vikt = 1/4 engelsk centner (hundredweight) = 12,₇ kg.; som längdmått = 1/4 yard eller ell (aln); som mynt i Förenta staterna = 1/4 dollar (25 cents). Quarterly and yearly meetings [k*å't*li *nd ji*li] mi'ti*s], eng. Se Kväkare, sp. 434. Quarterly review [k*å't*li rivjo'], en ansedd engelsk tidskrift, som utkommer sedan 1809 med fyra nummer om året. Den uppsattes af förläggaren John Murray, företrädde tory-åsikter i opposition mot whig-tidskriften "Edinburgh review" och har redigerats af bl. a. W. Gifford, J. G. Lockhart, William Smith och (sedan 1894) Rowland E. Prothero. Quarter sessions [k*å't* se'*ns], jur. Se Fredsdomare. Quartetto [kvarte'ttå], it., mus. Se Kvartett. Quartidi [kartidi], fr. (af lat. quartus, fjärde, och dies, dag), den fjärde dagen i franska republikanska kalenderns dekad. Jfr Kalender. Quartier du temple [kartie dy tã'pl], fr. Se Marais. Quartier latin [kartie latä']. Se Paris, sp. 83. Quarto, lat., "för det fjärde" (vid uppräkningar); boktr., i kvartformat (förkortadt 4to l. 4°). Jfr Format. Quarz, ty., miner. Se Kvarts. Quasi [kvasi], it., mus., liksom, nästan som, t. ex. Andante quasi allegretto. Se vidare Kvasi. Quasimodo. 1. Se Quasimodogeniti. -- 2. [kasimådå'] Namnet på en af hufvudpersonerna i V. Hugos roman "Notre-dame de Paris", en afskräckande ful och puckelryggig ringare, som har sitt tillhåll i Notre-dame-kyrkans klocktorn. Quasimodogeniti (l. endast Quasimodo), namn på den första söndagen efter påsk med anledning af den så lydande början i det bibelställe (1 Petr. 2: 2), hvarmed gudstjänsten på denna dag började under den latinska mässans tid (Quasi modo geniti infantes, "såsom nyfödda barn"). Ingen söndag i kyrkoåret har erhållit så många olika namn som denna. Sålunda har den kallats Dominica octavæ paschæ med hänsyn till det forna bruket att fira hela den vecka, som följde efter en af de stora högtiderna, som en vecka af idel helgdagar. Dessa dagar slutade med den åttonde (lat. octava), hvilken ansågs större och heligare än de andra. En annan benämning på denna söndag är Dominica in albis (se Dominica och Hvita veckan). Inom den danska kyrkan benämnes samma söndag konfirmationssöndagen och inom den grekiska Thomas' söndag (med anledning af det af ålder brukliga evangeliet på denna söndag). Se Kyrkoår. J. H. B.* Quassia, bot. Se Kvassia. Quast, Pieter Jansz., holländsk genremålare, f. 1605 eller 1606 i Amsterdam, d. där 1647, var verksam i Haag och i Amsterdam och arbetade under inflytande af olika mästare. Lyckligast var han, då han följde A. Brouwer i spåren, t. ex. i sin tafla Kortspelare i Haags museum, mindre lycklig då han imiterade Teniers, såsom i Bönder på krogen (dat. 1633) i J. F. Karlins samling i Lund eller i Manshufvud med hjälm (själfporträtt?; dat. 1637) i O. Granbergs samling, där han på ett klumpigt sätt härmat Rembrandt. Bland hans öfriga målningar, med ofta rått karikerade figurer, emellanåt påverkade af Adr. van de Venne, må nämnas Musicerande sällskap i Göttingen, Bykirurg i Amsterdams Rijksmuseum och i Bamberg, Bönder till bords i Wiens hofmuseum samt sex framställningar ur Kristi lidandes historia på Gaunö i Danmark. Af hans icke sällsynta handteckningar (svartkrita på pergament) eger Nationalmuseum i Stockholm flera. O. G--g. Quast, Alexander Ferdinand von, tysk arkitekt och konstskriftställare, f. 1807, d. 1877, blef 1843 konservator för preussiska statens konstminnesmärken. Han ledde kyrkrestaurationer med måtta och kunskap samt skref flera insiktsfulla arbeten, de flesta om medeltidsarkitektur, bland dem Denkmäler der baukunst in Preussen (1851 --63). (G--g N.) Quatemberfastan. Se Fasta, sp. 1427, och Kvatemberfastan. Quaternio terminorum, log. Se Felslut. Quathalamba-bergen (Katlamba-bergen). Se Drakbergen. Quatr., vid latinska djurnamn förkortning för J. L. A. de Quatrefages de Bréau. Jfr Qtrf. Quatrain [katrä'], fr. (af lat. quattuor, fyra), metr., en af fyra versrader bestående strof, sådan som t. ex. ingår 2 gånger i en sonetts förra hälft. Quatrebras [katr*bra'], gård i belgiska prov. Brabant, i skärningen af vägarna Bruxelles-- Charleroi och Nivelle--Sombreffe, är bekant genom den strid, i hvilken först engelske generalen Perponcher och sedermera prinsen af Nassau med svag styrka uppehöll marskalk Ney med franska vänstra kolonnen hela dagen 16 juni 1815, medan Napoleon besegrade preussarna vid Ligny. Vid middagstiden följande dag lät Wellington utrymma Q. för att samla sin armé vid Waterloo. C. O. N. Quatrefages de Bréau [katr*fa* d* breå], Jean Louis Armand de, fransk zoolog och antropolog, f. 1810, d. 1892, blef 1838 professor i zoologi i Strassburg, men lämnade snart denna post för att dels i Paris, dels under resor utmed Medelhafvets och Atlantiska hafvets kuster egna sig åt vetenskapliga forskningar. Han blef 1852 medlem af Franska institutet, och 1855 utnämndes han till professor i anatomi och etnologi vid Musée d'histoire naturelle i Paris. Förtjänstfullast äro hans undersökningar rörande de lägre djurformerna och några

af hans antropologiska afhandlingar; dock ha hans åsikter inom antropologien rönt mycken motsägelse i Tyskland i synnerhet af Virchow. Af Q:s många arbeten må nämnas L'unité de l'espèce humaine (1861), Physiologie comparée (1862), Histoire naturelle des Annelés (2 bd, 1866), Crania ethnica (1875--82) samt i synnerhet Introduction à l'étude des races humaines (1887) och Les pygmées (s. å.). 1871 utgaf han en skrift, La race prussienne, där han ville bevisa, att preussarna härstammade från Europas finska urbefolkning.