En stor del af arealen är bortarrenderad till betesmarker (omkr. 920,000 kvkm.) utom förut nämnda slag af farmer. Statens hufvudnäring är också boskapsskötsel. 1912 räknade djurstocken 5,₂₁ mill. nötkreatur, 20,₃ mill. får (ullproduktionen s. å. 62,100 ton), 674,580 hästar och 144,000 svin. Men äfven jordbruket går raskt framåt. 1900 utgjorde den odlade jorden 194,400 har, men 1912 341,700 har, hvaraf 266,470 har åker. Mest odlas majs (47,750 har 1912; skörd 920,000 hl.) och hvete (50,600 har 1912; skörd 720,000 hl.), men äfven korn, hafre, potatis och batater ge ansenliga skördar. I de nordligaste delarna är odlingen af sockerröret den viktigaste grenen och gaf 1912 1 mill. ton krossade sockerrör. Jordbruket sköttes förr af färgade, hufvudsakligen söderhafsbor, men efter 31 mars 1904 förbjöds all inflyttning af sådana. Slutligen är fruktodlingen mycket stor (pumpor och meloner, äpplen, bananer, oranger, ananas). Kaffe, tobak, bomull och vin produceras också, om än i mindre skala. -- Skogstillgången är stor, särdeles eucalyptus och ceder samt andra barrträd samt finare trädslag för snickeriarbeten (bl. a. silkesek, lönn, svart valnöt m. m.). Några äro föremål för utförsel. Bergsbruket är en annan af statens hufvudnäringar. Guld (Gympiefältet) upptäcktes först 1867 (af Nash) och finnes på flera ställen i alluviallager, men företrädesvis i kvartsgångar. Rikligast har det anträffats omkring Charters Towers vid floden Burdekin, i trakten af Rockhampton (vid Fitzroyfloden) och kring Gympie s. om Maryborough. Till slutet af 1912 hade man funnit 550,700 kg. till ett värde af 75,₂ mill. pd st. Produktionen 1912 värderades till nära 1,₅ mill. pd. Stenkol finnas likaledes på många ställen, och brytningen 1912 var nära 1 mill. ton. Af andra metaller märkas i synnerhet koppar och tenn, som 1912 brötos till ett värde af resp. 1,₇ mill. pd och 364,500 pd. I mindre mängder vunnos samma år silfver (för 66,200 pd st.), volfram (för 57,800 pd), molybden, järnmalm, kalksten och ädla stenar m. m. Vid norra kusten, i Torres' sund, fiskas pärlmusslor och trepang, i närheten af Brisbane ostron. -- Industriens viktigaste grenar äro sockerindustrien, som 1911 framställde 176,000 ton råsocker, brännerier, bryggerier, kvarnar, mejerier samt öfver 200 mekaniska verkstäder m. m. -- Införseln från utlandet steg 1912 till 7,₅ mill. pd st. (däraf från Sverige för 66,792 pd) och exporten till 9,₂ mill. pd, mest ull (vanligen hela produktionen, 4,₃ mill. pd), guld (74,538 pd), silfver (18,438 pd), tenn (142,000 pd), koppar (577,000 pd), pärlor och pärlemor (62,361 pd), kött (2,₁ mill. pd), hudar och skinn (478,000 pd), talg (466,915 pd), lefvande djur (51,995 pd), smör (674,908 pd) och timmer (3,805 pd). -- Statens handelsflotta omfattade 1912 195 segelfartyg om 9,010 ton och 120 ångare (inklusive flodångare) om 16,257 ton. Den förnämsta sjöstaden är Brisbane, som 1912 hade ett ingående tonnage af 2,₄₅ mill. ton, hvaraf 142,000 ton direkt från utlandet. Järnvägarna hade 1913 en längd af 7,280 km., till större delen statsbanor. Författning. Q. bildade ursprungligen under namn af Moreton bay district en del af Nya Syd-Wales, till dess det förklarades för en själfständig koloni under sitt nuvarande namn 10 dec. 1859 och hade då omkr. 20,000 inv. I spetsen för förvaltningen står en af engelska regeringen utnämnd guvernör, hvilken jämte ett kabinett af 9 ministrar utöfvar den verkställande makten. Lagstiftningsmakten tillhör parlamentets båda hus: legislative council och legislative assembly, det förra bestående f. n. af 43 af kronan för lifstid utnämnda medlemmar, det senare af 72 folkvalda ombud, hvilka åtnjuta i ersättning 300 pd per år. För den lokala förvaltningen var staten 1912 delad i 9 cities, 25 towns och 139 shires, hvilka förvaltas af valda aldermen och councillors. -- Hufvudstad är Brisbane. Statens inkomster och utgifter utgjorde 1912--13 6,₃₇ mill. pd st. Statsskulden steg 1913 till 52,₆ mill. pd, men statens tillgångar i fastigheter öfverstiga vida detta belopp. Litt.: T. Weedon, "Q. past and present" (1897), Sapsford, "Q. almanac and gazetteer" (årl.), "Queensland's official year-book" (årl.). J. F. N. Queensland-arrowrot [k*i'nsl*nd-], bot. Se Cannaceæ. Queenslandhampa [kωī'nsl*nd-], bot. Se Sida. Queen's pipe [kωī'ns pai'p], "drottningens tobakspipa", den folkliga benämningen på den bredvid Londondockorna belägna ugn, där konfiskerade, förfalskade och fördärfvade varor, företrädesvis tobak, uppbrännas. Queenstown [kωī'nstaun]. 1. (Före 1849 kalladt Cove of Cork) Stad i irländska grefskapet Cork, på södra sidan af den i Corkbay liggande ön Great island. 11,604 inv. (1911). Säte för katolske biskopen af Cloyne. Katedral (från 1868). Q. utgör Corks hufvudhamn, hvars smala inlopp försvaras af de på ömse sidor liggande forten Camden och Carlisle och bakom dessa i andra linjen ett starkt batteri på Spike island och ett pansarfort på fastlandet i v.; en 3:e linje bilda några på norra och södra stränderna af Great island belägna verk. På grund af sitt milda klimat är staden en mycket besökt vinterkurort. -- 2. Stad i Kapkolonien, nära en biflod till Svarta Kei och vid järnvägen till East London vid kusten. 9,616 inv. (1904), hvaraf hälften hvita. -- 3. Stad i Tasmanien, vid Queen river, medelpunkt för Mount Lyell's grufdistrikt, med smältugnar, tegelbruk och sågverk. 5,051 inv. (1901). 1. J. F. N. L. W:son M. Queen's university in Ireland [k*i'ns joniv*'siti in ai'*l*nd]. Se Belfast 1. Queen's ware [kωī'ns ωäə'], eng., "drottningens gods", ett af Wedgwood m. fl. i England tillverkadt fabrikat, hänförligt till den andra hufvudgruppen af de keramiska tillverkningarna eller den s. k. fina fajansen. Det utmärkte sig genom det hårda, ljusa godset, den genomskinliga blyglasyren och den gräddlika färgen odekoreradt eller med sparsam dekoration i någon mörkare färg, t. ex. grönt eller gridelint. Denna sorts fajans blef mycket omtyckt under 1700-talets senare hälft (efter 1765) och efterbildades jämväl vid de svenska fabrikerna. Que faire? [k* fär], fr., hvad är att göra? Queipo de Llano y Gayoso [kei'på de lja'nå i gajå'så], Francisco de Borja, grefve af Toreno, spansk politiker och publicist, f. 1840 i Madrid, d. 1890, guvernör i Madrid, inrikesminister och president i deputeradekammaren. Q. uppsatte 1868 "Revista mensual" och 1870 den