Peublo nuevo del Mar-Puer 558 hopi bebor i Arizona sex pueblos, af hvilka den märkligaste är Oraibi. Hopibyarna befinna sig på toppen af små isolerade platåer (mesas). Juni, den andra af de mera kända pueblostammarna, bebo numera blott en enda pueblo, belägen i en dalgång. Xeres och tano slutligen bebo åtskilliga pueblos vid mellersta Rio Grande. Alla pueblos visa i sitt enastående byggnadssätt fullständig öfver- Pueblo-indianska. <ensstämmelse. Kärnan i dessa byggnader utgöres af ett fyrkantigt, nästan kubiskt rum, uppbyggdt af sten eller soltorkad lera. Taket bildas af Hera lager bjälkar, grenar, jord. Bostaden är ytterligare försedd med dörrar, fönster, takrännor och skorstenar (af bottenlösa lerkärl); i det inre finnas en uppmurad sofbänk, malstenar samt .en ibland spiselliknande härd. De stora byhusen äro sammansatta af otaliga sådana bonings-"cel-ler", uppresande sig terrassformigt till flera våningars höjd. Den nedersta är som regel utan vare .sig dörrar eller fönster (man kommer upp genom stegar och når bottenrummet genom i taket an-bragta hål), för att man skall vara tryggad mot eventuella angrepp. Dessa byhus bilda dels regellösa hopar, stigande upp terrassformigt från alla sidor; dels kunna flera husrader ligga parallellt med hvarandra; dels slutligen äro de ordnade kring ?n central gård (borggård), mot hvilken de stiga terrassformigt, under det att de utåt stupa lodrätt ned. Uppkomsten af detta egendomliga byggnadssätt är att söka i de förhistoriska pueblo-indianer-nas boningssätt. Särskildt synas de s. k. "cavate-lodges" och "cliffdwellings" i detta hänseende belysande; de voro nämligen anlagda i grottor och klyftor i mesaområdets branta kalk- och sandstensklippor och uppvisa alla stadier från en enkel utvidgning af den naturliga klyftan ända till omfångsrika och invecklade stenbyggnader (se Klippboningar med fig.), i hvilket senare fall .de företedde utpräglad terrassform. Pueblo-indianer-nas jordbruk stod redan före spanjorernas ankomst mycket högt. Framför allt odlades majs, därjämte .äfven bönor, meloner, pumpor och bomull. Man använde konstgjord bevattning (kanaler, dammar). Hufvudredskapet vid jordbruket var graf käppen. Kalkoner höllos som husdjur, mest för kulten liksom uteslutande örnen, som fångades för kultända-mål. Pil och båge användes för jakt, vid kaninjakt dessutom ett slags bumerang. Tobaksrökning är här liksom hos präri-indianerna en gudstjänsthandling. Flätningskonsten, keramiken (jfr fig. Amerikanska kulturföremål 10-13 å sp. 815-816) och väfkonsten stå mycket högt. I socialt afseende är klanväsendet med matriarkat utmärkande. Hopi sönderfalla sålunda i 60 klaner, hvilkas totem hämtats från djur, växter, naturföreteelser (sol, blixt, regnmoln) och verktyg (båge, flöjt) och hvilka sammansätta sig till 12 fratrier 1. kultsammanslutningar. I religiöst afseende föreligger en agrarkult med utpräglad fal-loskult. De olika maskdanserna ha ofta en hög-dramatisk karaktär. G. B-n. Pueblo nuevo del Mar [pwe'blå nwe'vå-], förr stad nära Valencia i Spanien, nu inkorporerad i denna. (J. F. N.) Pueblo nuevo de Nuestra Senora de la Paz [pwerblå nwe'vå de nwe^tra senjå'ra de la path]. Se La Paz 2. Pueblo Viejo [poe'blå vTe'chå]. Se Comaya-gua 1. Puech [pyåj], Denys Pierre, fransk skulptör, f. 1854 i Rodez, dep. Aveyron, elev af Fal-guiére och Chapu vid Ecole des beaux-arts, vann Rompriset 1884, har utöfvat en mycket omfattande och högt skattad verksamhet. Bland hans arbeten märkas André Chéniers sånggudinna (1889, Luxem-bourgmuseet), Sirenen (grupp i marmor, 1890, sammastädes, ett annat marmorexemplar i Glyptote-ket i Köpenhamn), Seinen (marmor, 1894, likaledes i Luxembourg, ett gipsexemplar i Glyptote-ket), monument öfver Sainte-Bcuve i Luxembourg-parken (1898), vidare monumentala reliefporträtt af Moliére, Corneille, Racine och V. Hugo i Thé-åtre francais' arkader, statyer i Paris af Jules Simon (1903), Gavarni (1904) och Leconte de Lisle (i Luxembourgparken) samt af J. C. Chaplain i Montague 1914, målarinnan G. Stourdza (i modern dräkt, utställd 1914), madame Jacquemart-André (i baldräkt, Jacquemart-André-museet i Paris), dessutom många byster, flera graf monument och medaljer. P. blef medlem af Institutet 1909. I Rodez öppnades 1910 det museum - innehållande hufvudsakligen modern konst och konstindustri - han skänkt staden och som bär hans namn. Jfr H. Jaudon, "D. P. et son oeuvre" (1909). G-g N. Pue'lla, lat., flicka. Puente [pwe'nte], sp., bro, ett vanligt ortnamn i spanska och spansktalande länder. Märkas må: 1. P. G en i l [cheni'1], stad i spanska prov. Cör-doba (Andalusien), vid floden Genil och järnvägen mellan Cördoba och Malaga. 12,956 inv. (1900). Silkes-, oliv- och vinodling. - 2. Puente-areas [p&>enteareras], stad i spanska prov. Pon-tevedra, vid Minos biflod Tea. 13,452 inv. (1910). Tillverkning af brännvin, half äkta porslin och läder. - 3. P. n a c i o n a l [nathiånal], stad i republiken Colombia, dep. Santander. Omkr. 16,000 inv. Järngrufvor. Pu^r, lat., gosse; slaf. - P u'e r i p u e r i'l i a