- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
483-484

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästordnar - Prästtionde - Prästval - Prästvigning - Præstö - Præstö amt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prästordnar. Se Munkordnar, sp. 1347. Prästtionde, den åt prästerna förbehållna tionden, som utgick af sädesslag (åkertionde), kreatur (kvicktionde), fisk (fisktionde) och smör (smörtionde). Se vidare Tionde. Prästval är den handling, hvarigenom en församling antingen själf utser sin präst eller, om utnämningsrätten tillkommer K. M:t, uttalar sig om hvilken präst den önskar. Den förslagsrätt, som de svenska församlingarna sedan gammalt haft, bekräftades i 1686 års kyrkolag (kap. 19 § 7); och under frihetstidens början utgåfvos flera stadganden, att församlingarna egde förslagsrätt till regala pastorat, samt framhölls uttryckligen i resol, å prästerskapets besvär 1731, att församlingarna skulle vara berättigade att i de konsistoriella gällen välja kyrkoherdar bland de af domkapitlen föreslagne. Därefter utfärdades den första prästvalsförordningen 5 juni 1739. Sedan församlingarnas valrätt i de konsistoriella gällen ånyo betonats i 1809 års regeringsform (§ 30), utfärdades ny prästvalsförordning l april 1843, hvilken sedermera ersattes af lagen ang. tillsättning af prästerliga tjänster 26 okt. 1883 och den nu gällande af 9 dec. 1910. Genom sistnämnda lag har den gamla skillnaden mellan regala och konsistoriella gäll upphört och konungens utnämningsrätt i stället på det sätt ordnats, att densamma kommer till användning å ena sidan beträffande hvilket gäll som helst, å den andra endast när s. k. fjärde profpredikant varit under omröstning; i detta fall föreligger en konflikt mellan prästerskapets befordringsintressen och församlingarnas, af eljest gällande befordringsgrunder oberoende frihet till kallelse och val af prästman, som kan vara de å förslag uppförde i meriter alldeles underlägsen. Konungens utnämningsrätt är härvid begränsad till dem, som varit under omröstning, så vida någon af dem erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna och dessa senare utgjort minst en femtedel af samtliga röster enligt röstlängden; i annat fall kan konungen utnämna äfven annan prästman, som inom viss tid anmäler sig direkt hos honom och antingen på grund af prästvalslagens § 43: l har eller enligt § 43: 2 af konungen förlänats sådan extra ansökningsrätt. I alla öfriga fall utfärdar domkapitlet fullmakt för den, som vid valet erhållit de flesta rösterna eller, vid lika röstetal för två eller flera, den bland dem, som pröfvas lämpligast, och likaledes, om inga röster afgifvits, den lämpligaste af dem, som kunnat väljas. Val föregås af ansökan, förslag, prof och frågodag; men val eger ej rum i prebenden eller beträffande vissa prästerliga tjänster, hvilka i annan ordning tillsättas (vid sjukhus, fängelse, bruk, krigsmakten o. s. v.), och i patronella gäll endast såvida patronus ej inom viss tid begagnat cin kallelserätt. Har viss församling erhållit särskild rätt, som den fortfarande må åtnjuta, gäller hvad härom är särskildt stadgadt. När eljest ordinarie prästerlig befattning blir ledig, skall densamma af domkapitlet kungöras till ansökan, hvarvid ansökningsrätten i regel är begränsad genom stiftsbandet, som ger präst befordringsrätt blott inom eget stift; dock finnas undantag, särskildt beträffande domprostbefattningar och befattningar inom Stockholm. Domkapitlet prof var först de sökandes behörighet att söka, hvilken äfven beror af åtskilliga andra villkor, och upprättar därefter förslag, upptagande de tre mest meriterade af de sökande; skulle så många ej finnas eller efter förslagsupprättandet kvarstå, äro särskilda föreskrifter gifna med hänsyn till ofullständigt förslag och komplettering af förslag. Sedan förslag vunnit laga kraft eller besvär slutligt afgjorts, skola de därå uppförde å dem tilldelade söndagar i församlingen af-lägga prof med predikande och altartjänst, hvarefter den af domkapitlet förordnade valförrättaren med församlingen håller frågodag. Vid frågodags-förrättningen pröfvas först frågor om jäf för val-förrättaren, om prof vens behöriga pålysning och fullgörande m. m., hvarefter den särskildt af hä-radsskrifvaren uppgjorda och före förrättningen till granskning framlagda röstlängden, sedan tillfälle gifvits till anmärkningar, justeras. Afser valet kyrkoherdetjänst, skall, sedan längden justerats,, valförrättaren tillfråga församlingen, om den önskar kalla fjärde profpredikant, och beror det härvid af de röstegande att väcka förslag om sådan kallelse. Har förslag väckts, sker omröstning på det sätt, att de, som vilja afslå förslaget, rösta med nejsedlar, de öfrige med sedlar, hvarå skrifves namnet på den, som önskas. Utgöra nej-rösterna minst hälften af de afgifna rösterna, har frågan fallit; likaså om intet namn erhållit minst tjugu röster eller om det röstetal, som tillfallit den, hvilken fått flesta rösterna, antingen ej uppgår till minst trehundra eller ej utgör minst 1/5 af röstlängdens hela röstetal. Vid lika röstetal af sådan styrka, att förslaget antagits, skiljer lotten mellan dem, som sålunda erhållit högsta röstetalet. Antager den föreslagne kallelsen och pröfvas han af domkapitlet behörig, så uppföres han å förslaget; eljest af slås församlingens framställning. Ny kallelse af fjärde profpredikant kan ej ske utom i vissa undantagsfall. Sedan prof äfven af den kallade aflagts, verkställes efter pålysning själfva prästvalet. Kösträtten vid prästval skiljer sig från rösträtten i kyrkostämma därigenom, att dels hvarje röstegande blott har en röst, dels rösträtten är personlig, d. v. s. tillkommer allenast fysiska personer, män eller kvinnor, mantalsskrifna inom församlingen, dels slutligen rösträtt tillkommer äfven vissa eljest i kyrkostämma icke röstberättigade personer, nämligen hustru till röstberättigad man, såvida intet annat hinder föreligger för hennes egen rösträtt vid kyrkostämma än saknad af själfständig skattskyldighet. Fullmakt får vid prästval användas endast på landet, men ej i stadsförsamling. Sedan valförrättningen af slutats, kunna inom viss tid besvär anföras öfver denna samt öfver frågodagsförrättningen, hvilka besvär pröfvas af domkapitlet och i sista hand af K. M:t. Rid. Prästvigning. Se Ordination. Præstö, stad på sydöstra Själland, vid Præstö fjord, den inre delen af Faksefjorden, ligger på mark, som ända till 1300-talet var en ö och som ännu nästan på alla sidor är omgifven af vatten. Den är en af Danmarks minsta städer, 1,469 inv. (1911), och är sedan 1900 förenad med Næstved genom en järnväg. P. omnämnes först 1321 och fick stadsrätt 1403. Kyrkan, som ursprungligen hörde till ett kloster, som refs 1563, består nu af två sammanbyggda kyrkor. Strax utanför P. ligger herrgården Nysö. E. Ebg. Præstö amt omfattar sydöstra delen af Själland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free