Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyhäkoski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nas tre i Nationalmuseum:
Vik vid klippig kust,
Herdefolk med boskap och
Solbelyst flodlandskap.
C. R. N.*
Pynaert [pejnart], Edouard, holländsk pomolog,
f. 1835 i Gent, d. där 1900, utgaf åtskilliga värdefulla
arbeten rörande pomologi och fruktodling, hvaribland
Les serres-vergers (1861, flera uppl.).
Pyndare (fsv. pundare, af mlat. ponderarium,
af lat. pondus, vikt), en af järn eller stål
förfärdigad olikarmad våg, å hvilken balkens
l. stångens kortare arm har dels en fast stödjepunkt
med upphängningskrok, handtag e. d. för att uppbära
hela vågen, dels en belastningskrok, vågbro eller
vågskål för att uppbära varan, som skall vägas,
medan den längre armen är graderad och försedd med
en undertill hängande, flyttbar motvikt ("löpare",
"löpvikt") af bestämd tyngd. Vägningsredskap af
nästan samma konstruktion ha påträffats i det forna
Pompeji (ett sådant kallades på latin statera). I
Sverige nyttjades pyndare troligen redan före
1200-talet. Jfr Besman.
Pünjer, Bernhard, tysk religionsfilosof, f. 1850,
d. 1885, teol. professor i Jena. Hans ståndpunkt
är en idealistisk teism. I religionen samverka
enligt hans åsikt förstånd, känsla och vilja,
men utgångspunkten anser han vara att söka inom
känslolifvet. Religionsfilosofien har att betrakta
religionen i dess sammanhang med allt annat andligt
lif och med hela den öfriga verkligheten. Hans
hufvudarbeten äro
Geschichte der christlichen religionsphilosophie seit der reformation (2 bd, 1880–83),
Grundriss der religionsphilosophie (1886) och
Religionsphilosophie auf modern wissenschaftlicher grundlage (1886).
S–e.
Pynt, sjöv. 1. Spets, t. ex. pynten af en udde eller
pir, flypynt o. s. v. – 2. P. l. Pyntning,
en väflik klädsel på sladden (ändan) af ett tåg. –
Pynta, på yttersta ändan af gröfre tåg med de yttre
garnen sammanfläta en klädsel omkring tåget, som genom
de inre garnens "aftafsning" småningom aftar till
en spets, i hvilken man ofta gör ett öga l. stropp,
för att kunna fästa en smäckrare lina, hake e. d. Jfr
Tagla.
2. R. N.*
Pyogen (af grek. py’on, var, och ge’nein, alstras), varbildande.
Pyoktanin, kem. med., "var-dödare", anilinfärgämnen
med användning som bakteriedödande antiseptica. Ett
af dessa, P. cæruleum, ett mörkgrönt skiftande
ämne, är identiskt med färgämnet metylviolett,
ett annat, P. aureum, gula kristaller,
motsvarar färgämnet auramin. Båda medlen
visade sig döda bakterier och andra mikroorganismer,
i den mån de färgade dessa. Pyoktaninpreparaten
rekommenderades först som antiseptica särskildt vid
infektiösa ögonåkommor. Numera användas de mest i
veterinärpraktik.
C. G. S.
Pyopericardium (af grek. py’on, var, peri’, omkring,
och kardi’a, hjärta), patol. Se Hjärtsjukdomar, sp. 867.
Pyopneumothorax (af grek. py’on, var), med.,
var i lungsäcken. Se Lungsjukdomar, sp. 1454.
Pyorré (af grek. py’on, var, och rhei’n, flyta), med., varflytning.
Pyosalpinx (af grek. py’on, var, och salpinx,
äggledare). Se Kvinnosjukdomar, sp. 419.
Pyovarium (af grek. py’on, var, och lat. ovarium,
äggstock). Se Kvinnosjukdomar, sp. 419.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
