Laurent (från 1300-talet), med konnetabeln Du Guesclins graf (endast inälfvorna nedlades där, den öfriga kroppen i S:t Denis), och den utanför staden, på en 85 m. hög vulkanisk bergkägla belägna S:t Michel d'Aiguilhe (962--984), till hvilken en i klippan huggen trappa leder upp. 1860 restes på spetsen af Rocher de Corneille en 16 m. hög staty af Notre Dame de France (af Bonnassieux), gjuten af 213 vid Sevastopol tagna kanoner. Från statyns krona, dit en trappa invändigt leder, har man en präktig utsikt öfver traktens märkvärdiga klippbildningar, Borne- och Loire-dalarna, Velays vulkaner samt Mézenc och Meygal. Äfven en annan staty (likaledes af Bonnassieux), af den 1862 aflidne biskopen i P., de Morlhon, står på Rocher de Corneille. Staden, som 1911 hade 16,639 inv. (20,944 i hela kommunen), är centrum för departementets tillverkning af spetsar och blonder. I slutet af 300- eller början af 400-talet blef den hufvudort i velavernas land (Velay) och vid samma tid biskopssäte. Gregorius af Tours (på 500-talet) kallar staden Anicium, på 900-talet hette den Podium Sanctæ Mariæ. (J. F. N.) Puy-de-Dôme [puī də dåm], departement i mellersta Frankrike, bildadt af delar af Basse-Auvergne, Bourbonnais och Forez (Lyonnais), omges af dep. Allier, Loire, Haute-Loire, Cantal, Corrèze och Creuse. 8,016 kvkm. 525,916 inv. (1911). Grenar af Cevennerna och Auvergnes högland fylla östra och västra delarna af departementet på ömse sidor om den i nordlig riktning flytande Alliers bördiga dal, Limagne, och upptaga omkr. 3/4 af arealen. Mängden af kägelberg, kallade Puys, basalt- och lavamassor samt kratrar röjer traktens fordom vulkaniska natur. De utslocknade vulkanerna äro mest samlade v. om Allier, där de äro fördelade i två hufvudgrupper. Den norra, omkring Puy-de-Dôme, som gett departementet dess namn, sträcker sig omkr. 30 km. i n. och s. och består af 70--80 på en bas af granit uppstigande käglor, somliga med kratrar af 160--200 m. djup och 1,600 m. omfång. De största af dem äro det egentliga Puy-de-Dôme (1,465 m.), Petit Puy-de-Dôme (1,267 m.), Puy-de-Côme (1,255 m.) och Puy de Pariou (1,210 m.). Södra gruppen, Mont Dore, har mellersta Frankrikes högsta berg, Puy de Sancy (1,886 m.). Mont Dore är förenadt med Montagne du Cantal genom de icke vulkaniska grupperna Monts du Cézallier och Monts du Luguet (Luguet, 1,555 m.), nära gränsen till dep. Cantal. I öster, på gränsen till dep. Loire, ligga Monts du Forez. Hufvudfloder äro Allier med sina bifloder Dore och Sioule. På Mont Dore upprinner Dordogne. Jorden är visserligen till större delen torr och stenig, men dess vulkaniska natur befordrar växtligheten. Af hela arealen äro omkr. 46 proc. odlad jord, 13 proc. ängsmark, 12 proc. skogbärande mark och 5 proc. vingårdar. Departementet producerar omkr. 1 mill. hl. vin (af medelmåttig kvalitet). Ur mineralriket erhållas stenkol (omkr. 400--450 tusen ton), silfverförande blymalm, bergbeck, porfyr och lava, kalksten, gips m. m. De mest besökta af de många mineralkällorna äro Bains du Mont Dore, S:t Nectaire, Châteauneuf och Châtelguyon. Industrien, som endast i några trakter är liflig, omfattar hufvudsakligen extraktion af bly och silfver samt tillverkning af eggjärn (omkring Thiers), ylle- och bomullsväfnader samt papper. Omkr. 20,000 pers. lämna om hösten sina hem för att på andra orter söka arbete. Departementet är indeladt i 5 arrondissemang: Clermont-Ferrand, Ambert, Issoire, Riom och Thiers. Hufvudstad är Clermont-Ferrand. (J. F. N.) Puy-de-Dôme-rasen, husdjurssk., en nötkreatursras i franska dep. Puy-de-Dôme, hvilken är särskildt bekant för sin förträffliga mjölk. Rasen är liten, knotig och högbent samt till färgen röd eller svart med hvita tecken. H. F. Pu-yi [-ji], Kinas siste kejsare af mandschu-dynastien Ta-tsing, f. 11 febr. 1906, är son till "försoningsprinsen", prins Tschun, och efterträdde sin farbroder, kejsar Kuang-su, 14 nov. 1908. Som kejsare bar han regentnamnet Hsuan-tung. Genom ett i hans namn utfärdadt dekret af 12 febr. 1912 afsade sig P. kejsarmakten och gaf sitt samtycke till införandet af republikanskt styrelsesätt (se Kina, Suppl.); han fick emellertid för sin lifstid behålla kejsartiteln och erhöll ett rikligt apanage. Puys [pui'] kallas i Auvergne och i Pyrenéerna slocknade vulkankäglor. Jfr Puy-de-Dôme. Puy-Sainte-Marie, baron af. Se Capdueil, P. de. Puységur [puisegyr]. 1. Jacques François de Chastenet, markis de P., marskalk af Frankrike, f. 1656 i Paris, d. där 1743, deltog i ett stort antal krig och slag (i Flandern, Tyskland och Spanien) utan att någonsin föra högre befäl. Under Spanska tronföljdskriget (1701 -13) var åt honom anförtrodd organisationen af Spaniens stridskrafter. 1734 blef han marskalk. I L'art de la guerre (1748) framställer han krigskonstens tillstånd på sin tid. - 2. Armand Marc Jacques de Chastenet, markis de P., den föregåendes sonson, f. 1751 i Paris, d. 1825 i Buzancy (Aisne), var en tid militär, men skaffade sig ett namn hufvudsakligen som en af magnetisören Mesmers förnämsta lärjungar. Se vidare Animal magnetism, sp. 1035-36. - 3. Pierre Louis de Chastenet, grefve de P., tillhörande en yngre gren af ätten, f. 1727 i Albi, d. 1807, var 1788-89 krigsminister, deltog 10 aug. 1792 i försvaret af Tuilerierna, emigrerade därpå till Tyskland (liksom året förut hans broder, Jean Auguste de Chastenet de P., f. 1740, d. 1815, ärkebiskop af Bourges) och återkom till Frankrike 1802. Puzur-Azzur, assyrisk konung. Se Assyrien, sp. 255. Puzyrevskij, Aleksandr Kazimirovitj, rysk krigshistoriker, f. 1845, deltog i det rysk-turkiska kriget som stabschef vid Gurkos armé, blef 1884 professor vid generalstabens Nikolajevska akademi, 1890 chef för krigsministeriets kansli och 1901 guvernörens adjoint i Warschau. Det rysk-turkiska kriget behandlade han i arbetena Vospominanija oficera generalnago sjtaba (1879), Zimnij perechod tjerez Balkany otrjada generaladjutanta Gurko (1881) och Vojna 1877-78 (1887). Bland hans öfriga militärvetenskapliga skrifter må nämnas: Polsko-russkaja vojna 1831 g. (1886), Kavalerijskaja ataka pri Somo-Sierre v. Ispanii (1884), Istorija vojennago iskusstva v srednije veka (1884) och Istorija vojennago iskusstva v epochu 30-letnej vojny (om 30-åriga kriget). Åtskilliga af hans