konsthistoriker, f. 1787 i Leipzig, d. 1859, blef genom sin lärare Rochlitz dragen till konsten, med hvilken han längre fram äfven tekniskt och praktiskt gjorde sig förtrogen. Efter upprepade studiefärder till Italien slog han sig ner i Dresden, där han höll föredrag i konsthistoria och estetik, hvilka sedan utgetts i tryck, såsom Entwurf zu einer geschichte der kupferstechkunst (1826) och Vorträge über æsthetik für bildende künstler (1844). Dessutom utgaf han skildringar och iakttagelser från sina resor i Italien (1830), i Sverige (1843), i södra Frankrike (1846) och i Spanien (1853), skref Leitfaden zur geschichte der kunst (1852) och öfversatte Lanzis "Storia pittorica d'Italia" (3 bd, 1830 --33) samt sysselsatte sig äfven med politik, filosofi och novellistiskt författarskap. Jfr Uhde, "Goethe, Q. und der Sächsische kunstverein" (1878). (G--g N.) Quang-duk, stad i Annam. Se Huë. Quantilla prudentia, lat. ("med huru litet förstånd"), förkortning af det Axel Oxenstierna tillskrifna uttalandet An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur? ("Vet du då ej, min son, huru litet förstånd det behöfves för att styra världen?"). Traditionen låter rikskansleren yttra dessa ord till sin son Johan Oxenstierna, då denne 1641 skulle ha tvekat att afgå som sändebud till westfaliska fredskongressen, under förebärande, att han ej kände sig platsen vuxen. I tryck kan denna tradition ej spåras längre tillbaka än till ett af C. R. Berch på 1770-talet utgifvet arbete. Samma sentens tillskrefs på 1600-talet, t. o. m. före 1641, bevisligen flera andra personer. Sålunda anfördes den af J. Selden (d. 1654) i hans "Tabletalk" såsom uttalad af en påfve (enligt en portugisisk sentenssamling från 1733 Julius III, påfve 1550--55). W. Usselinx tillskrifver den i ett 1633 afgifvet memorial presidenten för hemliga rådet i Bruxelles, Viglius Zuichemus (d. 1577); och den tyske diktaren J. W. Zinckgreff (d. 1635) låter den ha uttalats af en adelsman vid namn von Orselaer. Genom att upptagas i Büchmanns "Geflügelte worte" med Axel Oxenstierna som upphofsman har sentensen i utlandet allmänt kommit att förknippas med den svenske rikskanslerens namn. Jfr S. E. Bring, "Axel Oxenstierna och ett 'bevingadt' ord" (i "Hist. tidskr. 1912). V. S--g. Quantité [kãtitē], fr., kvantitet. -- Q. négligeable, storhet, som man ej behöfver taga med i räkningen; förhållande eller människa, som (i visst afseende) ej spelar någon roll. Quantum, lat., belopp, mängd, storlek, mått, andel. -- Q. mutatus ab illo, hur förändrad från fordom! (citat från Vergilius' "Æneis", II, v. 274). -- Q. satis l. Q. sufficit, tillräckligt, nog, lagom dos. Quantz, Johann Joachim, tysk flöjtvirtuos, f. 1697 i byn Oberscheden, Hannover, d. 1773 i Potsdam, fick från gossåren mångsidig utbildning som instrumentalist och studerade sedermera kontrapunkt i Rom för Gasparini (1724) samt utbildade sig vidare i Italien, Paris och London 1725--27. Han blef 1718 oboist, 1728 flöjtist i k. polska kapellet i Dresden och Warschau samt gaf tillika sedan 1728 flöjtundervisning i Berlin åt kronprins Fredrik, som efter sin tronbestigning 1740 anställde Q. som kammarmusikus och hof kompositör för 2,000 thaler, utom honorar för nya kompositioner, hvaraf Q. skref omkr. 500 för en eller flera flöjter m. m. (bl. a. 300 flöjtkonserter). Han kan anses som uppfinnare af de sångbara, känslofulla adagiosatserna. Q. förbättrade äfven flöjtens konstruktion och skref Versuch einer anweisung, die flöte traversière zu spielen (1752; nyaste uppl. 1906), som var den tidigaste flöjtskolan och blef mycket spridd. Den innehåller därjämte de säkraste och bästa upplysningar, som finnas, om musikutöfningen i gemen under förra hälften af 1700-talet. Hans biografi skrefs af Albert Quantz (1877). A. L. (E. F--t.) Quanza [kωö̃'ṡə]. Se Cuanza. Quarantaine [karãtǟn], fr. Se Karantän. Quarantana (nu Djebel Karantel), en brant bergås i Palestina n. v. om Jeriko, med gamla, delvis ännu bebodda eremitgrottor. Sedan korstågens tid har det af legenden betecknats som skådeplatsen för Kristi frestelse äfvensom för hans 40 dagars fasta (däraf namnet, af fr. quarante, 40). På dess högsta spets finnas lämningar af ett kapell. Quarantia [kva-], "fyrtiomannadomstol", it. Se Doge, sp. 613. Quaregnon [karänjå'], kommun i belgiska prov. Hainaut, 7 km. v. om Mons, vid Scheldes biflod Haine. 17,218 inv. (1905). Stenkolsgrufvor, maskinfabriker. J. F. N. Quarles [kωå'lṡ], Francis, engelsk författare, f. 1592, d. 1644, skref religiösa dikter med ämnen från gamla testamentet och fulla af uppbyggliga betraktelser. Hans s. k. Emblems (1635; nya uppl. 1877 och 1886) äro det bekantaste engelska exemplet på denna egendomliga diktart. Se "Cambridge history of english literature", d. VII, s. 47 (1907 ff.). Quarnerobukten [kvarnērå-], it. Golfo del Quarnero, nordöstligaste viken af Adriatiska hafvet, mellan Istrien och Kroatien, i sin nordligaste del kallad Fiume-bukten. De i densamma liggande, till Istrien räknade öarna Cherso, Lussin, Veglia, Unie och Sansego samt flera mindre, obebodda kallas Quarnero-öarna, hvilkas invånare äro till börden kroater, ehuru de tala italienska. Sundet mellan Cherso och de dalmatiska öarna Arbe och Pago kallas Quarnerolo. (J. F. N.) Quarnerolo [kvarnērålå]. Se Quarnerobukten. Quarnero-öarna [kvarnerå-]. Se Quarnerobukten. Quarry bank [kωå'ri-bä*k], stad i engelska grefsk. Stafford, ö. om Brierley hill. 7,393 inv. (1911). J. F. N. Quart [kωå't], eng. (fjärdedel), engelskt rymdmått för våta varor, = 1/4 gallon = 2 pints. Quarta [koa'rta], i Portugal och Brasilien ett äldre rymdmått för torra varor, = 1/4 alqueire (se d. o.). Jfr Kvarta. Quarta Falcidia. Se Falcidia lex. Quarta feira [kωa'rtə-fei'rə], port. Se Onsdag. Quartarii, pl., lat., fornromerskt rymdmått. Se Modius. Quarter [kωå'tə], eng. (fjärdedel, fjärding), engelskt rymdmått för torra varor, = 8 bushels = 64 gallons = 290,₈ l., men i brittiska kolonier och Nord-Amerikas förenta stater = 281,₉ l.; som Tryckt den 28/4 15 22 b. 24