- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
545-546

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ptosis - p. Tr. - Ptui - Ptyalin - Ptyalism - Ptyas - Ptychopteris - Ptyela - Pu - Puaux, Frank - Pubertet - Pubes - publ. - Publica fide - Publicanus - Publice proponet - Publicera - Publicistklubben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

545 Ptosis-Publicistklubben 546 Ptösis (grek., "fall"). 1. Med., nedfallet eller släpande öfre ögonlock, beroende på medfödd slapphet eller på förlamning af musculus palpebrce superioris, som eljest lyfter upp ögonlocket. Åkomman kan botas eller i hvarje fall väsentligt lindras genom operation, ehuru tekniken för denna ej alltid är så lätt. - 2. Språkv. Se Kasus, sp. 1236. 1. G-d. p. Tr., förkortning för lat. post Trinitatem, efter Trinitatis (Trefaldighetssöndag). Ptui, slov. Se P e 11 a u. Ptyalin (af grek. pty'alon, spott). Se Enzym och Spott. Ptyal^sm (af grek. ptyfalon, spott). Se S a l i v. Ptyras, zool. Se Jättesnokarna. Ptycho^teris, paleobot. Se Caulopteris. Ptyela, zool. Se S t r i t a r. Pu, kinesiskt längdmått = 5 tschi = (fot) 1,6 m. Puaux [pyå], Frank, fransk reformert präst, f. 26 nov. 1844 i Luneray (dep. Seine-inférieure), son till F r a n 9 o i s P. (f. 1806, d. 1895), likaledes protestantisk präst och författare till en "Histoire de la reformation fram^aise" (7 bd, 1857-64), som vunnit spridning i Frankrikes kyrkor och bidragit att ge ny styrka åt protestantismen. Efter studier i Geneve och Montauban utnämndes P. till pastor vid franska reformerta kyrkan i Stockholm 1868. Vid fransk-tyska krigets utbrott återvände han till fosterlandet för att egna sig åt de sårades vård; han kom tillbaka till Stockholm i okt. 1870, men tog afsked i jan. 1871. Efter återkomsten till Frankrike har han egnat sig åt historiska forskningar om franska reformationen. Han har varit medarbetare i "Encyclopédie des sciences religieuses" (utg. af prof. Lichtenberger) och i "Bulletin de l'histoire du protestantisme fram^ais" samt ledde många år, efter E. de Pressensé, "Revue chré-tienne". Han efterträdde i dec. 1909 baron F. de Schickler som president i Société de 1'histoire du protestantisme franpais, hvars bibliotek i Paris är kändt af alla forskare för sin rikedom på dokument rörande franska reformationen. P. har författat Les précurseurs jrancais de la tolérance au XVII:e siécle (1878), Les Bassoutos, une mission au sud de VAfrique (1881), La derniére requéte de la France å Louis XIV (1885), Études sur la révocation de l'édit de Nantes (tills, med Aug. Sabatier, 1886), L'instruction primaire dans les colonies francaises (1889), Les ceuvres du protestantisme francais au XIX:e siécle (1893; för världsutställningen i Chicago), L'esprit de la Réforme (1901) och L'église réformée de France (1905). Två af honom i Vet. akad. i Stockholm 1870 hållna föredrag äro utgifna under titeln Le pére Hyacinthe et son église (1870). Slutligen föreligger af P. en Histoire de VétaUissement des protestants francais en Suéde (1891). Ch. S-ss. Pubertet (lat. pubefrtas), manbarhet, könsmognad (se d. o. och Människan, sp. 253). Pubes, anat., blygdregionen, den del af bäckenet, där höftbenen förenas, och trakten där omkring, utåt till och med den betäckande hårklädda huden. G. v. D.* publ., förkortning för lat. puUice, offentligen, eller publicus, offentlig. Tryckt den 6/4 15 PQblica fide (lat., "genom allmänhetens förtroende"), ett nödmynt, som präglades i Stockholm 1716. Se Mynttecken. Publicänus. Se Publikan. Pöblice propönet. Se P. P. Publicera (lat. publicäre), offentliggöra; kungöra; utsprida; utgifva (en skrift af trycket). Se vidare Publikation. - Public irs t, tid-ningsskrifvare, tidningsman; i utlandet äfven benämning på statsrättslärde, utgifvare af urkunder och politiska skriftställare. - Publicistik, tidningsväsen ; skriftställen i tidningar och tidskrifter. - Adj. Publicistisk. - Publicitet, offentlighet; tidningsmannaskap, tidningsväsen. Publicirstklubben bildades i Stockholm 7 aug. 1874 och afsåg till en början att hufvudsakligen för Stockholmspressens litterära, ekonomiska och artistiska medarbetare utgöra en föreningspunkt till rådgörande om gemensamma pressangelägenheter och till sällskapligt umgänge. Det ursprungliga verksamhetsfältet utvidgades emellertid jämförelsevis tidigt till ett offentligt ingripande från klubbens sida i frågor af intresse och betydelse för svenska pressen i allmänhet, såsom höjande af pressens och pressmännens allmänna anseende, tillbakavisande af myndigheters öfvergrepp och oginhet, bevakande af tryckfriheten och af pressens själfständighet, betryggande af medarbetarnas ställning samt underlättande af pressens arbetsförhållanden. Genom nya stadgar 26 mars 1881 erhöll också klubben en fastare organisation, som betryggade klubbens bestånd och ännu utgör den egentliga grundvalen för klubbens nuvarande författning. Klubbens utveckling har under bibehållande af det ursprungliga namnet under årens lopp alltmer bidragit till att göra klubben till en hela svenska tidningspressens representation, hvars yttranden inhämtas af regering och myndigheter och som i främsta rummet gör les honneurs för besökande representanter för den utländska pressen. Särskildt genom de 8 febr. 1897 antagna ganska genomgripande stadgeändringarna har klubben blifvit en hela landets pressmän omfattande organisation. Vid sidan af de egentliga nuvarande eller f. d. yrkesmännen räknar klubben bland sina medlemmar äfven åtskilliga pressens "frivilliga" och därmed jämförliga, ehuru numera på långt när icke i den omfattning, som förr ibland varit fallet. Klubben räknar nu (1915) omkr. 560 medlemmar, hvaraf ett 40-tal kvinnliga. Genom förutnämnda stadgeändringen 1897 åvägabragtes en närmare sammanslutning med en del förutvarande lokala föreningar utanför hufvudstaden och med landsortspressen öfver hufvud, i det att klubbens medlemmar utanför Stockholm lämnades tillfälle att inom ett eller flera närliggande län bilda kretsföreningar med särskilda stadgar för sin lokala verksamhet. Kretsföreningarnas medlemmar ega rätt att deltaga i valen af klubbens ordförande, sekreterare och revisorer, och hvarje kretsförening har att utse en särskild ledamot i klubbens styrelse. Kretsföreningarna äro f. n. fem: Göteborgs och Västra Sveriges pressförening, Södra Sveriges (bildad 1898), östra Sveriges (1876), Mellersta Sveriges (1897) och Nordsvenska pressföreningen (1889). Genom beslut 1896 anslöt sig klubben definitivt till "Internationella pressassociationen". Bland de af klubben i pressens allmänna in- 22 b. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 16 22:50:23 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free