Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 753-754 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queensland ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konservativa tidningen "El Tiempo", hvars
hufvudredaktör han var till sin död.
Ad. H–n.

Queiros [keirå’*], José Maria Eça de. Se
Eça de Queiros.

Queiros [keirå’*; spansk form Quiros],
Pedro Fernandez de, portugisisk sjöfarande, f.
omkr. 1560 i Evora, d. 1614 i Panama, deltog
1595 i en expedition till Stilla hafvet under
Alvaro Mendaña (se d. o.) och blef efter dennes
död (17 sept. 1595) expeditionens chef samt
anlände till Manila i febr. 1596. I Mexico och
Peru hos vicekonungen Luis de Velasco sökte han
förgäfves medel till en ny expedition för att
fullfölja upptäckterna och särskildt för att söka det
af honom förmodade "Sydlandet", och efter långa
underhandlingar i Spanien, hvarmed Portugal då
var förenadt, fick han i Callao 1605 tre fartyg,
med hvilka han åtföljd af Luis de Vaz de Torres
seglade västerut och upptäckte flera af
Sällskapsöarna, bl. a. Tahiti (som han kallade Sagittaria)
och Espiritu Santo, som han tog för den sökta
kontinenten. Torres, som af storm blifvit skild från
de öfriga, upptäckte Nya Guinea och det efter
honom uppkallade sundet. Just då Q. var färdig att
på egen bekostnad ge sig ut på en tredje
expedition, afled han. Nyaste upplagan af hans
reseberättelser utgafs i Madrid 1878–80 af Justo
Zaragoza under titeln "P. F. de Quiros: Historia del
descubrimiento de las regiones australes".

Quelimane [kilima’n*], Quilimane l.
Kilimane 1. Distrikt i portugisiska kolonien
Mosambik (se d. o., sp. 1163). – 2. Hufvudstad i
nämnda distrikt och en af koloniens viktigaste
hamnstäder, ligger i en sumpig, osund trakt vid
en af Sambesis mynningsarmar, 22 km. från
hafvet. 2,200 inv. (1909), hvaraf 400 européer och
320 asiater. Ångbåtsstation och stapel för varor från
och till Sambesi. Betydande handel.
1 o. 2. J. F. N.

Quellinus, flamsk konstnärsfamilj. 1.
Erasmus Q. d. ä., familjens konstnärlige stamfar, var
bildhuggare och blef mästare 1607. – 2.
Erasmus Q. d. y., den förres äldste son, målare,
f. 1607 i Antwerpen,
d. där 1678, lärjunge
af sin far, var 1633
mästare och arbetade
som sådan i Rubens’
ateljé. Efter Rubens’
död blef han
stadsmålare i Antwerpen och
deltog som sådan ifrigt
i utförandet och
prydandet af de stora
triumfbågar, som brukade
uppföras vid högtidliga
tillfällen,
hufvudsakligast då högställda
personer, såsom Don Juan

d’Austria o. a., höllo sitt intåg i staden.
Dessutom målade han altartaflor för Antwerpens
kyrkor, såsom S:t Rochus’ tillfrisknande (1660) i
Jakobskyrkan, under det att andra liknande
bilder finnas i museer, såsom Den helige Hugos
under, i Antwerpen och Maria på himmelsgloben,
i Madrid. Slutligen målade han äfven mytologiska
och profana ämnen, Europas bortröfvande, Bacchus
och Ariadne, Orfeus och Eurydike och Jason med
gyllene skinnet, alla i Madrid, samt Drottningen
af Saba inför Salomo och Akilles bland
Lykomedes’ döttrar, bägge i Lichtensteinska samlingen
i Wien. – 3. Artus Q. d. ä., yngre son till
Erasmus d ä., bildhuggare, f. 1609 i Antwerpen,
d. 1668, studerade först under sin fader, sedan
under Duquesnoy i Rom samt tillegnade sig ädel
enkelhet och värdighet, hvilka egenskaper han
förenade med den energiska lifskänsla, som
utmärkte den samtida nederländska
naturuppfattningen hos Rubens och dennes skola. Då staden
Amsterdam efter fosterlandets segerrikt utkämpade
frihetsstrid 1648 anlade det storartade rådhuset,
fick Q. uppdrag att pryda det med bildverk. Han
utförde dels en mängd skulpturer i det inre, dels
i det yttre i de bägge gafvelfälten stora
kompositioner, hvilka allegoriskt förhärliga Amsterdam som
sjöstad. Nyligen har det konstaterats, att han äfven
utfört bl. a. portalen till det hertigliga grafkoret
i Schleswigs domkyrka. – 4. Jan Erasmus Q.,
son till Q. 2, historiemålare, f. 1634 i Antwerpen,
d. 1715, var elev af sin far och studerade sedan i
Italien Paolo Veronese samt var en af de mest
uppburne målsmännen för konsten bland Rubens’
efterföljare, men betydligt mera tom och matt än
fadern. Af hans arbeten i Antwerpens museum
märkas Den helige Hugos under och Gästabudet
hos farisén. I Nationalmuseum finnas flera vackra
handteckningar, väl genomförda utkast till hans
stora kompositioner. – 5. Artus Q. d. y., den
förres kusin, bildhuggare, f. omkr. 1626 i St.
Truyen, d. 1700, studerade i Italien, men slog
sig sedan ned i Antwerpen. Han utförde i
Antwerpens katedral åtskilliga verk, såsom grafvård
öfver biskop Capello, en bildstod af Mater dolorosa
samt åtskilliga altarreliefer. – 6. Thomas Q.,
sonson till Artus Q. d. ä., fransk bildhuggare, f. omkr.
1655, d. 1710, var från 1689 mestadels verksam i
Danmark, där han utförde flera betydande
grafmonument (i Trinitatiskyrkan i Köpenhamn, i S.
Knud i Odense, i Aarhus m. fl.). Hans främsta
verk är högaltaret i Mariakyrkan i Lübeck, hvilket
utfördes 1694–1701.
1–5. C. R. N. (O. G–g.) 6. G–g N.

Quelpart (Quelpaert), en ö 84 km. s. om
Korea, till hvilket land den hör. 1,850 kvkm.
Omkr. 134,000 inv. Den synes vara af vulkaniskt
ursprung. Högsta toppen, Hal-la-san l. Mount
Auckland (2,000 m.), är en slocknad vulkan med
tre af sötvattenssjöar fyllda kratrar; flerstädes på
ön träffar man gamla kraterbildningar, och
slättlandet är betäckt med förvittrad lava, som
förvandlats till mycket bördig jord. Ön har tre städer;
hufvudstaden Moggun (Tsche-dschu) på norra
kusten, med en 9 m. hög mur och 7 bastioner mot
sjösidan, har öfver 50,000 inv., Tschöng-wi i ö.
19,000 och Tai-jön i s. v. 16,000. Den förste
europé, som lämnade några underrättelser om
Korea, var holländaren Hamel, skeppsskrifvare på ett
holländskt fartyg, som 1654 led skeppsbrott vid
denna ö. Hamel, som med den öfriga besättningen
fördes i fångenskap till Korea, kvarhölls där i 13
år, men lyckades omsider med några
olyckskamrater fly och skref efter sin hemkomst en
berättelse om Korea. Boken trycktes i Rotterdam
1668.
(J. F. N.)

Quemadero [kemade’rå], sp. (af quemar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>