[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Q.-Wykradt-Isny bär sedan 1901 bajersk
furstetitel. En kusin till den nuv. hufvudmannen, furst
Bertram v. Q. (f. 1846), är grefve Albert
von Q. zu Wykradt und Isny, tysk
diplomat, f. 17 juli 1864 i Hannover. Han ingick
1890 på diplomatbanan, blef 1900 förste
ambassadsekreterare i Washington, 1904 generalkonsul i
Calcutta, 1908 sändebud i Teheran och var 1912
–14 sändebud i Aten.
Quæsitor, lat., rannsakare, undersökare,
betecknade hos romarna en i särskilda fall af folket
tillförordnad "undersökningsdomare", d. v. s.
ordförande i en af honom och bisittare (judices)
sammansatt domstol, som hade till uppdrag att
rannsaka och döma i vissa brottmål. Se för öfrigt
Judex, Kvestor och Quæstio.
R. Tdh.*
Quæstio, lat., fråga; undersökning, särskildt
rättslig, i synnerhet i brottmål, rannsakning;
domstol. – I brottmål dömde under större delen af
romerska republikens tid folkförsamlingen (iudicia
populi; se Comitia), stundom en för visst
ändamål tillsatt kommission under ledning af en
quæsitor (se d. o.). 149 f. Kr. inrättades den första
af de stående brottmålsdomstolarna, quæstiones
perpetuæ (senare 8–10), hvilkas ordförande var
en pretor eller en särskildt förordnad s. k.
iudex quæstionis. Jfr Judex. – Litt. bl. a.:
Sundén, "De romerska antikviteterna" (1903; s.
280 ff.).
(H. Sgn.)
Quæstio an, lat., "frågan huruvida", det
tvistiga spörsmålet. – Quæstio quomodo, lat.,
"frågan på hvad sätt".
Quæstor och Quæstura. Se Kvestor.
Ouaglia [kva’lja], Ferdinando, italiensk
miniatyrmålare, f. 1780 (eller 1786) i Piacenza,
dödsåret obekant, bosatt i Paris från 1805, utställde
ännu 1824 på salongen därstädes, uppges ha målat
många af sin tids suveräner, hvaribland drottning
Desideria (en miniatyr, 1821, och en litografi efter
densamma på Rosendal). Ett damporträtt finns på
Nationalmuseum. Se Carlander, "Miniatyrmålare
i Sverige" (1897).
G–g N.
Quaglio [kva’ljå], tysk konstnärssläkt af
italienskt ursprung, från trakten af Comosjön. De
fleste af dess medlemmar voro teatermålare, några
arkitekter. Lorenzo Q., f. 1730, d. 1804,
byggde teatrar i Mannheim och Frankfurt samt
rådhus i Lauingen. Hans två söner och styfson
voro teatermålare. Den sistnämndes son, Angelo
Q., f. 1778, d. 1815, var landskapsmålare och
utförde dessutom teckningar till Boisserées verk öfver
Kölndomen samt dylika öfver Peterskyrkan i Rom.
Dennes broder, Domenico Q., f. 1786, d. 1837,
var den mest betydande konstnären i släkten. Från
teatermåleri öfvergick han till arkitekturmålning,
målade, tecknade, litograferade och stack i koppar
utsikter och interiörer från medeltidsbyggnader i
Tyskland, Frankrike och Italien. Han är rikt
representerad i Nya pinakoteket i München; arbeten
af honom finnas äfven i Berlins nationalgalleri och
andra tyska museer. Han utgaf flera arbeten om
medeltidsarkitektur. När dåv. kronprinsen
Maximilian af Bajern 1832 förvärfvat det förfallna slottet
Hohenschwangau, gaf han Q. i uppdrag att
återuppbygga det i gotisk stil. Q. afled under arbetets
fortgång. Hans brorson, Angelo Q., f. 1829, d.
1890, var arkitektur- och teatermålare; dennes
broder Franz, f. 1844, är genremålare (ämnen
ur konstberidares och lindansares värld).
G–g N.
Quai [ke, kä], fr., kaj (se d. o.).
Quai d’Orsay [kä dårsä], strandgata i Paris,
längs vänstra Seinestranden från Pont de Passy i
v. till Pont Royal i ö. Vid denna ligga bl. a.
franska utrikesministeriet, hvarför gatans namn
ofta användes för att beteckna detsamma, och
deputeradekammarens hus.
Quain [k*ei’n], Jones, engelsk anatom, f.
1796, d. 1865, var först prosektor vid den
medicinska skolan vid Aldersgate street i London, blef 1831
professor i anatomi och fysiologi vid University
college, men lämnade denna befattning 1836. Q.
är mest bekant genom sin äfven i Sverige använda
lärobok Elements of anatomy (1828; 9:e uppl.
1882). – Q:s broder, Richard Q., f. 1800, d.
1887, professor i deskriptiv anatomi vid
universitetet i London, likaledes en framstående läkare,
hvars undersökningar om hjärtats fettdegeneration
och om boskapspesten ega själfständigt värde. Han
testamenterade 75,000 pd st. till University college
i London.
Quaker oats [k*ei’k*r åu’ts], i England och
Amerika tillverkadt näringspreparat, som till
utseende och smak öfverensstämmer med de hos oss
(af Gyllenhammar m. fl.) framställda
ångpreparerade hafregrynen. Det beredes af hafrekorn, som
under kort tid upphettas med högspänd vattenånga
till omkr. 140°, så att de bli mjuka, hvarefter de
mellan tättstående valsar utpressas till flata gryn
(flingor, flagor, eng. flakes).
S. J–n.
Quaker rice [k*ei’k* rai’s], eng., ett
amerikanskt rispreparat, erhållet genom upphettning i
vakuum af risgryn. Genom denna behandling svälla
grynen betydligt utan att förlora sin form och
antaga en gulaktig färg. Ett motsvarande preparat
af hvete är quaker wheat.
G. L–m.
Quakers [k*ei’k*s], eng. Se Kväkare.
Quaker wheat [k*ei’k* *i’t], eng. Se
Quaker rice.
Qualdins ö. Se Kållandsö.
Qualis rex, talis grex, lat., "sådan konungen
(är), sådant (är också) folket"; sådan herre, sådan
dräng.
Qualitas, lat. Se Kvalitet.
Qualité [kalite], fr. (lat. qualitas), beskaffenhet,
egenskap. – Homme de qualité [åmm d*],
man af berömd, gammaladlig släkt, plur. gens
de qualité [*ã d*], förnämt folk. Jfr
Kvalitet.
Quamoclit, bot. Se Convolvulaceæ och
Ipomoea**. [**U+0153]
Quandang, bot. Se Australien, sp. 455, och
Santalaceæ.
Quand même [kã mäm], fr., "äfven om . . .",
kosta hvad det vill; till det yttersta.
Quandoque bonus dormitat Homerus, lat.,
uttryck ur Horatius’ "De arte poetica", v. 359:
"stundom slumrar den förträfflige Homerus"
(stundom tryter honom ingifvelsen; vanligen i
betydelsen "äfven den bäste kan fela"). Fullständig lyder
emellertid hexametern Indignor, quandoque etc.
("det förtryter mig för hvar gång den gode
Homerus slumrar"). Vid sentensens citering utbytes
ibland "quandoque" mot "interdum".
Quandt, Johann Gottlob von, tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
