523 Psykologisk-Psykologism 524 logiska forskningen. I sin ordning är psykologien hjälpvetenskap för samtliga personlighets-vetenskaperna, för historien, språkvetenskapen, etiken, estetiken, logiken, sociologien och etnologien, och grundvetenskap för pedagogiken och psykiatrien (jfr Psykologism). Psykologiens indelning. Följande schema lämnar en öfversikt af psykologiens olika grenar, hvarvid för hvarje specialgren också lämnas hänvisning till några af de viktigaste arbetena på området inom den nutida psykologiska litteraturen. A. Det normala själslifvets psykologi. a. Individuell psykologi (Individualpsykologi). I. Människans psykologi. 1. Allmän psykologi, som handlar om den vuxna kulturmänniskans själslif. - H. Höffding, "Psykologi i omrids paa grundlag af erfaring" (1882), W. James, "Prin-ciples of psychology" (1891), F. v. Schéele, "Det mänskliga själslifvet" (1896), W. Wundt, "Grundziige der physiologischen psychologie" (3 bd, 6:e uppl. 1908 ff.), och H. Ebbinghaus, "Grundziige der psychologie" (I. 3:e uppl. 1911, II. 1913). 2. Speciell psykologi om andra utvecklingsstadier än den vuxna kulturmänniskans. Hit höra barnpsykologien, ungdomspsykologien, ålderdoms-psykologien o. s. v. - \V. Preyer, "Die seele des kindes" (7:e uppl. 1908), Stanley Hall, "Adolescence" (2 bd, 1904). 3. Differentiell psykologi om olikheterna mellan de mänskliga individernas själslif, t. ex. olika rasers eller samhällsklassers psykologi, mannens och kvinnans psykologi, snillets psykologi, räknekonstnärernas psykologi, förbrytarens psykologi (se Kriminalpsykologi) o. s. v. - W. Stern, "Differentielle psychologie" (1912). 4. Genetisk psykologi, som följer själslifvets utveckling från barndomen till mannaåldern och ålderdomen. - J. B. Baldwin, "Mental development in the child and race" (1906), E. A. Kirkpatrick, "Genetic psychology" (1910). II. Djurpsykologi, som på samma sätt som människans psykologi kan vara allmän, speciell, differentiell eller genetisk. - G. J. Romanes, "Mental evolution in animals" (1883), E. L. Thorndike, "Animal intelligence" (1898), H. S. Jennings, "Behaviour of the lower organisms" (1906), G. Kafka, "Einfiihrung in die tierpsychologie", I (1913). III. Jämförande psykologi, som anställer jämförelser mellan de olika utvecklingsstadierna inom själslifvet hos människan eller mellan människans och djurens själslif. - C. L. Morgan, "An introduction to comparative psychology" (1894), M. Washburn, "The animal mind" (1908). b. Kollektiv psykologi. I. Folkpsykologi, som handlar om de yttringar af själslif, som äro gemensamma för ett folk, såsom språk, rätt, sed och religion. - W. Wundt, "Völkerpsychologie" (5 bd, 1900 ff.). II. Etnologisk psykologi, den differentiella psy- kologien för enskilda nationer eller raser. - G. Le B)n, "La psychologie des foules" (6:e uppl. 1902; "Massans psykologi", 1912). III. Klasspsykologi, enskilda samhällsklassers eller yrkens differentiella psykologi. - E. Tar-dieu, "Psychologie militaire" (1898), L. Dauriac, "Essai sur 1'esprit musical" (1904). B. Det abnorma själslifvets psykologi. a. Individuell psykologi. I. Defektas psykologi, blindas och döfvas psykologi. - M. Howe och F. H. Hall, "Laura Bridgman" (1903). II. Temporära rubbningars psykologi. - A. Maury, "Le sommeil et les réves" (1878), A. Moll, "Hypnotism" (1890), E. Parish, "Hallucinations and illusions" (1897), S. de Sanctis, "I sogni" (1899). III. Sinnessjukdomarnas psykologi. - T. Ribot, "Les maladies de la personnalité" (1885), G. Störring, "Psychopathologie" (1900). b. Kollektiv psykologi. Abnorma folkrörelsers psykologi. - J. Jastrow, "Fäet and fable in psychology" (1900), S. Sighell, "La foule criminelle" (1901). - Flera psykologiska tidskrifter utges, såsom i England "The mind", i Tyskland "Zeitschrift fiir psychologie und physio-logie der sinnesorgane" (sedan 1890), i Frankrike "L'année psychologique" (sedan 1894), i Schweiz "Archives de psychologie", i Amerika "American journal of psychology" (sedan 1887) och "Psycho-logical review" (sedan 1894), i Sverige "Psyke" (sedan 1906) m. fl. - Psykologiens historia har behandlats af: M. Dessoir, "Geschichte der neueren deutschen psychologie" I (2:a uppl. 1902) och "Abriss einer geschichte der psychologie" (1911), samt 0. Klemm, "Geschichte der psychologie" (s. å.). - Internationella psykologiska kongresser ha hållits sedan 1889, då den första egde rum i Paris. S-e. Psykologisk. Se under Psykolog. Psykologiska postulat, filos. Se Postulat, sp. 36. Psykologiska skolan. Se N tionalekono-m i, sp. 515. Psykologiskt predikat, gramm. Se Predikat. Psykologism (se Psykologi), filos., den filosofiska riktning, som vill grunda filosofien och personlighetsvetenskaperna på psykologien och i sin radikala form förnekar logikens och etikens anspråk som normativa vetenskaper. Åsikten utgår därifrån, att all verklighet är för oss gifven som innehåll i vårt förnimmande eller tänkande och därför närmast skall fattas som psykiska fakta, hvilka skola psykologiskt förklaras. Psykologismens motståndare göra däremot gällande, att psykologien är en specialdisciplin vid sidan af de andra, med sina bestämdt begränsade synpunkter och med af-siktlig abstraktion just från de värdeproblem, som sysselsätta logiken, kunskapsteorien och etiken. Att sedan psykologiens speciella uppgifter och metoder så blifvit bestämda, utan vidare vilja tillämpa dess-resultat på de andra vetenskapernas områden, är den orimlighet, som vidlåder psykologismen. Psy-kologister inom nutidens filosofi äro Heymans, Lipps, Lådd m. fi., under det att den motsatta