[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konsthistoriker, f. 1787 i Leipzig, d. 1859, blef genom
sin lärare Rochlitz dragen till konsten, med
hvilken han längre fram äfven tekniskt och praktiskt
gjorde sig förtrogen. Efter upprepade studiefärder
till Italien slog han sig ner i Dresden, där han
höll föredrag i konsthistoria och estetik, hvilka
sedan utgetts i tryck, såsom Entwurf zu einer
geschichte der kupferstechkunst (1826) och Vorträge
über æsthetik für bildende künstler (1844).
Dessutom utgaf han skildringar och iakttagelser från
sina resor i Italien (1830), i Sverige (1843), i södra
Frankrike (1846) och i Spanien (1853), skref
Leitfaden zur geschichte der kunst (1852) och
öfversatte Lanzis "Storia pittorica d’Italia" (3 bd, 1830
–33) samt sysselsatte sig äfven med politik, filosofi
och novellistiskt författarskap. Jfr Uhde, "Goethe,
Q. und der Sächsische kunstverein" (1878).
(G–g N.)
Quang-duk, stad i Annam. Se Huë.
Quantilla prudentia, lat. ("med huru litet
förstånd"), förkortning af det Axel Oxenstierna
tillskrifna uttalandet An nescis, mi fili, quantilla
prudentia mundus regatur? ("Vet du då ej, min
son, huru litet förstånd det behöfves för att styra
världen?"). Traditionen låter rikskansleren yttra
dessa ord till sin son Johan Oxenstierna, då denne
1641 skulle ha tvekat att afgå som sändebud till
westfaliska fredskongressen, under förebärande, att
han ej kände sig platsen vuxen. I tryck kan denna
tradition ej spåras längre tillbaka än till ett af
C. R. Berch på 1770-talet utgifvet arbete.
Samma sentens tillskrefs på 1600-talet, t. o. m. före
1641, bevisligen flera andra personer. Sålunda
anfördes den af J. Selden (d. 1654) i hans
"Tabletalk" såsom uttalad af en påfve (enligt en
portugisisk sentenssamling från 1733 Julius III, påfve
1550–55). W. Usselinx tillskrifver den i ett 1633
afgifvet memorial presidenten för hemliga rådet i
Bruxelles, Viglius Zuichemus (d. 1577); och den
tyske diktaren J. W. Zinckgreff (d. 1635) låter
den ha uttalats af en adelsman vid namn von
Orselaer. Genom att upptagas i Büchmanns "Geflügelte
worte" med Axel Oxenstierna som upphofsman har
sentensen i utlandet allmänt kommit att förknippas
med den svenske rikskanslerens namn. Jfr S. E.
Bring, "Axel Oxenstierna och ett ’bevingadt’ ord"
(i "Hist. tidskr. 1912).
V. S–g.
Quantité [kãtitē], fr., kvantitet. – Q.
négligeable, storhet, som man ej behöfver taga
med i räkningen; förhållande eller människa, som (i
visst afseende) ej spelar någon roll.
Quantum, lat., belopp, mängd, storlek, mått,
andel. – Q. mutatus ab illo, hur förändrad
från fordom! (citat från Vergilius’ "Æneis", II,
v. 274). – Q. satis l. Q. sufficit,
tillräckligt, nog, lagom dos.
Quantz, Johann Joachim, tysk flöjtvirtuos,
f. 1697 i byn Oberscheden, Hannover, d. 1773 i
Potsdam, fick från gossåren mångsidig utbildning
som instrumentalist och studerade sedermera
kontrapunkt i Rom för Gasparini (1724) samt utbildade
sig vidare i Italien, Paris och London 1725–27.
