är Alor Star vid Kedafloden, omkr. 100 km. från Penang. Q. står under brittiskt protektorat, men hör ej till de s. k. Malajiska skyddsstaterna. J. F. N. Quedius, zool. Se Brachelytra. Suppl. Quedlinburg, kretsstad i preussiska reg.-omr. Magdeburg (prov. Sachsen), ligger synnerligen vackert vid floden Bode strax n. v. om Harz, vid järnvägen till Magdeburg, och är ännu omgifvet af gamla, tornkrönta murar samt består af en äldre och en nyare stadsdel jämte 4 förstäder. 27,233 inv. (1910). På en klippa i förstaden Westendorf ligger de forna furstliga abbedissornas slott med den

Slottet och slottskyrkan i Quedlinburg.

intressanta slottskyrkan (se fig.), i hvars krypta finnas Henrik I Fågelfängarens och hans gemål Matildas grafvar; i öfre kyrkan är Aurora v. Königsmarcks grafhvalf. (Hon var sedan 1698 koadjutorinna och sedan 1700 prostinna vid jungfrustiftet.) Staden har ett gymnasium med rikhaltigt stadsarkiv och bibliotek, en högre realskola o. a. läroanstalter, stadsmuseum (i Klopstockgården) samt åtskillig industri. Men Q. är företrädesvis kändt för sina stora trädskolor och blomsterträdgårdar samt sin fröhandel. Monument ha rests åt de i staden födde Guts Muths, Klopstock och K. Ritter jämte ett segermonument ("Kyrassiärens dödsridt vid Mars-la-Tour"). Staden anlades af konung Henrik I (919 --936) och blef ett favoritresidens för de sachsiske kejsarna. Senare tillhörde den hanseförbundet och stod i flor under 1200- och 1300-talen. Ett jungfrustift grundlades af Henrik I:s gemål Matilda och doterades rikt med jordagods och privilegier. Abbedissorna hade som riksfurstinnor säte och stämma på tyska riksdagen, på renska prelatbänken och på öfversachsiska kretsdagen samt lydde omedelbart under påfvestolen. Inkomsterna uppgingo till 5,000 thaler. Stiftet omfattade i slutet af 1700- och början af 1800-talet 110 kvkm. (däribland staden Q. och köpingen Ditfurt), med 13,300 inv. 993 erhöll det mynträtt och blef eget tullområde. 1539 infördes reformationen. Skyddsherrskapet öfver Q. tillhörde först de sachsiske kejsarna, sedermera det askaniska huset i Sachsen, men 1697 sålde kurfursten af Sachsen sina rättigheter till kurfursten af Brandenburg. Enligt riksdeputationshufvudbeslutet 1803 sekulariserades stiftet och förenades med Preussen till en början som furstendöme. De sista abbedissorna voro prinsessan Anna Amalia, Fredrik den stores syster (1755--87), och prinsessan Sofia Albertina, Fredrik den stores systerdotter, dotter till konung Adolf Fredrik i Sverige (1787--1803). Sofia Albertina hade redan 1767 valts till koadjutorinna, ett ämbete, hvartill äfven hennes moder Lovisa Ulrika (1738) kallats, men som hon icke tillträdde. Jfr H. Lorenz, "Alt-Q. 1485--1698" (1900). (J. F. N.) Queen [k*i'n], eng., drottning. Queen Anne style [kωī'n-ä'n stai'l], Drottning Annas stil, kallas den byggnadssmak, som vid 1700-talets början utbredde sig i England. Den fick namn efter drottning Anna (1702--14), liksom den engelska renässansen blifvit kallad Elisabetsstil efter drottning Elisabet. "Queen Anne style" är en ganska kraftig barock med upptagande af gotiska element. Den tog sig uttryck hufvudsakligen i borgerlig byggnadskonst och har påverkat modernt engelskt byggnadssätt. G--g N. Queenborough [kωī'nbərə], stad i engelska grefsk. Kent, på ön Sheppey, 3,₅ km. s. om Sheerness. 2,468 inv. (1911). Ostronfiske. Cementfabrik. Ångbåtsförbindelse två ggr dagligen med Vlissingen. Wbg. Queen Charlotte islands [k*i'n-*a'l*t ai'l*nds]. Se Drottning Charlottas öar. Queen Charlotte sound [k*i'n-*a'l*t sau'nd]. Se Drottning Charlottas sund. Queens [kωī'ns], "borough" i Greater New York, på Long island n. om Brooklyn. 335,₅ kvkm., 284,041 inv. (1910). Se New York, sp. 900 och 904 samt kartan. Queen's benen [k*i'ns be'n*]. Se King's bench. Queensberry [k*i'nsb*ri], en hufvudgren af ätten Douglas (se d. o., sp. 767). Queensbury [kωī'nsbəri], stad i engelska grefsk. York (West Riding), 6 km. n. om Halifax. 6,125 inv. (1911). Betydande textilindustri (alpacka, mohair-) och kamgarnsspinnerier. J. F. N. Queen's counsel [kωī'ns kau'nsl]. Se Counsel. Queen's county [kωī'ns kaunti], "Drottningens grefskap", grefskap i irländska prov. Leinster. 1,719 kvkm. 54,629 inv. (1911), hvaraf öfver 88 proc. katoliker. Det är ett svagt kuperadt slättland, utom i n. v., där Slieve Bloom mountains nå en höjd af 528 m., och i s. ö., där Dysart hills nå 328 m. höjd. I midten finnas stora torfmossar. Hufvudfloder äro Nore samt Barrow, hvilken bildar en del af norra och östra gränsen. Jordbruk och ladugårdsskötsel bilda hufvudnäringar, och endast något ylle- och bomullsvaror tillverkas. Hufvudstad är Maryborough. 3,270 inv. (1911). Jfr King's county. (J. F. N.) Queen's evidence [kωī'ns e'vid*ns]. Se Kronvittne. Queensferry [kωī'nsferi], köping i skotska grefsk. Linlithgow, på södra sidan af Forthviken. 3,510 inv. (1911). Den kallas stundom South Q. till skillnad från North Q. på motsatta stranden i Fife. Queen's heads [k*i'ns he'ds], eng. Se Frimärke, sp. 1448. Queensland [kωī'nslənd], en af staterna i Australiska statsförbundet, omfattande nordöstra delen