- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
669-670

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyrola (Pirola) - Pyrolaceæ, Pyrolacéer, Vintergrönfamiljen - Pyrolatri - Pyrolea - Pyroleum - Pyroleum oxycedri - Pyrolusit - Pyromani - Pyromanti - Pyromerid - Pyrometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pyrolaceae-Pyrometer 670 fig.) med skålformigt öppna blommor och långt utskjutande nedböjdt stift, och P. minor L. med små klotrunda, nästan slutna blommor och kort, rakt, icke utskjutande stift, samt P. secunda L., med de aflångt äggformiga grönhvita, hängande blommorna ställda i en ensidig klase. Här och där i mera fuktiga skogsdälder växer den enblommiga, välluktande P. uniflora L., hvars vidöppna, l-2 cm. vida blommor ha en starkt lutande ställning. Nära släkt med Pyrola är Chimophila, som skiljes genom vanligen flocklik blomställning och kort stift. Dit hör den på torra skogsbackar mera sällsynt förekommande Ch. umbellata (Pyrola umbellata), ryl, som har de rödletta blommorna i flock i topparna af den lilla buskens grenar. Den är ett kraftigt diureticum och har användts mot gikt, reumatism, skrofler m. m. Släktet Pyrola är typen för fam. Pyrolacece (se d. o.). O. T. S. (G. L-m.) Pyrolaceae, Pyrolacéer, Vintergrön-f a mil j en, bot., växtfamilj af serien Ericales. Blomkronan är fribladig eller sambladig. Ståndarna äro hypogyna, deras knappar sakna vanligen bihang. Fruktämnet är öfversittande, vid mognaden en torr kapsel, med många, fina frön med löst omslutande, säcklikt skal och outveckladt embryo. Utom Pyrola är familjen i Sverige representerad af släktena Chimophila och Monotropa. G. L-m. Pyrolatri (af grek. pyr, eld, och latrélfa, dyrkan), eldsdyrkan. JfrParsism. Pyro;lea (af grek. pyr, eld, och lat. o'leum, olja). Se Empyreumatiska oljor. PyroMeum, farm., en genom torr destillation erhållen, vidbränd produkt af vissa sorters ved, harts, ben och andra djurdelar, gul eller brun, af egendomlig lukt och bitter smak. I Sv. farmakopén finnas upptagna renad benolja (P. animale, se B en öl j a 2), hartsolja (P. Colophonii) från harts af Pinusarter, tjära (se d. o., P. Pini) och en t j är a (P. oxycedri, se nedan). - Vidare märkas, ehuru numera ej officinella, P. benzinum, petroleumbensin, se Bensin; P. F äg i, bok-tjära (se Kreosot); P. Lithantracis, s t e n-kolstjära; P. petraum, petroleum eller bergolja (se d. o.). C. G. S. Pyro'leum oxycedri (P. junifperi, Oleum cadi-num), En t j är a, j arm., är en genom torr destillation af veden till den inom Medelhafsländerna utbredda Juniperus oxycedrus L. beredd tjära, som är tunnare än vanlig tjära och har en annan, vidbränd lukt, erinrande om enen. Färgen är svart-brun. Den nu officinella entjäran erhålles förnämligast från södra Frankrike och har där länge varit ett folkmedel mot flera slags hudsjukdomar (huile de Cade). O. T. S. (C. G. S.) Pyrolusit, miner. Se Brunsten. Pyroman! (af grek. pyr, eld, och manifa, galenskap), en monomani, som går ut på att anlägga eld. - Pyromän, monoman på att anlägga eld. Pyromanti. Se M a n t i k, sp. 830. Pyromerid, petrogr. Se P o r f y r. Pyrometer (af grek. pyr, eld, och me'tron, mått), fys., apparat, afsedd för mätning af höga temperaturer (jfr Termometer). Kvicksilvertermometerns användbarhet begränsas dels af kvicksilf-rets jämförelsevis låga kokpunkt (357° vid normalt tryck), dels af termometerkärlets grad af eldfasthet. Genom att öfver kvicksilfret inpressa en indifferent gas af högt tryck och därigenom höja kokpunkten kan användbarheten utsträckas till högre temperaturer. Sålunda har amerikanen Niehls konstruerat en kvicksilfverpyrometer af hårdsmält glas innehållande kolsyra af 20 atmosfärers tryck, hvars skala går upp till 550°. Kuhn har genom användning af kvartsbehållare samt kväfgas af 60 atm. uppnått 750°. Genom att ersätta kvicksilfret med tenn har Dufour nått 900°. Ännu högre temperaturer kunna mätas med luft- 1. gaspyro-m e tern, som i princip öfverensstämmer med lufttermometern (se d. o.). Som material för behållaren tjänar porslin (intill 1,400°), kvarts (1,700°), platina (1,700°) eller iridium (2,000°). Lämplig gas är kväfve eller ännu bättre helium. Gaspyrometern är vetenskapens normalp y rometer. Inom tekniken har den föga användning. För dess fullkomnande ha förtjänstfulla arbeten gjorts af Pouillet, Regnault, Holborn, Chappuis, Travers och Jaquerod m. fl. Synnerligen bekväma och därför såväl inom vetenskapen som tekniken mycket använda äro motståndstermometern och termoelementet. För tekniskt bruk begagnas mycket bland-ningspyrometern, som består af en metallkropp (ring, kula etc., helst af platina) af känd värmekapacitet jämte en kalorimeter (se d. o.). Sedan man låtit kroppen antaga den temperatur, som skall bestämmas, nedför man den hastigt i kalori-metern och finner då ur dennas temperaturstegring den sökta temperaturen (jfr Egentligtvärme, sp. 1435, blandningsmetoden). Andra tekniska py-rometrar grunda sig på förändringar af kroppars-dimensioner vid upphettning. Hit hör t. ex. g r a-fitpyrometern (användbar till 1,000°), där förlängningen af en af ett järnrör omsluten grafit-staf genom haf stänger påverkar en visare. Denna och liknande apparater erfordra ofta korrektioner, enär permanenta förändringar inträda vid längre tids upphettning. Inom industrien är det i många fall ej nödvändigt att känna verkliga värdet på temperaturen, endast att afgöra, när den för en viss process lämpligaste temperaturen är nådd. För dessa fall användas ofta pyrometrar eller rättare pyroskop ise d. o.), bestående af en serie numrerade små kroppar af växande smältpunkt, som införas i t. ex. den ugn, hvars temperatur det gäller. Det högsta nummer, som smälter, anger värmegraden. Mest kända äro Segers käglor, som äro framställda af blandningar i olika proportioner af kvarts, fältspat, krita, kaolin m. m. och mjukna vid temperaturer mellan 600° och 1,800°. Prinsep använde legeringar af guld, silfver och platina, Appolt dylika af koppar och tenn. Ett oförtjänt rykte har åtnjutits af Wedgwoods pyrometer, en obränd lercylinder, som vid upphettning undergår en permanent sammandragning, hvars belopp kan ge en viss uppskattning af temperaturen. De temperaturer, som kunna nås med de ofvan beskrifna apparaterna, ha sin naturliga begränsning. Vida högre kommer man med optiska pyrometrar, som grunda sig på studiet af strålningen. Sedan gammalt har man för tekniska behof vetat skatta en glödande kropps temperatur ur det ljus den utsänder. Den för verkliga mätningar erforderliga vetenskapliga grundvalen har man jämförelsevis sent erhållit, hufvudsakligen genom studiet af "den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free