Han blef 1718 oboist, 1728 flöjtist i k. polska
kapellet i Dresden och Warschau samt gaf tillika
sedan 1728 flöjtundervisning i Berlin åt kronprins
Fredrik, som efter sin tronbestigning 1740 anställde
Q. som kammarmusikus och hof kompositör för 2,000
thaler, utom honorar för nya kompositioner, hvaraf
Q. skref omkr. 500 för en eller flera flöjter m. m.
(bl. a. 300 flöjtkonserter). Han kan anses som
uppfinnare af de sångbara, känslofulla adagiosatserna.
Q. förbättrade äfven flöjtens konstruktion och skref
Versuch einer anweisung, die flöte traversière
zu spielen (1752; nyaste uppl. 1906), som var den
tidigaste flöjtskolan och blef mycket spridd. Den
innehåller därjämte de säkraste och bästa
upplysningar, som finnas, om musikutöfningen i gemen
under förra hälften af 1700-talet. Hans biografi
skrefs af Albert Quantz (1877).
A. L. (E. F–t.)
Quanza [kωö̃’ṡə]. Se Cuanza.
Quarantaine [karãtǟn], fr. Se Karantän.
Quarantana (nu Djebel Karantel), en
brant bergås i Palestina n. v. om Jeriko, med
gamla, delvis ännu bebodda eremitgrottor. Sedan
korstågens tid har det af legenden betecknats som
skådeplatsen för Kristi frestelse äfvensom för hans
40 dagars fasta (däraf namnet, af fr. quarante,
40). På dess högsta spets finnas lämningar af ett
kapell.
Quarantia [kva-], "fyrtiomannadomstol", it. Se
Doge, sp. 613.
Quaregnon [karänjå’], kommun i belgiska prov.
Hainaut, 7 km. v. om Mons, vid Scheldes biflod
Haine. 17,218 inv. (1905). Stenkolsgrufvor,
maskinfabriker.
J. F. N.
Quarles [kωå’lṡ], Francis, engelsk författare,
f. 1592, d. 1644, skref religiösa dikter med
ämnen från gamla testamentet och fulla af
uppbyggliga betraktelser. Hans s. k. Emblems (1635; nya
uppl. 1877 och 1886) äro det bekantaste engelska
exemplet på denna egendomliga diktart. Se
"Cambridge history of english literature", d. VII,
s. 47 (1907 ff.).
Quarnerobukten [kvarnērå-], it. Golfo del
Quarnero, nordöstligaste viken af Adriatiska hafvet,
mellan Istrien och Kroatien, i sin nordligaste del
kallad Fiume-bukten. De i densamma liggande,
till Istrien räknade öarna Cherso, Lussin, Veglia,
Unie och Sansego samt flera mindre, obebodda
kallas Quarnero-öarna, hvilkas invånare äro
till börden kroater, ehuru de tala italienska.
Sundet mellan Cherso och de dalmatiska öarna Arbe
och Pago kallas Quarnerolo.
(J. F. N.)
Quarnerolo [kvarnērålå]. Se
Quarnerobukten.
Quarnero-öarna [kvarnerå-]. Se
Quarnerobukten.
Quarry bank [kωå’ri-bä*k], stad i engelska
grefsk. Stafford, ö. om Brierley hill. 7,393 inv.
(1911).
J. F. N.
Quart [kωå’t], eng. (fjärdedel), engelskt
rymdmått för våta varor, = 1/4 gallon = 2 pints.
Quarta [koa’rta], i Portugal och Brasilien ett
äldre rymdmått för torra varor, = 1/4 alqueire
(se d. o.). Jfr Kvarta.
Quarta Falcidia. Se Falcidia lex.
Quarta feira [kωa’rtə-fei’rə], port. Se
Onsdag.
Quartarii, pl., lat., fornromerskt rymdmått. Se
Modius.
Quarter [kωå’tə], eng. (fjärdedel, fjärding),
engelskt rymdmått för torra varor, = 8 bushels
= 64 gallons = 290,8 l., men i brittiska kolonier
och Nord-Amerikas förenta stater = 281,9 l.; som
Tryckt den 28/4 15
22 b. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
