utbredt sig långt västerut, med stadsdelarna S:t John, S:t Roch och S:t Sauveur, de båda senare i samma lägre plan utmed S:t Charles som den gamla nedre staden. Sydväst om S:t John ligger slagfältet Plains of Abraham (nu offentlig park), där en 12 m. hög pelare rests till minnet af engelske generalen Wolfes seger 13 sept. 1759 öfver de af Montcalm anförde fransmännen. På den öfre stadens sydöstra sida ofvanför branten har anlagts en 400 m. lång, 15--20 m. bred terrass, Dufferin terrace, upplåten till promenad 1879. Vid dess norra ända står en staty af Champlain (1898) och i guvernörens närbelägna trädgård ett monument öfver Wolfe och Montcalm. Staden är säte för en romersk-katolsk ärkebiskop och en anglikansk biskop. Det 1852 upprättade Laval-universitetet, som har sitt namn efter Q:s förste biskop, är katolikernas förnämsta läroanstalt; dessutom ha de ett prästseminarium (inrättadt 1663 af nämnde biskop), ett mindre seminarium samt flera kloster, bl. a. Ursulinklostret (med ett hundratal nunnor och 600 elever) samt "den gode herdens" kloster. -- Hufvudlinjerna af Grand trunk-, Kanadiska pacifikbanan och den interkoloniala banan gå s. om floden, men bibanor förena Q. med Montreal, och flera mindre linjer utgå därifrån. Färjor gå till det på andra sidan S:t Lawrence liggande Lévis, en bro har varit påbörjad, men arbetet afbröts genom olyckshändelse. Q. är en af de mest besökta hamnarna i Canada. Dess import steg finansåret 1912--13 till ett värde af 14,₈ mill. doll., exporten till 8,₆ mill. Den senare utgöres mest af trävaror, som nu föras dit på järnväg, samt spannmål och kreatur. På flodens högra strand ligga stora sågverk. Hamnen, vid S:t Charles' mynning, är rymlig och djup nog för de största fartyg och är med Louise-bassängen i Q. och Lornedockan i Lévis en af Amerikas bästa hamnar. Skillnaden mellan högsta och lägsta vattenståndet är 5,₅ m. Hamnen är spärrad af is från midten af dec. till slutet af april. Q. har järngjuterier och maskinverkstäder samt tillverkning af knifsmide, spik, eldhandvapen, krut, läder, musikinstrument, skodon, papper, gummivaror, tobaksvaror, tågvirke m. m. Det forna träfartygsbygget har upphört. Af de franska befästningarna återstår ingenting. Muren och citadellet byggdes 1823--32; 1865--71 byggdes 3 fort på Lévissidan, men blefvo aldrig armerade. Q:s naturliga läge ger det en stor militär styrka, ehuru hvilande på försvaret af flodmynningen. -- Namnet Q. är sannolikt af indianskt ursprung med betydelsen sund, smalt ställe, enär S:t Lawrence vid sin förening med S:t Charles är nära 2,300 m. bred, men strax ofvanför midtför Cape Diamond endast hälften så bred. (Möjligen kan det vara af skandinavisk-normandisk härkomst.) Den förste europé, som besökte platsen, var Jean Cartier (1534), som

Utsikt af staden Quebec. där fann en indianby, Stadacona. Ett nybygge anlades där dock först af Champlain (1608), hvilket af honom fick namnet Q. och som 1663 hade omkr. 800 inv. Det angreps förgäfves af engelsmännen 1690 och 1711, men kapitulerade 18 sept. 1759 efter deras ofvannämnda seger, belägrades sedan förgäfves af fransmännen 1760 och af amerikanerna 1775--76, 1763--1841, 1851--55 och 1859--65 var det Canadas hufvudstad och är ännu dess på historiska minnen rikaste och mest pittoreska stad. 1 o. 2. J. F. N. Quebracho [kebra't*å; af sp. quebrar, bryta, och hacha, yxa], Kvebracho, ett hårdt, "yxan brytande" trä af olika härkomst. Flera träd, som bära detta namn, spela en stor roll i Argentinas vegetation, bl. a. Q. flojo af Jodina rhombifolia, ett träd med läderartade rutformiga blad af fam. Santalaceæ, Q. blanco af Aspidosperma Quebracho blanco, fam. Apocynaceæ, hvars tanninrika bark, kvebrachobark, dels användes som garfmedel, dels har medicinsk användning och hvars utomordentligt täta och fasta ved kan ersätta buxbom vid trägravyr, Q. colorado, röd quebracho, kvebrachoträ, af Schinopsis Lorentzii och Schinopsis Balansæ, fam. Anacardiaceæ, hvars hårda, men lätt klyfbara ved innehåller 15--20 proc. garfämne, hvarför den hör till de vanligaste garfmaterialen i Argentina och i stor mängd införes till Europa. Ett af veden beredt extrakt, kvebrachoextrakt, som äfven fabriksmässigt framställes i Sverige, är ett af nutidens viktigaste garfmedel. Jfr Garfmedel. Kvebrachobarken innehåller flera alkaloider. En därpå beredd dekokt har nyttjats för att lugna andnöd och befordra upphostningen vid bröstsjukdomar. Medlet är ej officinellt i Sverige och har här föga användning. (G. L--m. C. G. S.) Quebrachobark. Se Quebracho. Quebrachoextrakt. Se Quebracho. Queda (Keda), malajiskt sultanat på västra kusten af halfön Malakka. 9,840 kvkm. 245,986 inv. (1911), hvaraf 195,411 malajer, 33,746 kineser, 8,135 siameser och 6,074 indier. Hufvudstad