konservativa tidningen "El Tiempo", hvars hufvudredaktör han var till sin död. Ad. H--n. Queiros [keirå'*], José Maria Eça de. Se Eça de Queiros. Queiros [keirå'*; spansk form Quiros], Pedro Fernandez de, portugisisk sjöfarande, f. omkr. 1560 i Evora, d. 1614 i Panama, deltog 1595 i en expedition till Stilla hafvet under Alvaro Mendaña (se d. o.) och blef efter dennes död (17 sept. 1595) expeditionens chef samt anlände till Manila i febr. 1596. I Mexico och Peru hos vicekonungen Luis de Velasco sökte han förgäfves medel till en ny expedition för att fullfölja upptäckterna och särskildt för att söka det af honom förmodade "Sydlandet", och efter långa underhandlingar i Spanien, hvarmed Portugal då var förenadt, fick han i Callao 1605 tre fartyg, med hvilka han åtföljd af Luis de Vaz de Torres seglade västerut och upptäckte flera af Sällskapsöarna, bl. a. Tahiti (som han kallade Sagittaria) och Espiritu Santo, som han tog för den sökta kontinenten. Torres, som af storm blifvit skild från de öfriga, upptäckte Nya Guinea och det efter honom uppkallade sundet. Just då Q. var färdig att på egen bekostnad ge sig ut på en tredje expedition, afled han. Nyaste upplagan af hans reseberättelser utgafs i Madrid 1878--80 af Justo Zaragoza under titeln "P. F. de Quiros: Historia del descubrimiento de las regiones australes". Quelimane [kilima'n*], Quilimane l. Kilimane 1. Distrikt i portugisiska kolonien Mosambik (se d. o., sp. 1163). -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt och en af koloniens viktigaste hamnstäder, ligger i en sumpig, osund trakt vid en af Sambesis mynningsarmar, 22 km. från hafvet. 2,200 inv. (1909), hvaraf 400 européer och 320 asiater. Ångbåtsstation och stapel för varor från och till Sambesi. Betydande handel. 1 o. 2. J. F. N. Quellinus, flamsk konstnärsfamilj. 1. Erasmus Q. d. ä., familjens konstnärlige stamfar, var bildhuggare och blef mästare 1607. -- 2. Erasmus Q. d. y., den förres äldste son, målare, f. 1607 i Antwerpen, d. där 1678, lärjunge af sin far, var 1633 mästare och arbetade som sådan i Rubens' ateljé. Efter Rubens' död blef han stadsmålare i Antwerpen och deltog som sådan ifrigt i utförandet och prydandet af de stora triumfbågar, som brukade uppföras vid högtidliga tillfällen, hufvudsakligast då högställda personer, såsom Don Juan

d'Austria o. a., höllo sitt intåg i staden. Dessutom målade han altartaflor för Antwerpens kyrkor, såsom S:t Rochus' tillfrisknande (1660) i Jakobskyrkan, under det att andra liknande bilder finnas i museer, såsom Den helige Hugos under, i Antwerpen och Maria på himmelsgloben, i Madrid. Slutligen målade han äfven mytologiska och profana ämnen, Europas bortröfvande, Bacchus och Ariadne, Orfeus och Eurydike och Jason med gyllene skinnet, alla i Madrid, samt Drottningen af Saba inför Salomo och Akilles bland Lykomedes' döttrar, bägge i Lichtensteinska samlingen i Wien. -- 3. Artus Q. d. ä., yngre son till Erasmus d ä., bildhuggare, f. 1609 i Antwerpen, d. 1668, studerade först under sin fader, sedan under Duquesnoy i Rom samt tillegnade sig ädel enkelhet och värdighet, hvilka egenskaper han förenade med den energiska lifskänsla, som utmärkte den samtida nederländska naturuppfattningen hos Rubens och dennes skola. Då staden Amsterdam efter fosterlandets segerrikt utkämpade frihetsstrid 1648 anlade det storartade rådhuset, fick Q. uppdrag att pryda det med bildverk. Han utförde dels en mängd skulpturer i det inre, dels i det yttre i de bägge gafvelfälten stora kompositioner, hvilka allegoriskt förhärliga Amsterdam som sjöstad. Nyligen har det konstaterats, att han äfven utfört bl. a. portalen till det hertigliga grafkoret i Schleswigs domkyrka. -- 4. Jan Erasmus Q., son till Q. 2, historiemålare, f. 1634 i Antwerpen, d. 1715, var elev af sin far och studerade sedan i Italien Paolo Veronese samt var en af de mest uppburne målsmännen för konsten bland Rubens' efterföljare, men betydligt mera tom och matt än fadern. Af hans arbeten i Antwerpens museum märkas Den helige Hugos under och Gästabudet hos farisén. I Nationalmuseum finnas flera vackra handteckningar, väl genomförda utkast till hans stora kompositioner. -- 5. Artus Q. d. y., den förres kusin, bildhuggare, f. omkr. 1626 i St. Truyen, d. 1700, studerade i Italien, men slog sig sedan ned i Antwerpen. Han utförde i Antwerpens katedral åtskilliga verk, såsom grafvård öfver biskop Capello, en bildstod af Mater dolorosa samt åtskilliga altarreliefer. -- 6. Thomas Q., sonson till Artus Q. d. ä., fransk bildhuggare, f. omkr. 1655, d. 1710, var från 1689 mestadels verksam i Danmark, där han utförde flera betydande grafmonument (i Trinitatiskyrkan i Köpenhamn, i S. Knud i Odense, i Aarhus m. fl.). Hans främsta verk är högaltaret i Mariakyrkan i Lübeck, hvilket utfördes 1694--1701. 1--5. C. R. N. (O. G--g.) 6. G--g N. Quelpart (Quelpaert), en ö 84 km. s. om Korea, till hvilket land den hör. 1,850 kvkm. Omkr. 134,000 inv. Den synes vara af vulkaniskt ursprung. Högsta toppen, Hal-la-san l. Mount Auckland (2,000 m.), är en slocknad vulkan med tre af sötvattenssjöar fyllda kratrar; flerstädes på ön träffar man gamla kraterbildningar, och slättlandet är betäckt med förvittrad lava, som förvandlats till mycket bördig jord. Ön har tre städer; hufvudstaden Moggun (Tsche-dschu) på norra kusten, med en 9 m. hög mur och 7 bastioner mot sjösidan, har öfver 50,000 inv., Tschöng-wi i ö. 19,000 och Tai-jön i s. v. 16,000. Den förste europé, som lämnade några underrättelser om Korea, var holländaren Hamel, skeppsskrifvare på ett holländskt fartyg, som 1654 led skeppsbrott vid denna ö. Hamel, som med den öfriga besättningen fördes i fångenskap till Korea, kvarhölls där i 13 år, men lyckades omsider med några olyckskamrater fly och skref efter sin hemkomst en berättelse om Korea. Boken trycktes i Rotterdam 1668. (J. F. N.) Quemadero [kemade'rå], sp. (af quemar,