531 Pteridospermer 532 ginodendron och Heterangium, hvilkas blad (fig. 1) blifvit beskrifna som arter af Sphenopteris. Andra stammar, såsom Medullosa (se d. o.), ansågos vara cykadéernas med väl utbildade pollenkammare, och det är antagligt, att en hel mängd andra frön från paleozoiska aflagringar med tiden skall kunna visas Fig. 3. Bladparti af Aneimites fertilis. (Nät. storl.) Fig. 4. Fröbärande småblad af Pecopteris Piuckencti. (2 ggr nät. storl.) mera närstående cykadéerna, men det visade sig, att dessa stammar buro ormbunkliknande blad, som tillhörde de förut omnämnda släktena Neuropteris, Alethopteris m. fl. Det såg sålunda ut, som hade man en hel grupp af växter, som i sig förenade karaktärer af ormbunkar och cykadéer, utan att man dock, så länge fortplantningsorganen voro okända, kunde afgöra deras verkliga systematiska ställning. Denna grupp benämndes af H. Potonié cycadofilices (se d. o.). 1903 ådagalades af F. W. Oliver och D. H. Scott, att Lyginodendron burit verkliga frön af det slag, som förut af W. C. Williamson beskrifvits som Lagenostoma, och s. å. meddelade R. Kidston, att han funnit fröbärande blad af Neuropteris heterophylla (fig. 2). 1904 be-skref D. White frön i förening med de Adiantum-lik-nande bladen (fig. 3) af Aneimites, och F. C. Grand' Eury sökte ådagalägga, att äfven Alethopteris och Odontopteris voro fröbärande, hvarjämte han 1905 beskref blad af Pecopteris Pluckeneti med i kanten af småbladen ännu fastsittande frön (fig. 4). Under Fig. 5. Restanreradt frö och den glandelbärande cupulan af Lagenostoma. (Ung. 4 ggr nät. storl.) loppet af dessa tre år hade man sålunda erhållit ojäfaktiga bevis därför, att en mängd förut som ormbunkar uppfattade blad i själfva verket tillhörde växter, som fortplantats genom frön, och för denna klass har af Oliver och Scott föreslagits namnet pteridospermece. Med hänsyn till sin inre byggnad sluta sig de hittills kända fröna närmast till höra till pteridospermernas klass. Fröna (Lagenostoma, fig. 5) af Ly ginodendron äro omgifna af en med glandier försedd "cupula", ungefär på samma sätt som en hasselnöt omges af sin fruktskål. Hos en annan Lagenostoma-SiTi bilda fiöna en vipplik sam- Fig. 6. Den vipplika frösamlingen af Lagenostoma Sinclair i. (Nät. storl.) ling (fig. 6). Mikrosporangierna (pollensäckarna) af Neuropteris heterophylla och Ly ginodendron, som först beskrifvits af Kidston, ha sin plats mot spetsen af bladet, som längre ned bär sterila flikar af vanlig form. Dessa mikrosporangiebärande blad af Lygi-nodendron hade förut beskrifvits som fertila blad af marattiacéer, tillhörande ett särskildt släkte, Cros-sotheca. Det är sannolikt, att flera andra som fertila marattiacéer uppfattade lämningar från de paleozoiska aflagringarna i verkligheten äro* mikrosporangiebärande blad af pteridospermer. Till skillnad från andra paleozoiska fröbärande växter kunna pteridospermerna sägas karakteriseras därigenom, att såväl hanliga som honliga sporofyller äro föga afvikande från de vegetativa bladen och icke bilda kottar samt att den anatomiska byggnaden antingen hos stammen eller bladen eller hos båda är af ormbunkarnas typ, hvilket äfven gäller växtens hela habitus. Då pteridospermernas blad till det yttre icke kunna skiljas från ormbunkarnas och då tillvaron af klassen varit känd under föga mer än ett årtionde, är det ännu för tidigt att afgöra, huru stor del af de paleozoiska växter, som förut uppfattats