663 Pyreneiska halfön-Pyrker 664 nien på Fasanön i Bidassoafloden, hvilken från Pyrenéerna kastar sig i Yizcayaviken och bildar gräns emellan ofvannämnda riken. Underhandlare voro Mazarin å Frankrikes och Luis de Harö å Spaniens vägnar. Frankrike erhöll Koussillon, Conflans, en del af Cerdagne, Artois samt delar af Flandern, Hainaut och Luxemburg med viktiga fästningar. Bland bestämmelserna i det 124 artiklar starka fördraget må för öfrigt nämnas, att Condé, ehuru han burit afvog sköld emot Frankrike, återfick ära och värdigheter samt att Frankrike förband sig att icke understödja Portugal i dess strid med Spanien. Därjämte afslöts handelsfördrag och aftalades giftermål emellan Ludvig XIV och infantinnan Maria Teresia. Denna fred var Mazarins största seger. Sedan Frankrike i Miinster triumferat öfver de österrikiske habsbur-garna, lyckades det genom Pyreneiska freden förödmjuka spanska grenen af huset Habsburg. K j.* Pyreneiska halfön (Iberiska l. Spanska halfön) kallas Europas sydvästra halfö, som genom Pyrenéerna är skild från det öfriga Europa (Frankrike). Om dess naturförhållanden se Europa (sp. 1075--76), Portugal och Spanien. Pyreneiska nötboskapen (fr. races pyrénéennes), husdjurssk., tillhör de enfärgadt gråa och gula bergraserna i södra Frankrike. De äro små, kraftiga och groflemmade djur med särskildt väl utvecklad framdel. De äro ganska lättgödda och lämna godt kött. Rasen omfattar minst 15 hvarandra något olika underraser. H. F. PyrenokaYpa lafvar, bot. Se L a f v a r, sp. 805. Pyrenolichenes, bot. Se Lafvar, sp. 805. Pyrenomycetinese, Pyrenomycétes, P y-renomyceter, Kärnsvampar, bot. Ordningen indelas i flera familjer, af hvilka de viktigaste äro Hypocreaccce, Dothideacece, Sphce-riacece, Valsacece och Xylariacece. Jfr Kär n-svampar. G. L-m. Py^ethrum Gaertn., bot., jarm., afdelning af släktet Ghrysanthemum, dit Ch. Leucanthemum, Ch. Balsamita, Ch. indicum, Ch. roseum, Ch. Mar-schallii, Ch. cinerarifolium och Ch. Parthenium höra. Se Insektspulver. G. L-m. Pyrgo^polon Montf., paleont., korta, kägelfor-miga, svagt böjda kalkrör, som utgjort skalet för vissa under yngre krittiden lefvande djur, som torde vara att räkna antingen till rörmaskarna eller till släktet Dentalium. P. (Ditrupa) Mosce är mycket vanlig i Tosterup-Svenstorpstraktens (Skåne) kalksandaflagringar (yngre senon). A. Hng. Pyrgos, hufvudstad i grekiska nomos Eleia (Elis), 20 km. n. v. om Olympia och 5 km. från Joniska hafvet, vid hvilket stadens hamn Katakolon ligger. 13,690 inv. (1907). Gymnasium. P. ligger på en fruktbar slätt, Peloponnesos' rikaste korintland, och utför mycket korinter. Dessutom drifvas handel och fiske. Från P. utgå fyra järnbanor. -- P. förstördes 1825 af turkarna. J. F. N. Pyrgoteles, grekisk stensnidare, antikens mest berömde konstnär i sitt fack, var verksam under förra hälften af 300-talet, på Alexander den stores tid, och var den ende, som hade tillåtelse att skära konungens bild, liksom Apelles ensam fick utföra hans bild i målning och Lysippos i skulptur. Pyrheliometer (af grek. pyr, eld, hellos, sol, och me'tron, mått), fys. Se A k t i n o m e t e r. Pyridin (af grek. pyr, eld), kem., en organisk bas, G5H5N, som upptäcktes af den skotske kemisten Anderson 1851 och af honom framställdes ur den vid benkols beredning som biprodukt erhållna benoljan. Pyridinet är en färglös vätska med intensiv och genomträngande lukt, kokar vid 115° och löses i vatten till en alkalisk vätska. I kemiska förhållanden visar det mycken likhet med kolvätet bensol och kan enligt den af Körner 1869 uppställda konstitutionsformeln: CH HC CH uppfattas som bensol (se K o l v ä t e, sp. 616), hvari en CH-grupp ersattes af en trevärdig kväfveatom. - Vid behandling af pyridin med natrium och alkohol upptar pyridinet 6 atomer väte och öfvergår i hexahydropyridin 1. piperidin: CH2 H2C CH2 en stark bas, hvars propylderivat utgör alkaloi-den koniin (se d. o.). Piperidin bildas äfven ur alkaloiden piperin vid kokning med alkali samt genom upphettning af det klorvätesyrade saltet af basen kadaverin (se d. o.) 1. pentametylendiamin: CH2-CH2-NH2= /CH2-CH ^ 2-CH2-CH2-NH2 ^CH2-CHtx Pentametylendiamin. Piperidin. Genom denna reaktion bevisas på samma gång Körners ofvannämnda konstitutionsformel för pyridin. Ett ytterligare stöd för denna kan hämtas ur bildningen af oxipyridin vid inverkan af ammoniak på pyron (se d. o.). - Pyridin är af stort intresse genom sitt nära sammanhang med många växtalkaloider (se A l k a l o i d e r), såsom koniin i odört, nikotin i tobak, atropin i belladonna, hyoscy-amin i bolmört, piperin i peppar, kokain m. fl. De flesta pyridinderivat äro fysiologiskt verksamma, stundom högst giftiga. Pyridin användes bland annat för denaturering af sprit. K. A. V-g. Pyrifle^ethon. Se F l e g e t h o n. Pyrit, miner., svafvelkis (se d. o.). Pyritophy'ceae, bot., detsamma som Diatomacece. Pyritz, stad i preussiska reg.-omr. Stettin (Pommern), vid järnvägarna Stargard--Jädickendorf och Küstrin--P. Sockerfabrik, kvarnar och annan industri. Stor spannmålshandel. 8,676 inv. (1910). Gymnasium. Af de gamla befästningarna återstår ännu ringmuren jämte några torn. Pyrker, JånosLåszlö (Vladislav), österrikisk epiker, f. 1772 i Ungern, d. 1847 som ärkebiskop i Erlau och obergespan öfver komitatet He-ves, vann ett äradt namn genom sin administrativa duglighet och sin stora välgörenhet. Han författade två epos på hexameter, Tunisias (1820; om Tunis'