Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyhäkoski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pyhäkoski [-ka-], fors i Ule älf.
Pyhämaa [-mā], kustsocken i Åbo och Björneborgs
län, Finland, Vehmo domsaga och härad, är ett
konsistoriellt pastorat af 3:e kl., Vehmo kontrakt,
Åbo ärkestift. Socknen kallades fordom Pyhämaa
öförsamling. Areal 61 kvkm. 1,391 inv. (1911),
finsktalande.
A. G. F.
Py’häntä, socken i Uleåborgs län, Finland, hörde
tidigare under Piippola moderförsamling. Socknen
utgör ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Brahestads
kontrakt, Kuopio stift, Haapajärvi härad och Piippola
domsaga. Areal omkr. 600 kvkm. 1,830 inv. (1911),
finsktalande. A. G. F.
Pyhäranta, kustsocken i Åbo och Björneborgs län,
Finland, konsistoriellt pastorat af 3:e kl.,
Vehmo domsaga och härad, Vehmo kontrakt. Tidigare
benämnd Pyhämaa eller Rohdais. Areal 131 kvkm. 2,786
inv. (1911), finsktalande. A. G. F.
Py’häselkä. Se Orihvesi.
Py’hätunturi [-tonto-]. Se Lappland, sp. 1219.
Pyjama, en från Japan öfver England införd benämning
på sofdräkt, nattdräkt för män.
Pyk, Louise, sångerska, f. 20 mars 1849 på Kulla
vid Hälsingborg, studerade vid konservatoriet i
Stockholm och för F. Arlberg samt debuterade 1874 på
Stora teatern som Agata i "Friskytten" och Elvira i
"Don Juan". 1875-76 studerade hon i Paris för Pauline
Viardot, hvarefter hon engagerades i Stockholm och
utförde Elvira i "Den stumma", Nattens drottning i
"Trollflöjten" och Isabella i "Robert" samt kreerade
titelrollen i ölanders Blenda. 1877 studerade hon
för Trivulsi i Milano och Stockhausen i Frankfurt
a. M. 1878 konserterade hon i fäderneslandet och
anställdes därefter vid Covent-garden-teatern i
London. Mellan säsongerna konserterade hon därjämte
flitigt, särskildt i oratorier, för hvilka hennes
stora röst, i klangen erinrande om fru Michaelis,
ehuru sprödare och fortare passerad, särdeles väl
lämpade sig. 1882 uppträdde hon åter i Stockholm,
såsom Agata, Norma, Aida, Valentine i "Hugenotterna"
och Leonora (i ’Trubaduren"). 1884 gifte hon sig i
New York med en engelsman, William Newson, och var
sex år bosatt i Förenta staterna, där hon flerstädes
konserterade. Äktenskapet upplöstes 1891, och hon
återkom till Sverige. A. L.*
Pyknld, bot. Se Ascomycetes, sp. 141.
Pyknit, miner., en art topas, som förekommer
i otydligt utbildade, sammanvuxna kristaller
af halmgul färg vid Altenberg i Sachsen och
Schlac-kenwald i Böhmen tillsammans med kvarts och
lepidolit. Pykniten har sitt namn af grek. pyknofs,
tät, därför att den har en större egentlig vikt än
beryllen, med hvilket mineral den förr förväxlades.
Ant. Sj.*
Pyknométer (af grek. pyknofs, tät, och me’tron,
mått) 1. Pik n om e t er, fys., en liten glasflaska
med så väl inslipad propp, att den volym den
innesluter är noggrant bestämd, nyttjas till att
bestämma vätskors och pulverformiga kroppars eg. vikt
(1. täthet). Väger pyknometern tom p och fylld med den
vätska, hvars eg. vikt skall bestämmas, P, samt fylld
med destilleradt vatten, Pt, så är vätskans eg. vikt
p__p
e = p––-. - För att bestämma eg. vikten af en
* i-P pulverformig kropp fyller man först pyknometern
med vatten, då den väger Pl} och inför därefter
pulvret, låt dess vikt vara a, hvarvid en med
pulvret lika stor volym vatten rinner ut. Sedan
flaskan därpå väl aftorkats, väges den ånyo och
befinnes väga P. Vikten af en med pulvrets volym lika
stor volym vatten är då a + Px - P, och den sökta
specifika vikten
_ a
6 ~ a + P;~"P" Se vidare Egentligvikt.
A. Bi-n."
Pyknosty! (Pykno stylos), bygnk. Se D i a-styl.
Pyla’des (grek. Uvkdöys, lat. Pylädes], grek. myt.,
en son till konung Strofios i Fokis, var Orestes’
(se d. o., grek. myt.} trogne vän och vapenbroder
och förmäldes sedermera med dennes syster
Elektra. Bildligt nyttjas namnet P. stundom som
liktydigt med trogen vän. A. M. A.
Pylago’rer. Se Amfiktyoner.
Pylaiska amfiktyonien. Se Amfiktyoner.
Pylkönmäki, socken i Vasa län, Finland, Lau-kas härad,
Saarijärvi domsaga, konsistoriellt pastorat af 3:e
kl., Borgå stift och Saarijärvi kontrakt. Areal
369 kvkm. 2,491 inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.
Püllna, by nära Saidschütz och Bilin i norra Böhmen,
bekant för sina glaubersalt- och bittersaltkällor,
hvilkas vatten sedan 1820 försändes vida omkring
och användes för sina lösande verkningar. Det
naturliga Püllnavattnet begagnas ej i Sverige,
utan endast konstgjordt. Püllnavattnet är starkare
än Saidschütz’, håller 32,7 fasta beståndsdelar
på litern. Dosen är vanligen 1–2 dricksglas.
F. B.* Ln.
Pylon (grek., stor port), hvar och en af de båda
massiva och ogenombrutna byggnader, hvilka, liksom
den gotiska katedralens torn, flankera portarna
till de fornegyptiska templens förgårdar och resa
sig högt öfver tempelbyggnaderna i öfrigt. Pylonen
har en långsträckt rektangulär planform; den
smalnar uppåt och afslutas med en rundstaf och en
däröfver framspringande hålkäl, som bildar bröstvärn
omkring det platta taket, dit inre trappor leda;
rundstafven löper äfven ned utefter byggnadens
fyra hörn. Väggytorna täckas vanligen af reliefer,
koilanaglyfer och målningar. På framsidan äro ofta
medelst urholkningar i pylonernas nedre del och
utskjutande stenar i deras öfre del anordningar
gjorda för uppställning af flaggstänger. Jfr
art. Byggnadskonst, sp. 707, vidstående fig., jämförd
med fig. 1 i art. Edfu,
 |
| Hufvudfasaden af templet i Edfu med sina två pyloner (i tänkt restaureradt skick). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
