genomstucket lock, hvilken, fylld med mjölkrut, fordom nyttjades att inpudra de i träbrandrör till bomber befintliga stubinerna. H. W. W.* Pudicitia (lat., kyskhet, kvinnlig dygd), hos forntidens romarinnor en gudomlighet, dyrkad som beskyddarinna af den äktenskapliga ärbarheten.

Pudicitia, myntbild. Åt P. plebeja var ett kapell byggdt vid Vicus longus i Rom; endast matronæ univiræ (kvinnor, som endast en gång varit gifta) fingo beröra hennes bildstod. Med tiden urartade P:s kult. Under kejsartiden framställdes hon ofta på mynt som en beslöjad kvinna, med ena handen lyftande slöjan från anletet (se fig.). Pudi-ilu, assyrisk konung. Se Assyrien, sp. 255. Pudrad trattskifling, bot. Se Clitocybe. Pudrett (fr. poudrette, af poudre, stoft), pulverformiga gödselmedel, som beredas af människoexkrement. Åtskilliga olika sätt för beredning af pudrett ha föreslagits. Det enklaste, träckens intorkning och malning till pulver, föreslogs först på 1850-talet efter franskt mönster (paris-pudrett), men då denna metod är besvärlig och förenad med förlust af kväfve i form af ammoniak, har den icke vunnit någon vidare användning. I senaste tid har föreslagits att åstadkomma upphettningen och uttorkningen genom tillsats af osläckt kalk, hvarvid ammoniak utdrifves och tillvaratages och sålunda en kväfvefattig och som gödsel föga värdefull produkt erhålles (se Nitrammonmetoden). Allmännare, särskildt vid tillvaratagande af städers latrin, har beredning af kalkpudrett blifvit, hvarvid exkrementen uppblandas med osläckt kalk, så att det hela torkar till en lätthandterlig pulverformig massa. Då härvid alltid uppstår förlust af kväfve, som bortgår i form af ammoniak, har man på senare tid öfvergått att blanda latrinen med torfmull eller dyjord, som visserligen ej desinficiera exkrementen, men fördröja deras jäsning, hindra illaluktande gasers afgång och lämna ett lätthandterligt och särdeles på mullfattig jord utmärkt gödselmedel. Torfmullspudrett beredes numera allmänt vid större städers renhållning och är ett eftersökt handelsgödselmedel. Vid dess beredning tillsättes vanligen omkr. 25 proc. mull; pudretten innehåller omkr. 1 proc. kväfve, hvaraf dock endast omkr. hälften är snart tillgänglig. Jfr Latrin. H. J. Dft. Pudukkottai [podokatai], vasallstat i södra Indien, presidentskapet Madras, omgifven af distrikten Tanjore, Trichinopoli och Madura. 3,051 kvkm. 411,886 inv. (1911), hvaraf omkr. 15,000 kristna. Hufvudstaden P. hade 26,850 inv. (1911). I P. har Svenska kyrkans missionsstyrelse en station och har där nyligen uppfört en läroverksbyggnad. J. F. N. Pudukotah, oriktig form för Pudukkottai. Puebla [puebla]. 1. En af centralstaterna i republiken Mexico. 31653 kvkm. 1,101,600 inv. (1910). Landet är bergigt och ligger till stor del på Anahuacs högslätt. På dess gränser resa sig Mexicos högsta berg: Popocatepetl, Iztaccihuatl och Pico de Orizaba. Det är rikt skogbevuxet på sina berg, dalarna äro fruktbara, klimatet växlar väl med höjden, men är i allmänhet sundt och tilllåter odling af tropiska växter. P. har många olika mineralfyndigheter, men bergsbruket står lågt. -- 2. (Fullständigt: La Puebla de los Angeles) Hufvudstad i ofvannämnda stat samt säte för en biskop (sedan 1550), ligger vid vägen mellan Veracruz och Mexico, 120 km. s. ö. om sistnämnda stad, 2,170 m. ö. h., på en stor och bördig slätt, som kring staden har grönskande trädgårdar och fält, men eljest saknar träd. Staden anlades 1533 och är en bland de vackraste och största städerna i spanska Amerika. Den har ett stort antal kyrkor, bl. a. den 1552--1649 byggda stora domkyrkan. Med afseende på handel och industri intar P. en ganska framstående plats. Med järnvägslinjen Mexico--Veracruz står P. i förbindelse genom en sidobana till San Luiz Apizaco. De förnämsta industrigrenarna äro tillverkning af bomulls- och ylleväfnader, läder, lergods, tvål och glas. Befolkningen, som 1746 uppgick till omkr. 80,000 pers., minskades betydligt under revolutionstiden, men uppgår nu till 96121 inv. (1910). På grund af sin strategiska betydelse har staden flera gånger spelat en roll i den mexikanska krigshistorien. Särskildt gjorde den sig bekant genom sitt hjältemodiga motstånd i det fransk-mexikanska kriget. I maj 1862 stormades P:s fästen förgäfves af fransmännen. 18 mars 1863 började staden belägras af fransmännen under general Forey och togs 17 maj med storm. 2 april 1867 stormades P. af Juarez' general Porfirio Diaz. 1 o. 2. (J. F. N.) Pueblo [pueblåu], stad i nordamerikanska staten Colorado, vid Arkansas och flera viktiga järnvägslinjer, 1,422 m. ö. h. 4,4395 inv. (1910), hvaraf 8,331 födda hvita i utlandet (438 i Sverige). Staden ligger i en på stenkol och järnmalm rik trakt och har utvecklat sig till en framstående industristad, med de största järn- och stålverk v. om Mississippi, hvarför den blifvit kallad "Steel city" och Västerns Pittsburg. Som dessa verk ligga utanför staden, hade dennas industri ett tillverkningsvärde 1909 af endast 3,34 mill. doll. Mineral palace, en egendomlig byggnad med taket bildadt af 28 domer, innehåller prof af statens alla mineral. Ursprungligen ett mexikanskt nybygge, var platsen till följd af indianernas hemsökelser så godt som öfvergifven 1858. Den blef stad 1870 och hade 20 år senare 24,600 inv. Pueblo-indianerna [pueblåu-] bebo Nya Mexicos, Arizonas, det sydliga Utahs och Colorados högslätter, räkna i vår tid 4 språkfamiljer och bebo sammanlagdt 26 pueblos (byar). Shoshonstammen