- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
749-750

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queensland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Australien jämte närliggande mindre öar. I ö. gränsar kolonien till Stilla hafvet (Korallhafvet), i s. till kolonien Nya Syd-Wales (29:e breddgraden är till större delen gräns), i v. till Syd-Australien (gräns 141:a meridianen) och Nordterritoriet (gräns 138:e meridianen) och i n. till Carpentariaviken och Torres' sund (omkr. 10° 40' s. br.). 1,736,500 kvkm. Q. har i de många bukterna och vikarna vid sin nära 4,800 km. långa kust en mängd förträffliga och skyddade hamnar. Utanför kusten går det s. k. stora barriärrefvet. En bred platå, Main range, af 600--1,500 m. höjd sträcker sig från s. till n. på 35--1,600 km. afstånd från kusten och utgör en fortsättning af den bergskedja, som längre söderut kallas "the great dividing range". Den förlorar dock inom Q. alltmer sin enhetliga karaktär och upplöses i en mängd ryggar med olika namn, hvilka kunna följas ända ut på York-halfön. Dessa kustberg nå sin högsta punkt i Mount Bartle Frere (1,658 m.) helt nära kusten under 17° 20' s. br. V. om bergen utbreder sig en högslätt, som dels är öde i skarp motsats till de skogklädda sluttningarna af kustbergen, dels äfven på många ställen har saftiga betesmarker, vattnade af floder från bergen. En mängd strömmar flyter åt ö. till kusten, såsom Brisbane, Mary, Burnett, Fitzroy, Bardekin, Herbert m. fl., några mot s. v., hvilka genomflyta de stora västra slätterna och antingen -- som Diamantina l. Mueller river och Victoria l. Barcu (Cooper creek) -- utsina i jorden eller gå till saltsjöar eller -- som Warrego, Condamine och Barwan -- förena sig med Murray. Till Carpentariaviken flyta Mitchell, Gilbert, Flinders, Leichhardt och Gregory. Endast få sjöar finnas. Bördiga trakter omväxla med dåliga. Bergen äro rika på mineral, och skogarna äro värdefulla. De jämna trakterna nära flodmynningarna lämpa sig synnerligen väl för odling af sockerrör och ris och höjdsluttningarna för kaffeodling. Väster om de berg, som skilja Carpentariavikens vattendrag från Stilla hafvets, vidtar en sandig ödemark, nästan utan vegetation, men längre västerut omkring vikens floder öfvergår den till en ypperlig åkerjord. Äfven de söder ut belägna trakterna omkring Diamantina ha god "svart" jord, fastän långvarig torka ofta inträffar där. Minsta värdet har sydvästra delen, som består af stora sandåsar mellan gräsbältena, hvilka ännu användas endast till beten. Den bördiga och bäst vattnade delen mellan Main range och kusten hyser större delen af befolkningen. Klimatet är synnerligen hälsosamt och vida mindre hett, än man af läget kunde vänta. Temperaturen i Brisbane varierar mellan 13,8 under den svalaste och 24,8° under den varmaste månaden i medeltal; årstemperaturen är 21° C. Bergstrakterna äfven mellan tropikerna ha lindrig frost under vintern. Kusten, särskildt norra, har en årlig regnmängd af 1,500--1,800 mm., Brisbane omkr. 1,300 mm.; v. om bergen har Warwick, som ligger 90 km. s. v. om Brisbane, endast 820 mm., och mot det inre Q. aftar nederbörden ytterligare ända till 200 mm. eller mindre. Både vid kusten och i det inre faller regnet oftast i våldsamma skurar ("torrents"), mellan hvilka långa perioder af torka förekomma. Nordligaste Q. har en normal tropisk regntid under sommaren samt torr vinter och vår; det öfriga landet får likaledes största delen af sin nederbörd under sommaren. -- Om växt- och djurvärlden se Australien, sp. 453 ff. Befolkningen räknade 1846 endast 2,257 pers., men hade 1861 stigit till 30,059, 1891 till 393,718 och 1911 till 605,813 pers. (838 kvinnor mot 1,000 män) samt beräknades 1913 till 656,224 pers. Af 1911 års befolkning voro bl. a. 11,979 födda i Tyskland, 2,641 i Danmark, 1,054 i Sverige, 685 i Norge samt 6,714 kineser, 2,265 söderhafsbor, 1,503 japaner, 4,573 andra asiater samt 8,687 civiliserade infödingar. Folkökningen har under senare år aftagit, beroende på en stor utvandring, som vissa år endast obetydligt understiger invandringen, såsom 1912, då invandrarna voro 102,436 och utvandrarna 100,594. Under tiden 1908--12 var öfverskottet af invandrare endast 37,583. Någon statskyrka finnes ej, men de förnämsta religiösa samfunden behålla de gåfvor i land, som före 1861 getts dem. Det största antalet anhängare har engelska statskyrkan, nämligen (1911) 212,702, därefter komma katolska kyrkan (137,086), presbyterianerna (75,560), metodisterna (59,920), lutheranerna (24,235), baptisterna (13,715), andra kristna (90,556), judar (672), andra icke kristna eller af okänd religion (29,317). Anglikanerna ha en ärkebiskop i Brisbane samt två biskopar, katolikerna likaledes en ärkebiskop i Brisbane, där det också finnes en apostolisk vikarie, samt två biskopar. Undervisningsväsendet lyder under en af ministrarna. Primärundervisningen är kostnadsfri, obligatorisk och osekterisk. En statens skola anlägges, hvarhelst den kan påräkna 12 barn. Teoretiskt är skolåldern 6--12 år, men i praktiken råder intet tvång på grund af svårigheten att i glest bebodda trakter få skolor inom rimliga afstånd. Frånsedt färgade främlingar kan nästan hela den vuxna befolkningen läsa och skrifva. Folkskolorna voro 1912 1,298, besökta af i medeltal 77,323 barn; dessutom 141 privata skolor. Den sekundära undervisningen meddelas vid 10 statsunderstödda s. k. grammar schools, 6 för gossar och 4 för flickor. Slutligen har staten 16 tekniska skolor och ett universitet i Brisbane (Queensland university), upprättadt 1911. Staten ger efter täflan kostnadsfri undervisning i högre skolor åt dem, som afgått från statens folkskolor, och treåriga stipendier vid universitet åt studenter, som bestått en ganska kräfvande examen. Statens utgifter för undervisningsväsendet stego 1912 till 481,773 pd st. Näringar. Af Q:s areal äro endast omkr. 64,200 kvkm. privat egendom, och omkr. 38,700 kvkm. hålla på att bli det i följd af nedanstående arrendebestämmelser, men allt det öfriga, omkr. 94 proc., är statsjord. Denna jord disponeras på olika sätt: den kan säljas på villkor, att köpesumman skall inbetalas under 20 år; den kan mot arrende upplåtas till egna hem, jordbruksfarmer och betesfarmer, till bergsbruk eller till andra särskilda ändamål. Egnahemsfarmerna (ända till 65 har) kunna, om egaren personligen skött dem under fem år, säljas till honom mot 10 års afbetalning; jordbruksfarmer (på högst 520 har) kunna arrenderas på 20 år, hvarefter arrendatorn får köpa dem, då arrendesumman (1/40 af köpesumman) afräknas vid köpet; betesfarmerna utarrenderas på 7 till 28 år och få ej vara större än 8,100 har.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free