Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psalmbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock lämnades åt församlingarnas fria val. I allmänhet
blef den snart införd öfver hela riket. Här och där,
särskildt i Norrland och vissa delar af Småland,
yppades dock missnöje med den "nya boken", som,
menade man, icke var alldeles fri från neologisk
bismak. Detta kan förklara, att ännu under senare
åren nya upplagor af 1695 års psalmbok blifvit utgifna
(t. ex. i Kalmar 1872, Umeå 1875 och Luleå 1877). En
från neologi fri psalmbok sökte J. H. Thomander och
P. Wieselgren åstadkomma genom sin 1849 utgifna
"öfversedda" "i möjlig mån renläriga" upplaga af
svenska psalmboken. — Kyrkomötet 1868 begärde på
initiativ af domprosten K. A. Torén i Uppsala och
v. häradshöfding L. Torpadie hos K. M:t en revision
af 1819 års psalmbok, och ett kraftigt inlägg i
denna fråga gjordes af U. L. Ullman i hans skrift
"Om den kyrkliga psalmboken med särskild hänsyn
till den svenska kyrkans psalmbok af år 1819"
(1871). K. M:t uppdrog ock 1872 åt domprosten Torén
att granska psalmboken och att utarbeta förslag till
en revision. Emellertid utkommo åtskilliga enskilda
psalmboksförslag (af K. A. Cornelius 1879 och 1882,
af S. Cavallin 1882 och af "psalmboksvännerna" 1883),
och då Torén 1883 förklarade sig ha varit hindrad
att fullgöra uppdraget och begärde tillsättandet af
en kommitté, utsåg K. M:t med stöd af en skrifvelse
från 1883 års kyrkomöte 1883 en psalmbokskommitté
bestående af domprosten Torén, d:r K. D af Wirsén,
d:r S. Cavallin och lektor U. L. Ullman, hvarjämte
en granskningsnämnd (ärkebiskop A. N. Sundberg samt
biskoparna J. Andersson och A. Th. Strömberg) blef
tillsatt. Denna kommitté, som enligt instruktionen
skulle handla med all varsamhet, utarbetade ett —
ganska starkt förändradt — förslag på 527 psalmer, som
utkom 1889. Med afseende på uppställningen vidtogs
den förändring, att den dogmatiska indelningen
fick ge vika för en liturgisk, en anordning, som
vidhållits i sedan utkomna förslag. Då förslaget
möttes med föga sympatier från såväl myndigheter som
allmänheten, fick kommittén i uppdrag att verkställa
en omarbetning. Denna, som utkom 1896 och innehöll
570 psalmer, var präglad af vida större försiktighet
i fråga om såväl utmönstringar som ändringar, men
dess brister uppvisades bl. a. i B. Risbergs broschyr
"Den svenska psalmbokens revision, kritiska bidrag"
(1897), och kyrkomötet 1898 antog ej förslaget, utan
uttalade sig för en fortsatt revision "med varsam
hand" (enligt 1868 och 1883 års principer). Ett
förslag till psalmbokens förbättrande genom ett
supplement föll på den förseglade sedeln. — Nu vidtog
åter en de enskilda förslagens period. Efter att 1899
ha utgett en samling Psalmer för kyrkoårets sön- och
helgedagar framlade kyrkoherde E. Evers i Norrköping
ett fullständigt Förslag till reviderad psalmlok
1902 (granskadt af B. Risberg i broschyren "Är Evers’
psalmboksförslag tillfredsställande?", 1903), och kort
efter utkom (1903) ett — mycket starkt revideradt
— Psalmboksförslag af kyrkoherde S. Alin. Ett
psalmboksförslag innehölls äfven i K. O. Sandgrens
"Kan psalmboksfrågan lösas?" (1903). På kyrkomötet
1903 kom hvarken Evers’ eller AHns förslag under
ompröfning, men kompromissvis antogs ett af kyrkoherde
