- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
667-668

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyroforer - Pyroforisk - Pyrofosfat - Pyrofosforsyra - Pyrofyllit - Pyrofysalit (Oädel topas) - Pyrogallol - Pyrogallussyra, Pyrogallol - Pyrokatekin l. Brandkatekin - Pyroklastisk - Pyroklor - Pyrokroit - Pyrola (Pirola)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

667 Pyroforer-Pyrola 668 Pyroforer [-får-; af grek. pyr, eld, och fe'réin, bära], kem., porösa ämnen, som ur luften begärligt upptaga syre och därigenom syrsättas samt upphettas till glödgning eller antändning. Pyroforer äro t. ex. fint fördelade metaller, såsom järn och kobolt, samt blandningar af kol och svafvel-kalium, såsom Homburgs fosfor, hvilken erhålles genom glödgning af alun och socker i slutna kärl. - Att de pyroforiska substanserna, t. ex. metalliskt järn, endast i mycket finfördeladt tillstånd visa de anförda egenskaperna, beror därpå, att den yta, som de i mera kompakt tillstånd erbjuda åt luften, är i så hög grad förminskad, att oxidationshastigheten ej räcker till att åstadkomma den temperatur, som erfordras, för att verklig förbränning skall komma till stånd. (K. A. V-g.) Pyroforisk [-får-], kem. Se Pyroforer. Pyrofosfat, kem. Se Järn l, sp. 379. Pyrofosforsyra, kem. Se F o s f o r, sp. 955. Pyrofyllit Hermann, miner., ett vattenhaltigt, gulhvitt, grönhvitt eller hvitt lerjordssilikat (H Al Si2 06), af bladig och radiellt stänglig textur; har pärlemorglans och är i tunna blad genomskinlig. Hårdhet = l; eg. vikt = 2,7-2,8. För blåsrör bläddrar den upp sig (däraf namnet: af grek. pyr, eld, och fy'llon, blad) och sväller under många krökningar till en snöhvit, mycket trögsmält massa. Pyrofylliten förekommer vid Horrsjöberget i Värmland, Yästanå i Skåne och på östra sidan af Norrö i Utö socken samt vid Spaa, i Ural och Amerika. (Se Agalmatolit och Gümbelit. Ant. Sj.* Pyrofysalit (Oädel topas), miner., förekommer dels derb, dels i rombiskt pyramidformiga, ojämna, otydligt utbildade, tämligen stora kristaller af hvitgråa, grönhvita och gulhvita, merendels grumliga färgnyanser i pegmatit vid Finnbo, Broddbo och Kårarfvet, i ett kvartsbrott i närheten af Långban samt vid Fossum i Norge. Den slår bläsor vid upphettning (däraf namnet: af grek. pyr, eld, och fysan, uppblåsa). Ant. S j.* Pyrogallol, kem. Se Pyrogallussyra. Pyrogallussyra, Pyrogallol, kem., en tre-värdig fenol, trioxibensol, C6 H3 (OH)3, isomer med floroglucin (se d. o.), bildas vid torr destillation af galläppelsyra och erhölls redan 1786 af Scheele. Den bildar färglösa kristallnålar, som lätt lösas i vatten och alkohol, är ett kraftigt reduktionsmedel och uppsuper, vid närvaro af alkalier, begärligt syre ur luften, hvarigenom mörkt bruna produkter bildas. Pyrogallussyran, som är starkt antiseptisk, är, i följd af sina reducerande egenskaper, äfven giftig. Den nyttjas i fotografi som framkallningsmedel samt i färgindustrien för framställande af vissa färgämnen, såsom gallein och coerulein. K. A. V-g. Pyrokatekin 1. Brandkatekin, kem., är en tvåvärdig fenol (se d. o.), C6H4(OH), ortodioxi-bensol (se K o l v ä t e, sp. 616, samt D i o x i-b en s öl). Pyrokatekin bildas vid torrdestillering af protokatekusyror, C6 H3 (OH)2 COOH(se d. o.), samt af flera garfsyror, t. ex. katekin, hvaraf namnet ; det uppstår äfven vid smältning af en del hart-ser med kaliumhydrat och bildar färglösa, i vatten lättlösliga kristaller, hvilkas lösning färgas grön af järnklorid. En alkalisk lösning af pyrokatekin absorberar syre ur luften och färgas därvid svart. En alkalisk pyrokatekinlösning är därför ett ganska kraftigt reduktionsmedel, som t. ex. utfäller ädla metaller ur deras salter. Af detta skäl har pyrokatekin fått användning i fotografien som " framkallare"; jfr Dinol - En monometyleter af pyrokatekin, C6H4(OH) (OGH)S, är guajakol.). K. A. V-g. Pyroklastisk, geol., stundom använd benämning för att beteckna egenarten hos vulkaniska brottstyckebergarter, tuffer. E. E. Pyroklor Wöhler, miner., ett gulbrunt till svart, reguljärt mineral med en egentlig vikt af 4,iso- 4,293; dess kemiska sammansättning är växlande. Mineralet anses vara en isomorf blandning af alkali-(vanligtvis natrium-)fluorid, niobat, titanat och thorat. Förut känd från Miask (Ural), Brevig och Fredriksvaern samt Kaiserstuhl, är pyrokloren numera (af P. J. Holmqvist) beskrifven från Alnön utanför Sundsvall. Alnöpyrokloren består hufvudsakligen af kalciumpyroniobat i förening med natriumzirkoniumfluorid samt med inblandningar af natriumtitanat, natriumtitanfluorid och pyroniobat af natrium, cer och järn (Geol. Fören:s i Stockholm Förhandl., bd 15, s. 588). A. Hng. Pyrokroit, miner., ett mineral af sammansättningen Mn (OH)2, är, då den brytes, af hvit pärlemor glänsande färg; om den utsattes för luften, oxideras den och mörknar samt blir slutligen svart glänsande. Hittills har den iakttagits endast vid Långbans, Pajsbergs och Nordmarks grufvor i Värmland. Mineralet har sitt namn (af grek. pyr, eld, och chroma, färg) däraf, att det vid upphettning ändrar färg. Ant. Sj.* Pyrola (Pirola) L., bot., ett släkte af lågväxta, glatta örter, hvilkas blad öfvervintra och ofta sitta i rosetter vid stjälkens bas. Blommorna äro oftast hvita, ensamma eller samlade i klase. Kronbladen 5, fria, och ståndarna 10, likaledes fria, före blomningen tillbakaböjda. Frukten är en 5-rummig kapsel. Pyrola rotundifolia (vintergröna), l rotstock, bladrosett och blomklase, 2 blomma i längdsnitt, 3 ståndare, 4 fröhus. Stiftet är långt. I Sverige finnas af detta släkte 6 arter, alla växande i skogsmark. De allmännaste äro P. rotundifolia, vintergröna (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free