- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
489-490

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psalmbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbättrat. Den afsedda enheten blef dock icke härmed vunnen, ty på samma gång kyrkolagen af 1686 förordar den nya Uppsalapsalmbokens begagnande, lämnar den dock svenska församlingen frihet att vid gudstjänsten begagna äfven andra sånger, hvilka "komma öfwerens med Guds ord och trones renhet". Den nyssnämnda psalmboken lämnade för öfrigt åtskilligt att önska, och Jesper Svedberg med biträde af Urban Hjärne m. fl. påbörjade på egen hand en revision. På Svedbergs initiativ uppdrog konungen 1691 psalmbokens revision åt denne samt biskop E. Benzelius och superintendenten I. Kolmodin, hvilka i sitt arbete kraftigt understöddes af biskop (sedermera ärkebiskop) H. Spegel. Den af dem utarbetade psalmboken (den s. k. svedbergska), innehållande 482 psalmer, utkom från trycket 1694, men uppväckte genast en häftig förkättringsstorm från några af Svedbergs motståndare, som förmenade sig i den nya boken ha upptäckt åtskilliga irrläriga satser. På grund af dessa för öfrigt ganska obefogade anfall blef Svedbergs psalmbok indragen, men lades icke dess mindre till grund för en ny sångbok på 413 psalmer, hvilken godkändes 1695 (Then Swenska Psalm Boken — Vppå k. majts nådigste befalning MDCXCV öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad) och 1698 blef anbefalld till uteslutande bruk vid gudstjänsten. Utom Spegel och Svedberg utgöras de förnämste författarna i denna (den sedermera s. k. gamla psalmboken) af J. Arrhenius, G. Ollon, E. Lindschöld, P. Brask, I. Kolmodin och S. Columbus. — Vid midten af 1700-talet höjdes från flera håll ifriga röster ( af domprosten Sven Bælter, prosten A. Luth m. fl.), som yrkade på en psalmboksrevision, och på grund af ett af ärkebiskop Sam. Troilius 1762 till K. M:t ingifvet memorial tillsattes 1763 en psalmbokskommitté, hvars medlemmar voro pastor primarius J. Schröder, kyrkoherden i Klara J. K. Hausswolff, kyrkoherden i Jakob O. Celsius och kyrkoherden i Kungsholmen O. Gråberg. Ordförandeskapet lämnades åt Celsius, och såväl denna omständighet som hans nit i saken har vållat, att det af kommitterade utgifna psalmboksförslaget, som utgafs i två delar (Af Then Swenska Prof-Psalmboken, som, efter H. K. M:s nåd. befallning, bör utgifwas, första samlingen; Stockh. år 1765. — Senare samlingen; Stockh. år 1767.), har fått benämningen den celsiska psalmboken. Indelningen i denna är gjord efter katekesens 5 huvudstycken, och innehållet är i hufvudsak ett troget aftryck af tidens stränga renlärighet, om ock en del sånger icke är främmande för pietistiskt eller herrnhutiskt inflytande. Åtskilliga psalmer från "gamla psalmboken" bibehöllos och utgöra, trots den starka ändring de undergått, den friska kärnan i detta förslag, hvars nya tillsatser lida af prosaisk torrhet och andelöshet. Det blef heller icke gilladt af prästeståndet, som hos K. M:t anhöll om uppskof med dess antagande, hvarefter det blef helt och hållet öfvergifvet. — Frågan upptogs dock snart ånyo, och 1779 gaf prästeståndet i uppdrag åt Uppsala domkapitel att utarbeta ett nytt förslag, hvilket af detta verkställdes och trycktes för att framläggas vid jubelfesten i Uppsala 1793: Förslag till kyrkosånger för svenska församlingen, utgifvet af Consist. Eccles. i Upsala. Företalet är undertecknadt af ärkebiskop U. von Troil, domprosten J. Lostbom samt professorerna E. Kinmark, E. J. Almquist och O. Domey. Utom psalmer från 1695 och 1765 års psalmböcker innehåller förslaget 86 nya sånger. Uppställningen är gjord efter katekesens hufvudstycken. En hård dom fälldes genast från många håll öfver denna profpsalmbok, som sökte ge församlingssången en riktning i öfverensstämmelse med den då äfven af vissa kyrkans män omhuldade och uppburna neologien. De nya sångerna äro nästan utan undantag andefattiga, dygdeprisande upplysningskväden, som illa försvara sin plats vid sidan af den gamla psalmbokens kärnfriska och fromma psalmer. — En ny fart fick psalmboksarbetet, sedan ärkebiskop Lindblom vid 1800-talets början tagit frågan om hand. Knappt hade riksdagen 1809 samlats, förrän han föreslog tillsättandet af ett pastoralutskott, åt hvilket "kyrkoböckernas" förbättring uppdrogs. Detta utskott uppsatte skyndsamt ett psalmboksförslag, som bestod af spillror från den "gamla psalmboken" och från förslaget af 1793 samt dessutom af en del nya psalmer, hämtade ur samlingar utgifna af professor Sam. Ödmann (Försök till kyrkosånger, 1798, flera uppl.), professor K. Dahl (Psalmer, k. Eccles. Committéen den 12 juni 1796 föredragne, 1807), kyrkoherde O. Linderholm (Försök till Förbättring af den swenska psalm-boken, 1804) samt J. O. Wallin och M. Choræus (Omarbetning af svenska psalmer, försökt af M. Chorceus och Joh. Ol. Wallin, 1807). Förslaget, som ej trycktes, blef visserligen godkändt både af prästeståndet och af K. M:t, men blef aldrig till bruk i kyrkan infördt. Orsaken därtill är att söka såväl i det allmänna omslag i religiösa åsikter, hvilket utmärkte början af 1800-talet, som ock i den förkastelsedom, som uttalades öfver detsamma både af den fosforistiska skolan och af J. O. Wallin. Föranledd af en skrifvelse från ärkebiskop Lindblom, uppdrog därför regeringen 1811 åt Svenska akademien att bland sina medlemmar utse ledamöter af en ny kommitté, och på detta sätt uppstod psalmbokskommittén af 1811—19, till hvilken bl. a. hörde J. A. Lindblom (ordförande), S. Ödmann, J. G. Oxenstierna, G. G. Adlerbeth, K. G. af Leopold, F. M. Franzén och J. O. Wallin. Redan från början öfvertogs arbetets ledning af den sistnämnde, hvarför Ödmann afgick 1813 af missnöje med Wallins "diktatur". Icke mindre än 4 förslag utarbetades (1812, 1814, 1816 och 1819), af hvilka de tre sistnämnda utgåfvos på trycket. Ännu i förslaget 1814 (Förslag till förbättrade kyrko-sånger. Till K. Maj:t i underdånighet uppgifvit af den för åeiia ändamål förordnade komité) iakttogs en i förslagen af 1809 och 1812 tillämpad anordning att bibehålla de gamla psalmerna på de nummer de innehade i psalmboken af 1695, hvarigenom all systematisk ordning omöjliggjordes. Förslaget af 1814 eger sålunda icke mindre än 43 rubriker. Först i förslagen af 1816 (Förslag till Svensk Psalmbok, utgifvit af J. O. Wallin) och af 1819 öfvergaf Wallin denna olämpliga indelning och gaf åt det förra 7, åt det senare 5 hufvudafdelningar. Antalet psalmer utvidgades till 500. Af dessa voro omkr. 130 af Wallin själf, hvarjämte han omarbetat, öfversatt eller fritt behandlat omkr. 200. I jan. 1819 godkände K. M:t den nya psalmboken, hvars införande till begagnande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free