637 Puttpärk-Puvis de Chavannes 638 Fredrik blifvit kejsare, fick P. afsked (juni 1888). 1891-99 var han öfverpresident i Pommern. - 1873-91 valdes P. flera gånger till medlem af tyska riksdagen och preussiska landtdagen, där han slöt sig till det tyskkonservativa partiet. 2. Maximilian von P., den föregåendes kusin, f. 1831, d. 1906, var 1879-89 understatssekreterare för rätts- och kultusväsendet i Elsass-Lothringen och 1889-1901 statssekreterare därstädes. Som riksdagsman (1867-81) tillhörde han nationalliberalerna, 3. J e se o von P., son till P. l, f. 1855, bidrog (från 1885) på olika poster i den tyska kolonialförvaltningen i Väst-Afrika att främja Tysklands handelsintressen. 1895 blef han guvernör i Kamerun, var lifligt verksam för landets utforskning och utnyttjande, men afsattes 1906 till följd af den alltför stora stränghet, hvarmed han behandlat den infödda befolkningen. N- H-tz. Puttpärk. Se Bollspel, sp. 1017. Putumayo [potoma'jå], flod i Amerika. Se I 9 a. Putumayoaffären. Se Peru, sp. 610. PutzJg [ports-], stad i Westpreussen, reg.-omr. Danzig, vid den från Danzigbukten inskjutande Putziger wick. 2,159 inv. (1905). I juli 1626 intogs P. af svenskarna, men anfölls i början af 1627 af 3,COO polacker under Koniecpolski, hvarvid den endast 400 man starka besättningen under Klas Kristersson Horn till en början försvarade sig med utmärkt tapperhet, men slutligen 22 mars för hungersnöds skull tvangs att dagtinga. Jfr Hela. L. W:son M. Putziger nehrung [po^sicher neronj. Se Hela. Puumala [pö'mala], socken i S:t Michcls län, Finland, Jokkas domsaga och härad. Landareal 775 kvkm. 6,270 inv. (1911), finsktalande. P. utgör ett impcriellt pastorat af 2:a kl. under Jokkas kontrakt, Nyslotts stift. - Puumala sund, s. om P. kyrka, omkr. 285 m. bredt och 9-11 m. djupt, förenar öfre och nedre Saimas fjärdar och afleder därigenom hela den söder om Nyslott förenade Savolaks-Karelska vattenmassan till det egentliga Saima. Genom P. leder sålunda den viktiga sjöförbindelsen mellan Willmanstrand och Nyslott. Yåren 1789 hade P. kyrkoby befästs och besatts af något öfver 600 man under major Gahn, hvarjämte några galärer förlagts i sundet. I juni anföllos svenskarna af en mer än dubbelt öfverlägsen rysk styrka, som dock snart måste draga sig tillbaka, men kort därefter utrymde Gahn sin ställning. Sundet befästes då af ryssarna och kunde sedan ej intagas af svenskarna, oaktadt flera försök härtill gjordes såväl 1789 som 1790. A. U. F. L.AV:sonM. Puvis de Chavannes [pyvi do java'n], Pierre, fransk målare, f. 14 dec. 1824 i Lyon. d. 24 okt. 1898 i Paris, var i Paris lärjunge till Ary Scheffer och Couture, möttes till en början af motgång och oförstående och blef nio år i följd refuserad af salongsjuryn, till dns^ han 1859 tilläts utställa Återkomst från jakten (museet i Marseille). Som dekorativ målare försökte han sig först i en väns landthus, utställde 1861 monumentalkompositionerna Kriget och Endräkten, 1863 Arbetet cch Hvilan, 1864 Hösten och 1865 Ave Picardia nutrix (alla dessa bilda en dekorativ serie i museet i Amiens). Stark frändskap med Chassériaus monumentala verk är uppenbar i P:s ungdomsalster, figurerna visa under hans tidigare skede påverkan af italiensk högrenässanskonst, och uttrycken kunna vara till of verdrift skärpta. Men steg för steg utarbetade konstnären sin egen stil alltmera klart och målmedvetet. Han målade under de följande åren dekorativa kompositioner i Marseille (Marseille, grekisk koloni och Mar-seille, porten till österlandet, 1869) och i Poitiers (två medeltids-historiska motiv) och fullbordade 1876 två bilder af S:te Gene-viéves barndom (Pan-théon i Paris; se fig.). Detta var midtunder realismens växtskede, och dessa bleka målningar, som alls ej sökte verklighetsillusion. S:te G-eneviéves barndom, målning af Puvis de Chavannes. (Panthéon, Paris.) blefvo till en början mottagna med tvekan eller ovilja. Ännu mindre ansågs hans dekorativt förenklade stil lämpa sig för stafflimålningar. Bland dylika märkas Magdalena i öknen (1870), Hoppet (1872, Luxembourgmuseet), Den förlorade sonen (1879), Unga kvinnor vid hafsstranden (s. å., Louvre), Den fattige fiskaren (1881, Luxembourg), "Doux pays" (1882), Fiskarfamilj (Dresdengalleriet), Drömmen (1883, Louvre). Utsirandet af vestibulen i Amiens' museum fullborda-