Q.-Wykradt-Isny bär sedan 1901 bajersk furstetitel. En kusin till den nuv. hufvudmannen, furst Bertram v. Q. (f. 1846), är grefve Albert von Q. zu Wykradt und Isny, tysk diplomat, f. 17 juli 1864 i Hannover. Han ingick 1890 på diplomatbanan, blef 1900 förste ambassadsekreterare i Washington, 1904 generalkonsul i Calcutta, 1908 sändebud i Teheran och var 1912 --14 sändebud i Aten. Quæsitor, lat., rannsakare, undersökare, betecknade hos romarna en i särskilda fall af folket tillförordnad "undersökningsdomare", d. v. s. ordförande i en af honom och bisittare (judices) sammansatt domstol, som hade till uppdrag att rannsaka och döma i vissa brottmål. Se för öfrigt Judex, Kvestor och Quæstio. R. Tdh.* Quæstio, lat., fråga; undersökning, särskildt rättslig, i synnerhet i brottmål, rannsakning; domstol. -- I brottmål dömde under större delen af romerska republikens tid folkförsamlingen (iudicia populi; se Comitia), stundom en för visst ändamål tillsatt kommission under ledning af en quæsitor (se d. o.). 149 f. Kr. inrättades den första af de stående brottmålsdomstolarna, quæstiones perpetuæ (senare 8--10), hvilkas ordförande var en pretor eller en särskildt förordnad s. k. iudex quæstionis. Jfr Judex. -- Litt. bl. a.: Sundén, "De romerska antikviteterna" (1903; s. 280 ff.). (H. Sgn.) Quæstio an, lat., "frågan huruvida", det tvistiga spörsmålet. -- Quæstio quomodo, lat., "frågan på hvad sätt". Quæstor och Quæstura. Se Kvestor. Ouaglia [kva'lja], Ferdinando, italiensk miniatyrmålare, f. 1780 (eller 1786) i Piacenza, dödsåret obekant, bosatt i Paris från 1805, utställde ännu 1824 på salongen därstädes, uppges ha målat många af sin tids suveräner, hvaribland drottning Desideria (en miniatyr, 1821, och en litografi efter densamma på Rosendal). Ett damporträtt finns på Nationalmuseum. Se Carlander, "Miniatyrmålare i Sverige" (1897). G--g N. Quaglio [kva'ljå], tysk konstnärssläkt af italienskt ursprung, från trakten af Comosjön. De fleste af dess medlemmar voro teatermålare, några arkitekter. Lorenzo Q., f. 1730, d. 1804, byggde teatrar i Mannheim och Frankfurt samt rådhus i Lauingen. Hans två söner och styfson voro teatermålare. Den sistnämndes son, Angelo Q., f. 1778, d. 1815, var landskapsmålare och utförde dessutom teckningar till Boisserées verk öfver Kölndomen samt dylika öfver Peterskyrkan i Rom. Dennes broder, Domenico Q., f. 1786, d. 1837, var den mest betydande konstnären i släkten. Från teatermåleri öfvergick han till arkitekturmålning, målade, tecknade, litograferade och stack i koppar utsikter och interiörer från medeltidsbyggnader i Tyskland, Frankrike och Italien. Han är rikt representerad i Nya pinakoteket i München; arbeten af honom finnas äfven i Berlins nationalgalleri och andra tyska museer. Han utgaf flera arbeten om medeltidsarkitektur. När dåv. kronprinsen Maximilian af Bajern 1832 förvärfvat det förfallna slottet Hohenschwangau, gaf han Q. i uppdrag att återuppbygga det i gotisk stil. Q. afled under arbetets fortgång. Hans brorson, Angelo Q., f. 1829, d. 1890, var arkitektur- och teatermålare; dennes broder Franz, f. 1844, är genremålare (ämnen ur konstberidares och lindansares värld). G--g N. Quai [ke, kä], fr., kaj (se d. o.). Quai d'Orsay [kä dårsä], strandgata i Paris, längs vänstra Seinestranden från Pont de Passy i v. till Pont Royal i ö. Vid denna ligga bl. a. franska utrikesministeriet, hvarför gatans namn ofta användes för att beteckna detsamma, och deputeradekammarens hus. Quain [k*ei'n], Jones, engelsk anatom, f. 1796, d. 1865, var först prosektor vid den medicinska skolan vid Aldersgate street i London, blef 1831 professor i anatomi och fysiologi vid University college, men lämnade denna befattning 1836. Q. är mest bekant genom sin äfven i Sverige använda lärobok Elements of anatomy (1828; 9:e uppl. 1882). -- Q:s broder, Richard Q., f. 1800, d. 1887, professor i deskriptiv anatomi vid universitetet i London, likaledes en framstående läkare, hvars undersökningar om hjärtats fettdegeneration och om boskapspesten ega själfständigt värde. Han testamenterade 75,000 pd st. till University college i London. Quaker oats [k*ei'k*r åu'ts], i England och Amerika tillverkadt näringspreparat, som till utseende och smak öfverensstämmer med de hos oss (af Gyllenhammar m. fl.) framställda ångpreparerade hafregrynen. Det beredes af hafrekorn, som under kort tid upphettas med högspänd vattenånga till omkr. 140°, så att de bli mjuka, hvarefter de mellan tättstående valsar utpressas till flata gryn (flingor, flagor, eng. flakes). S. J--n. Quaker rice [k*ei'k* rai's], eng., ett amerikanskt rispreparat, erhållet genom upphettning i vakuum af risgryn. Genom denna behandling svälla grynen betydligt utan att förlora sin form och antaga en gulaktig färg. Ett motsvarande preparat af hvete är quaker wheat. G. L--m. Quakers [k*ei'k*s], eng. Se Kväkare. Quaker wheat [k*ei'k* *i't], eng. Se Quaker rice. Qualdins ö. Se Kållandsö. Qualis rex, talis grex, lat., "sådan konungen (är), sådant (är också) folket"; sådan herre, sådan dräng. Qualitas, lat. Se Kvalitet. Qualité [kalite], fr. (lat. qualitas), beskaffenhet, egenskap. -- Homme de qualité [åmm d*], man af berömd, gammaladlig släkt, plur. gens de qualité [*ã d*], förnämt folk. Jfr Kvalitet. Quamoclit, bot. Se Convolvulaceæ och Ipomoea**. [**U+0153] Quandang, bot. Se Australien, sp. 455, och Santalaceæ. Quand même [kã mäm], fr., "äfven om . . .", kosta hvad det vill; till det yttersta. Quandoque bonus dormitat Homerus, lat., uttryck ur Horatius' "De arte poetica", v. 359: "stundom slumrar den förträfflige Homerus" (stundom tryter honom ingifvelsen; vanligen i betydelsen "äfven den bäste kan fela"). Fullständig lyder emellertid hexametern Indignor, quandoque etc. ("det förtryter mig för hvar gång den gode Homerus slumrar"). Vid sentensens citering utbytes ibland "quandoque" mot "interdum". Quandt, Johann Gottlob von, tysk