisade tillskott, som numera afse, att kyrkoherde må erhålla, förutom fri bostad och i viss mån fri skjuts, lön af lägst 3,300 kr. (i Norrland 3,800 kr.) och komminister 2,000 kr. (i Norrland 2,500 kr.). Genom de författningar, som 9 dec. 1910 utfärdats rörande prästerskapets aflöningsförhållanden, ha såväl för lönernas reglering som för deras utgörande meddelats hufvudsakligen följande nya grunder. Prästerskapet tillkommande tionde och andra afgifter af fast egendom indragas till statsverket och afskrifvas mot ersättning, som tillföres prästerskapets gemensamma aflöningstillgångar. Hvarje präst erhåller, jämte fri bostad och ersättning för skjuts i tjänsteärenden, högst 250 kr., lön i penningar så beräknad, att honom därigenom beredes en efter tjänstegrad och ämbetsåligganden äfvensom lefnadskostnaderna i orten m. m. lämpad anständig bärgning, utan att särskild ersättning för honom åliggande tjänsteförrättningar må ega rum. Samtliga boställen skola, med undantag af hvad som erfordras till bostad åt prästen (prästgård), utarrenderas. Lön delas i grundbelopp, utgörande för kyrkoherde 4,000 kr. och för komminister 2,500 kr., och fyllnadsbelopp, som utgår i förhållande till pastoratets folkmängd (för kyrkoherde 30 kr. för hvarje fullt 100-tal öfver 1,000 t. o. m. 3,000 pers. och 40 kr. för hvarje öfverskjutande 100-tal; för komminister ung. hälften mindre) och areal (50 kr. för hvarje fullt 100-tal kvkm. t. o. m. 1,000 kvkm. och 100 kr. för hvarje öfverskjutande 500-tal kvkm., dock ej för mer än tillsammans 10,000 kvkm.), hvarjämte höjning af enligt dessa grunder beräknade löner kan ega rum med hänsyn till särskilda förhållanden, såsom höga lefnadskostnader, dupliceringsskyldighet, tjänstens besvärlighet m. m. Vissa minimi- och maximilöner (de senare för domprost och kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 10,000 kr., för annan kyrkoherde 8,000 kr., för komminister 5,000) äro stadgade. För de lägst aflönade kan ålderstillägg utgå. Lönebeloppet fastställes pastoratsvis för 20 år af K. M:t; biträde af löneregleringsnämnd eger ej vidare rum. Lönerna skola i första hand gäldas af pastoratet. Befintliga lönetillgångar, bl. a. afkomsten af löneboställena (se d. o.), förvaltas i regel af kyrkorådet. Om medlen till lönernas gäldande se Kyrkofonden. För reglering af det e. o. prästerskapets aflöning gäller en förordning af 18 april 1914, enligt hvilken hvarje som adjunkt tjänstgörande e. o. präst skall åtnjuta bostad och vivre, skjuts i tjänsteärenden, arfvode med minst 1,200 kr. jämte vissa ålderstillägg samt ersättning för resa till tjänstgöringsort. I allmänhet utgår arfvodet af kyrkofonden samt öfriga förmåner af vederbörande ordinarie präst. Enligt samma förordning regleras godtgörelsen till ordinarie präst, som mottagit förordnande att jämte egen tjänst uppehålla annan befattning eller annan i hans tjänst biträda. C. v. O. Prästmöte (Diecesansynod), ett sammanträde af präster från samma stift (lat. dioecesis) på kallelse af dess biskop för vetenskapliga förhandlingar och för öfverläggning om stiftets angelägenheter. Anordningen, som framvuxit ur det biskopen omgifvande presbyteriet, har näppeligen kunnat träda i kraft före 200-talet. Bestämda normer för ett prästmöte utfärdades, beträffande Västerlandet, först 1215. Före 1300-talet deltogo understundom äfven lekmän i synodens öfverläggningar och beslut. - Hvad Sverige angår, föreskrefs på Skenninge möte 1248, att detta mötes stadgar skulle årligen af biskopen uppläsas och förklaras på prästmöte ("presta-mot"). Därigenom blef således tiden för dessa möten bestämd. Den närmare anordningen ålåg biskopen. För Uppsala stift namnes en synodalordning af Nils Allesson (se denne). Prästmötesinrättningen, om ock mer och mindre regelbunden, fortlefde medeltiden igenom, och äfven reformationen behöll densamma. Det äldsta tryckta svenska synodalcirkuläret (från 1513) har nyligen uppspårats af H. Lundström. Den kraftige biskop J. Rudbeckius i Västerås höll årligen 2 prästmöten: ett med kyrkoherdar och ett med kapellaner. De senare måste därvid undergå förhör i teologiska ämnen, men äfven kyrkoherdar fingo ofta förete skriftliga predikningar eller andra afhandlingar. Detta föredöme följdes i flera andra stift. Genom kyrkolagen af 1686 och k. br. till konsistorierna af 13 okt. 1696 skapades likformighet häri for hela riket. Enligt nämnda föreskrifter skall prästmöte årligen hållas under 3 på hvarandra följande dagar, hvarje dag begynnande med gudstjänst, hvarpå under de två första dagarna följa disputationer öfver en af mötets preses utgifven afhandling eller Öfver någon artikel i Augsburgiska bekännelsen eller öfver någon "auctore locorum communium" jämte särskild oration öfver samma ämne. Tredje dagen afhandlas stiftets angelägenheter, hufvudsakligen på grund af prostarnas äm-betsberättelser, och afgöras öfriga mål, hvarpå biskopen, efter förmaning till prästerskapet, utnämner funktionärer till nästa möte, nämligen preses, vice preses, tre respondenter, tre opponenter samt orator (och predikanter). Förfallolöst uteblifvande från dessa möten var belagdt med plikt. Vägran att vid dem åtaga sig funktioner medförde förflyttning från bättre till sämre pastorat. Prästerskapets försök att få mötena inskränkta till hvart tredje eller hvartannat år möttes städse af K. M:t med afslag ända till 1855, då föreskrift gafs, att de skola hållas minst hvart sjätte år, hvarjämte det dittills lagstadgade förhöret med det lägre prästerskapet upphäfdes. Först 1780 förbjöds att under biskopsledighet hålla prästmöte. - Om än på senare tid de gamla formerna för prästmöte genom häfdvunnen praxis delvis förändrats, bära de i hufvudsak ännu samma prägel, som gafs dem genom 1686 års kyrkolag. De förslag, som vid kyrkomötena väckts dels om prästmötenas afskaffande och ersättande med "stiftskonvent" i friare former, dels om deras hållande hvarje eller hvartannat år, ha samtliga af slagits. Däremot har kyrkomötet af K. M:t begärt lagförslag om synodalförfattning för svenska kyrkan, en framställning, som dock ej hittills föranledt någon K. M:ts åtgärd. K. H. (J. T. B.) Prästmötesberedning kallas den samling prästmän inom ett visst stift, som - i vissa stift på grund af val inom prästerskapet, i andra enligt biskopens förordnande - före det lagstadgade prästmötet på biskopens kallelse sammanträda i stiftsstaden för att förbereda de ärenden, som vid mötet skola förhandlas. J- T. B.