559 Puerperalfeber-Puerto 560 t r arc t a n t, pojkar göra pojkstreck. - Pueril, barnslig, barnsligt enfaldig. Puerperälfeber (af lat. puefrpera, barnaföderska) . Se Barnsängsfeber. Puerpe^ium, lat., barnsbörd, barnsängsperioden. Puerta [pwe;rta], de la, markis. Se M o-rillo, P. Puerto [pωe'rtå], sp., lat. portus, hamn. Ordet ingår i namnet på orter och öar i Spanien och spanska Amerika. 1. P. B e l o [be'lå; fullständigt: S a n F e l i p e Puerto Belo, Portobello] Stad i republiken Panama, vid Karibiska hafvet, 37 km. n. ö. om Colon. Staden, som anlades 1584, är berömd f or sin utmärkta, naturliga hamn, hvilken, upptäckt och namngifven af Columbus 1502, gjorde P. till stapelplats för den spanska silfverflottan. Men P. är äfven beryktadt för sitt mördande klimat, som slutligen tillintetgjort alla dess läges fördelar, så att det från en viktig handelsplats med omkr. 15,000 inv. nedsjunkit till en förfallen ort med knappt 1,000 inv., mest negrer och mulatter, som ensamma kunna trotsa klimatet. -- 2. P. Cabello [kabe'ljå], stad i sydamerikanska republiken Venezuela, vid Golfo Triste, en vik af Karibiska hafvet, och förenadt genom järnväg med Valencia och Caracas. Omkr. 14,000 inv. P. har en djup och säker hamn, försvarad af starka verk, som betydligt skadades 1902 vid beskjutningen från några tyska fartyg i den tysk-engelska blockadflottan. P. är näst La Guaira Venezuelas förnämsta hamn och säte för flera stora handelshus (mest tyska) samt exporterar i främsta rummet kaffe, vidare kakao, hudar, kokosnötter, bananer, kopparmalm, kinabark m. m. -- 3. P. Colon [kålå'n]. Se Felanit x. - 4. P. Cortez [kårte'th], förr P. C a b a 11 o s, hamnplats i republiken Honduras, vid Honduras-bukten ö. om hamnen Omoa, är utgångspunkt för den järnväg, som skall förena Atlantiska hafvet med Stilla hafvet (Amapala vid Fonsecaviken), men af hvilken endast sträckan P. C.-La Pimienta (92 km.) är fullbordad. Omkr. 2,500 inv. - 5. P. deCabras [ka;bras]. SeFuerteven-tura. - 6. P. de Campos [ka'mpås]. Se Camposl. - 7. deColima [kåli^ma]. Se Manzanillo 1. - 8. P. de Espana [espa'nja]. Se Port of Sp a i n. - 9. P. d e Isabe'1. Se F er nan d o P ö o. - 10. P. de Ruiz [rwi;th]. Se Gualeguay, - 11. P. de S a'n t a Maria (vanligen kalladt El Puerto), stad i spanska prov. Cådiz, 10 km. n. ö. om staden Cådiz, nära floden Guadaletes utlopp i Cådizbukten, vid järnvägen mellan Sevilla och Cådiz. 20,120 inv. (1900). P. är en vacker och välbyggd handelsstad, förnämsta utskeppningsorten för jeres-(sherry-)viner. Hamnen är bildad af floden, hvars mynning är till en del spärrad af en sandbank. Staden är ryktbar för sina tjurfäktningar. (Se situationsplan af Cådiz.) - 12. P. la Mar. Se Cobija. - 13. P. L i m ö n [li-mårn]. Se L i LI o n. - 14. P. Mahön [ma-å'n]. Se Mahön. - 15. P. Montt [må'nt], hufvudstad i prov. Llanquihue, Chile, vid Relon-cavi-viken och södra ändpunkten af den chilenska inlandsbanan. 