A. Strandell framställdt yrkande, att kyrkomötet skulle
begära såväl ett nytt psalmboksförslag som ett förslag till
supplement (af nya behöfliga psalmer) att genom
K. M:ts försorg framläggas till ett blifvande
kyrkomötes pröfning. Förslag till supplement
utgåfvos af Evers (1906), Paul Nilsson (1907) och
seminarierektor J. Johansson (1908), det senare
i sammanhang med ett revisionsförslag. Särskilda
psalmboksförslag utgåfvos äfven af Johansson
(1907) och Nilsson (1908). Kyrkomötet 1908 afböjde
tanken på supplement, men beslöt att hos K. M:t
anhålla om ett förslag till reviderad psalmbok
i enlighet med de af 1868, 1883 och 1898 års
kyrkomöten uttalade grundsatser. På grund häraf
tillsatte regeringen s. å. en kommitté, bestående af
biskop J. A. Eklund, filos. d:r E. N. Söderberg och
kyrkoherden A. F. Runstedt. Den blef färdig med sitt
636 nummer starka förslag 1911. Detta förslag, som
mottagits med ganska allmänna sympatier, utmärker sig
för större hänsyn mot 1819 års psalmbok, än tidigare
visats, men har alltför många nya — särskildt tyska
— psalmer. Mot förslaget, liksom öfver hufvud mot
hvarje revision, har hofpredikanten K. Åhlfeldt gjort
ett temperamentfullt inlägg genom broschyren "Till
försvar för Sveriges gamla psalmbok" (1912). På grund
af till K. M:t inkomna utlåtanden från myndigheter har
kommittén 1913 anmodats att företaga en omarbetning,
som utgafs i början af år 1915 och skall föreläggas
detta års kyrkomöte.
Äfven en mängd psalmböcker, afsedda att begagnas vid
enskild andakt eller vid separatistisk gudstjänst, har
sett dagen i vårt land. De viktigaste bland dessa äro:
Mose och lambsens visor, af Georg Lybecker (1717,
många uppl.), Andelig dufwo-röst, af O. Kolmodin
(1734, många uppl.), Sions sånger (1743—45, i
herrnhutisk anda; många uppl.), Cancionale eller
kyrkopsalmer och andeliga sånger ifrån äldre tider,
2 samlingar (1857 och 1858), Psalmer och lofsånger för
enskild och offentlig gudsdyrkan (1870; metodisternas
psalmbok) och Psalmbok för nya kyrkan, utg. af
A. Th. Boyesen (1879; svedenborgsk psalmbok). —
De svenske lapparnas äldsta psalmbok är från 1744
(utg. af P. Fjellström). Den senaste är från 1895.
I Finland har den svenska psalmboken af 1695 blifvit
bibehållen fram mot våra tider, fastän försök gjordes
att få en ny psalmbok till stånd. Genom Runebergs
tillkallande 1853 kom det mera fart i arbetet, och ett
af honom utarbetadt förslag, hvari 66 psalmer af honom
själf voro upptagna, utkom 1857. Nya förslag följde
1866, 1868 och 1879, af hvilka dock intet ansågs
hålla profvet, och först 1886 blef en ny Svensk
psalmbok för de evangelisklutherska församlingarna
i Finland antagen af kyrkomötet. Denna psalmbok (på
500 psalmer) ansluter sig vida närmare till gamla
psalmboken än den svenska af 1819, med hvilken den
dock i formellt afseende ej kan mäta sig. Äfven en
ny psalmbok på finska (i st. f. den äldre af 1701),
utförd hufvudsakligen af E. Lönnrot och J. Krohn,
antogs på kyrkomötet 1886. — I Danmark anbefalldes
1569 en psalmbok af kyrkoherden vid Vor frue kirke i
Köpenhamn, H. Thomissön, till allmänt bruk (tidigare
fanns Malmö-Psalmbogen af 1533), men denna lämnade
1699 plats för den af biskop Th. Kingo (d. 1703)
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
