längd bör därför, om röret skall ha vertikalt läge, vara ungefär lika med dubbla uppfordringshöjden. Häri ligger ofta ett stort hinder för pumpens användning. Då den komprimerade luften inströmmar i vattenröret, uppblandas vattnet med en mängd större och mindre luftblåsor, hvilka, under det att luften expanderar, öfverföra på vattnet det för uppfordringen vidare erforderliga arbetet. Mammutpumpen är, såsom saknande rörliga delar, okänslig för i vattnet inblandadt slam; den fordrar knappast någon skötsel, och pådraget, luftventilen, kan placeras långt ifrån den plats, där pumpen skall arbeta. Anskaffningskostnaden är låg. Verkningsgraden är visserligen icke hög, ej högre än 40 à 45 proc., men de fördelar pumpen erbjuder äro i många fall af öfvervägande betydelse, och den har på senare tiden fått en ganska stor användning. En af den amerikanska firman Sullivan machinery co. utförd modifikation af denna pump visas af fig. 9. Däri är luftrörsmunstycket anbragt centralt i vattenröret och genomborradt på en mängd ställen snedt uppåt. G. R. D. J. G. B. O. E. W. Pumpa, bot. Se Cucurbita. Pumpernickel, ett slags i Westfalen brukligt, groft och klihaltigt rågbröd. Om namnets härledning se Hjelmqvist, ”Förnamn och familjenamn” (1903). Pumpfisk, Se Pump, sp. 592. Pumpkrage, sjöv. Se Krage. Pumpsot (af holl. pompsood), skpsb., kallas de små rum l. trummor, hvilka i lastrum omge sugrören till länspumparna, på det att sugrören skola vara åtkomliga, då fartyget är lastadt.<tab> C. K. S. Pumpspel, skpsb. Se Bråspel. Pumpsättning. Se Sättning, bergsv. Puna. Se Poona. Punakha, stad. Se Bhutan. Punas, ödsliga, vegetationsfattiga högslätter i Syd-Amerikas Änder. Punch [pa'nj], eng., förkortad form af Punchinello (af it. pulcinella), den populäraste figuren i marionettspelet "Punch and Judy". Om denna figurs litterära anor se Polichinell. Till England tyckes den ha inkommit under de första åren efter restaurationen 1660. Payne Collier och Cruikshank utgåfvo 1828 det ofvannämnda marionettspelet (med illustrationer; 3:e uppl. 1844). — Namnet P. upptogs af Englands förnämsta skämttidning, hvilken med titeln "P. or the London Charivari" uppsattes af E. Landells cch H. Mayhew 1841. Bland dess medarbetare märkas författarna W. M. Thackeray, A. W. A’Beckett, Percival Leigh och H. W. Lucy (förf. till den populära serien ”The diary of Toby, M. P.”) samt tecknarna J. Lecch, R. Doyle, sir John Tenniel, G. du Maurier, L. Sambourne, Charles Keene och Phil May. Jfr Spielmann, ”The history of P.” (1895). Punctum (lat., af pungere, stinga, pricka), punkt (se d. o.). — P. caecum, den blinda fläcken i ögat (se Blinda fläcken). — P. additionis, P. perfectionis. Se Mensuralmusik. — P. saliens, ”den sprittande punkten”, första märkbara spår till hjärtverksamhet hos ett embryo; lifspunkten, kärnpunkten i en afhandlad fråga. Pund. 1. I dagligt tal beteckning för den föråldrade vikten lispund (so d. o.). — 2. I Danmark före metersystemets införande (1907) enheten för vikten och svarande mot 1/100 centner = 100 kvint = 500 gr. Som guld- och silfvervikt var till 1873 (då gramsystemet infördes) 1 pund = 2 mark = 32 lod. — I Norge gällde pund som handelsvikt = 498,1 gr. (jfr Norge, sp. 1401). I likhet med det tyska pfund motsvarar således det dansk-norska pund närmast svenskarnas skålpund (se d. o.). — 3. Myntenhet i Turkiet och Egypten, = 100 piaster. Se Myntsystem, sp. 67. — 4. Se Pound. Pundigtal, en artilleripjäs’ kaliber, bestämd efter vikten (i skålpund) af den till pjäsen passande järnkulan. Pundīt, genom engelsk ortografi tillkommen form för det bättre pandit (sanskr. pāṇḍita, ”lärd”, ”lärd man”), i Indien allmän benämning för lärd, studerad man, särskildt sådan, som egna sig åt studiet af de religiösa skrifterna. Som titel är det ungefär vårt doktor. I en speciell betydelse användes benämningen för infödda, som af engelsmännen fått särskild utbildning att som geodeter under förklädnad anställa undersökningar öfver och kartlägga trakter (t. ex. Tibet), som äro svårtillgängliga för européer. Bland mera kända punditer af detta slag må nämnas Mohammed Hamid, som öfvergick Karakorumpasset till Jarkand (1863—64), Naing Singh (d. 1882), som 1865—66 och 1874—75 utförde resultatrika resor i Tibet; Mirza Sudja, som 1868—69 gick öfver Pamirplatån till Kaschgar; Haider schah, som från och med 1870 bereste Afganistan, Oxusdalen och Ostturkestan. Jfr Garbe, ”Indische reiseskizzen” (1889). <tab>K. F. J. Pund ster!ing. Se Pound. Puner (lat. poeni), romarnas benämning på fenicierna och (de från dessa härstammande) kartagerna. Pung (kis vulg. kése), turkisk myntenhet vid räkning af större penningsummor. En pung silfver motsvarar 500 piaster (omkr. 80 kr.), en pung guld 30,000 piaster (omkr. 4,900 kr.). I turkiska statsräkenskaperna betyder pung alltid pung silfver; däremct beräknas gåfvor af sultanen ofta i pung guld. Benämningen härrör från sedvänjan att fördela det penningförråd, som inflyter i sultanens skattkammare, i städse lika stora summor och innesluta dessa i läderpungar. Pungalaitio [po'-], fi. <7>Punkalaitio, konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Björneborgs öfre kontrakt, Finland, hör till Tyrvis domsaga, Loimijoki härad. Areal 341 kvkm. 6,453 inv. 1911), finsktalande. A. G. F. Pungaporna, Phalangistidae, zool. Se Flygpungdjur och Pungdjuren. Pungbjörnen, zool. Se Pungdjuren. Pungdjuren, Marsupialia 1. Metatheria, zool., bilda en ordning — enligt en annan uppfattning en underklass — inom däggdjurens klass. Otvifvelaktigt ha däggdjuren det intima samband, som utvecklats mellan modern och fostret, i väsentlig mån att tacka för, att deras organisation i flertalet afseenden uppnått en större höjd än hos öfriga ryggradsdjur. Häraf följer, att den olikhet i organisationshöjd, som finnes inom däggdjursklassen, till en viss grad måste stå i