4,347 inv. (1903), hvaraf många tyskar. Lyceum, bibliotek och mångsidig industri. -- 16. P. P l art a, hamnstad i Dominikanska re- publiken på norra kusten af Haiti, med järnvägsförbindelse till det inre af ön. Omkr. 4,500 inv. - 17. P. Princip e [pr^nthipe] 1. Giudad del Princip e, officiellt Camagiiey, stad på ön Cuba, hufvudstad i prov. Camagiiey, anlades först (1514) vid kusten, men flyttades om några år till sin nuv. plats. 29,616 inv. (1907). Järnvägsförbindelse med Habana och Santiago samt med sina hamnar, Nuevitas (4,386 inv. 1907) på norra och Santa Cruz del Sur (1,640 inv. 1907) på södra kusten. Stora cigarrfabriker och liflig export af socker, tobak, vax etc. Sedan Spanien 1800 af trädt San Domingo till Frankrike, var P. en tid säte för centralregeringen och högsta domstolen för spanska Västindien. - 18. P. R e a'l, stad i spanska prov. Cådiz, ligger 10 km. ö. om staden Cådiz, vid den inre Cådiz-viken och järnvägen mellan Sevilla och Cådiz (se situationsplanen till art. Cådiz). 10,535 inv. (1900). Skeppsvarf. Saliner. P. är romarnas Portus Gadita-nus. - 19. P. Rico [ri'kå], numera officiellt Porto Rico, den östligaste och minsta af Stora Antillerna (Västindien), ligger mellan 17° 55' och 18° 32' n. br., mellan 65° 38' och 67° 13' v. lgd samt är genom den 115 km. breda Mona-passagen skild från Haïti i v. Dess areal är 8,896 kvkm. Ön har en rektangulär form med en längd i ö. och v. af 170 km. och en bredd af 60 km. Till sin geologiska byggnad består P. af ett grundberg af grå och röda skiffrar, dioritporfyrit och sannolikt äfven af sandsten, hvilka lager äro till sin ålder okända. På södra kusten finnes kalksten (sannolikt från kritperioden), och området n. om hufvudkedjan utgör en kalktaffel, i hvilken de mot norr flytande tämligen vattenrika floderna Loiza, Bayamon, La Plata, Morovis, Manati och Grande eroderat trånga dalar. Genom hela ön går från ö. till v. en bergskedja, Sierra Cayei, hvars högsta topp, El Yunque, i öns nordöstra hörn når 832 m. (enl. andra 1,132 m.). Kedjan går först parallellt med östra kusten, men böjer sig sedan åt v. samt stupar brant mot s., men endast långsamt mot n. Emedan den uppfångar nordöstpassaden med dess regnmoln, har norra delen af ön nästan för stor regnmängd, medan södra delen ofta är utsatt för svår torka, som nödvändiggör artificiell bevattning. Skog är sällsynt, och där den finnes, består den mest af palmer (släktet Oreodoxa m. fl.); af det flacka norden intaga savanner största delen. Ön har flera hundra vattendrag och många genom sin landskapsskönhet utmärkta trakter. Klimatet är varmt (San Juan har i årsmedium 26°, med 24° i jan. och 27° i juli) samt är under regntiden (sept.--mars) osundt. Dock kunna européer acklimatiseras i öns högre delar lättare än på de andra Antillerna. Floran är rik. De flesta däggdjur äro införda af européerna och delvis förvildade; egendomliga för ön äro de många vampyrerna. Fågelfaunan har många arter; sköldpaddor, ormar och obehagliga insekter förekomma i mängd. Folkmängden uppgick 1913 till 1,167,376 pers. 1910 var dess antal 1,118,012 pers., hvaraf 50,245 negrer, 335,192 mulatter, 12 kineser, 8 japaner och resten hvita. Af den arbetande befolkningen äro 63 proc. sysselsatta i jordbruk, fiske och bergsbruk, 8 proc. i industri, 8 proc. i handel och transport samt 21 proc. i huslig tjänst.