afd. Tululijloræ. P. rulgaris, den i sydliga Sverige på fuktiga ställen växande och i mellersta Europa allmänt utbredda "loppörten", är lågväxt, ofta nedliggande och grenig, med hela, halft omfattande blad och i grenvecken eller på grenspetsarna sittande små, rundade blomkorgar, som ha klibbiga, halfklotformiga holkar af gröna, tätt hvitulliga, i spetsen ofta röda fjäll, gula diskblommor och mycket små strålblommor, örten som i torkadt tillstånd förr var officinell, har en stark, oangenäm lukt och nyttjades till rökning mot mygg och loppor (däraf dess namn). O. T. S. ((J. L-m.) Puli'cidæ, zool. Se Loppor. Pulitzer [pjö'litso], Joseph, amerikansk tidningsman, f. 10 april 1847 i Budapest, d. 29 okt. 1911, var af ungersk-judisk börd, kom 1864 till Förenta staterna, deltog i inbördeskriget som kavallerist, vardt medarbetare i den tyska tidningen "Westliche post" i S:t Louis, inköpte 1878 ett par tidningar i samma stad och 1883 "New York world", som genom hans energi och hänsynslösa metoder vardt ett af "den gula pressens" mest representativa och inflytelserika organ. 1903 donerade han 2 mill. doll. till Columbia-universitetets i New York "school of journalism". Pulka. Se Ackja. Pulkkila [po'lk-], socken och by i Uleåborgs län, Finland, s. om Uleåborg mellan Lamujoki (en biflod till Siikajoki) och dess tillflöde Pulkkilanoja. Vid P. kyrka anföll och slog öfverste J. A. Sandels 2 maj 1808 en något underlägsen rysk postering af 500 man under Abuchovs befäl. Ryssarna förlorade öfver 250 fångar och bortåt 50 döda; svenskarna hade 50-60 sårade och 10 döda. I striden utmärkte sig särskildt G. Fahlander. - P. är ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Brahestads kontrakt, Kuopio stift, Haapajärvi härad och Piippola domsaga. Areal 337 kvkm. 2,383 inv., finsktalande (1911). A. G. F. Pulkova (Pu'lkovo), by i närheten af Petersburg, där det stora och rikt utrustade ryska astronomiska centralobservatoriet, grundlagdt 1839, är beläget. (B-d.) Pulla'stræ, zool. Se Duffåglar. Pullman [pu'lmon], George Mortimer, amerikansk fabrikant, f. 1831 af fattiga föräldrar i Chautauqua, New York, d. 1897, började redan 1859 inreda sofvagnar på bantåg och grundlade 1881 22 km. s. om Chicago vid Calumetsjön och Illinois central railroad en stad, Pullman city, 1889 införlifvad med Chicago, i hvilken sådana sofvagnar, hotellartadt utstyrda för längre resor, och andra järnvägsvagnar m. m. tillverkas och hvilken på samma gång ordnades till en mönsterstad för arbetare (se Arbetarbostäder, sp. 1313). Pu'lmo, lat., lunga (se d. o.). Pulmonäria L., bot., benämnes ett inom den svenska floran med två arter uppträdande örtsläkte med först nästan cylindriskt, slutligen nästan fem-kantigt, klocklikt blomfoder, som är likformigt iemklufvet och omger pipen på en trattlik blomkrona. Denna har rader af hår i pipmynningen och skålformigt, femklutvet bräm, hvilket strax efter utsprickningen är rödaktigt, men snart blir blått. Detta släkte hör tih fam. Borraginaceæ, underfam. Borraginoideæ. P. officinalis, lungört, som växer mindre allmänt i lundar och löfängar och blommar på våren, har rotbladen hjärtlika, stundom med ljusare grågröna fläckar på bladens öfre yta. Dessa fläckar ha för folkfantasien gett bladen någon likhet i utseendet med flikar af en lunga, och däraf har man, i öfverensstämmelse med tron på "signatura rerum", dragit den slutsatsen, att örten skulle vara verksam mot sjukdom i lungorna. O. T. S. (G. L-ni.) Pulmonäta, Lungsnäckor, zool. Se Blötdjur, sp. 828. Pulmotor (af lat. pu'lmo, lunga, och motor), med., apparat för konstgjord andning (se d. o.). En behållare med komprimerad luft eller syrgas sättes förmedelst slangledning och en mask framför mun och näsa i förbindelse med luftvägarna. Genom en ventilanordning, som drifves af gastrycket i behållaren, bringas luften (eller syrgasen) att ömsevis inpressas och utsugas ur lungorna. J- F. J-n. Pulo [po'lå], salpetergrufva. Se Molfetta, sp. 842. Pulo, malaj., ö, ofta i malaj, önamn: 1. P. Condor, fransk ögrupp s. om Kochinkina, 180 km. s. om Mekongs mynning, består af två större bergiga vulkaniska öar och flera mindre klippor. Största ön, Grande Condor, är 590 m. hög och har en areal af 55 kvkm. Den användes liksom Petite Condor, som sammanhänger med den förra genom ett vid högvatten öfversvämmadt näs, till straffanstalt för Frankrikes asiatiska kolonier, öarna äro fruktbara och ha ett tusental invånare. Konungen af Annam afträdde öarna till Frankrike 1787, men detta tog dem ej i besittning förrän 1861. - 2. P.-Kalamantan. Se Borneo. -3. P. Mata. Se Anamba. - 4. P. Nias. Se Nias. - 5. P.-Penang. Se Penang. - 6. P. Pertja. Se Engauo. - 7. P. sembilam. Se Nikobarerna. - 8. P. Tengah. Se Paternosteröarna 1. 1. J. F. N. Pu'lpa, lat., köttet i en djurkropp; tandens mjuka del (tandpulpa); fruktköttet, den saftiga delen af en bärartad frukt Pulpet. Se Pulpitum. Pulpettak, yttertak med fall åt blott en sida. Sidoskeppen i de större medeltidskyrkorna äro i regel täckta på detta f. ö. vanliga sätt att täcka tillbyggnader till en större byggnad. Pu'lpitum (lat., upphöjning, estrad), pulpet, ställ med en snedt sluttande skifva, på hvilken bok och papper eller pergament vid läsning eller skrifning placerades. Sådana bokställ voro under medeltiden mycket vanliga äfven i kyrkorna och finnas ofta framställda på äldie målningar. Formen var mycket växlande, men ofta nedlades stor omsorg och ornamental rikedom på dessa föremål, i det man än gaf fotstället formen af en bärande mänsklig figur eller af en fågel med utbredda vingar, än konstruerade det i smidjärn o. s. v. Pulque [po'lke]. Se Agave och Mexico, fig. 6, sp. 353. Puls (af lat. pu'lsus), fysiol., betecknar i allmänhet en periodisk rörelse i samma rytm som hjärtslagen. Vanligen afses artärpulsen, särskildt radialispulsen vid handleden, som är lätt åtkomlig för palpation och i alla tider spelat en mycket