- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
759-760

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quercia, Jacopo della - Quercus - Querela Hungariæ - Queretaro - Querfurt - Querfurt, Burchard af - Querfurth, August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bebådelsen, relieferna Adams skapelse och Utdrifvandet ur paradiset. Samtiden gaf Q. namnet "Jacopo della Fonte". -- Hans andra stora arbete i Siena var en dopfunt i kyrkan San Giovanni (1416--30), en sexkantig skål, ur hvilken höjer sig en tornartad uppbyggnad. Den smyckades med reliefer i brons, bilder ur Johannes döparens lefnad, tre af dem af Q. och dennes lärjungar, två af Ghiberti och en af Donatello, som äfven utförde två af de statyetter, som upptaga bäckenets hörn. Till Q:s öfriga arbeten i Siena höra en dörromfattning i marmor i Palazzo pubblico med fruktgirlander, korintiska kolonner och antik tvärbjälke, där två flygande genier hålla stadens vapen, det hela i typisk ungrenässansstil, samt Varginnan af brons framför samma palats (utförd med biträde af Q:s förnämste medarbetare, Giovanni di Torino, 1429). På skulpturen i Siena utöfvade Q. ett betydande och varaktigt inflytande. Han var dock verksam äfven på andra platser. Bland hans arbeten i Lucca intages främsta rummet af Ilaria del Carettos grafmonument i domkyrkan (1406). Den unga kvinnan -- en gestalt af osökt och ädel värdighet -- ligger med ett enkelt draperi öfver kroppen utsträckt på sarkofagen, och rundt omkring denna stå små nakna genier, som gemensamt uppbära en blomsterslinga. -- 1425 kallades Q. till Bologna, där han smyckade hufvudportalen i S. Petronio. Dess utsmyckning utgöres af bilder i relief ur Genesis på

illustration placeholder Utdrifvandet ur paradiset, relief af J. della Quercia på hufvudportalen till kyrkan S. Petronio i Bologna.

sidopilastrarna (se fig.) och ur Kristi barndomshistoria i arkitraven, dessutom frifigurer i lynetten (Madonnan med S. Petronius och Ambrosius). Profetfigurerna ha tillkommit senare (början af 1500-talet). I Bolognas Museo civico finns af Q. ett par reliefer, hvaribland Tronande madonna med barnet och däröfver i en spetsbåge tre änglar, som omfamna hvarandra. Ett af Q:s hufvudarbeten är grafvården öfver Antonio Bentivoglio i S. Giacomo maggiore (1436), efter mönster af de äldre gotiska grafvårdarna i Bologna öfver aflidna universitetslärare, anbragt i väggen, hvilande på gotiska kragstenar. Den dödes bild i hög relief är högst karakteristisk. Full af lif är framställningen i relief af Bentivoglio som lärare, talande till sina lyssnande lärjungar; utmärkta äfven madonnan mellan Petrus och Paulus högst upp samt 4 statyetter af dygder, allt utarbetadt med mycken sorgfällighet. Eljest utmärkas Q:s alster för sin monumentalt breda stil; formbehandlingen är kraftfull och summarisk, utan mycket detaljarbete, draperierna falla i stora, fylliga veck. Figurernas rörelse kan vara originellt uppfattad och ytterst känsligt återgifven. Q. står i den italienska skulpturens historia mellan Giovanni Pisano som föregångare och Michelangelo som efterföljaren. Michelangelo satte Q:s arbeten i Bologna mycket högt, och de bidrogo säkerligen till att bilda hans monumentala uttryckssätt. Jfr monografi af J. Cornelius (1896). C. R. N. G--g N. Quercus, bot. Se Ek, sp. 73. Querela Hungariæ ("Ungerns klagan"), hist., namn på en 1619 i Kaschau utgifven försvarsskrift för Bethlen Gabors uppror, författad af den reformerte prästen P. Alvinczi. Det katolska partiets ledare, kardinal Pázmány (se d. o.), bemötte den s. å. i en motskrift. Queretaro [kereta'rå]. 1. En af de minsta centrala staterna i republiken Mexico, ligger på centralplatån ö. om Guanajuato och har en areal af 11,638 kvkm. med 244,663 inv. (1910). -- 2. Hufvudstad i nämnda stat, belägen på 1,912 m. höjd vid järnvägen mellan västra kusten och hufvudstaden Mexico. 33,062 inv. (1910). Det är en välbyggd stad med en vacker, trädplanterad alameda, en katedral och flera andra kyrkor, kloster, högre skola och teater. Den är försedd med ypperligt dricksvatten genom en akvedukt, som 1726--38 anlades på bekostnad af markis de Villar del Aquila, hvars staty pryder ett af torgen. Tillverkning af bomulls- och ylleväfnader, läder, såpa m. m.; i fabrikerna arbeta företrädesvis indianer och mestiser, hvilka äfven utmärka sig i träsnideri. -- 1848 sammanträdde i Q. en mexikansk kongress, som 29 maj ratificerade den mellan Mexico och Nord-Amerikas förenta stater 2 febr. i Guadalupe-Hidalgo afslutade freden. I febr. 1867 blef kejsar Maximilian med sin här innesluten i Q. af republikanerna, försvarade sig där länge, men förråddes af general Lopez, togs tillfånga och sköts vid Cerro de las Campanas n. om staden 19 juni 1867. 1 o. 2. (J. F. N.) Querfurt, stad i preussiska reg.-omr. Merseburg (Sachsen), 30 km. v. om Merseburg och 32 km. s. v. om Halle. 4,884 inv. (1905). Sockerbruk, tegelbruk och kalkbrännerier. Staden utgjorde förr jämte omgifning (tills. 450 kvkm.) ett eget riksomedelbart herrskap, tillhörigt herrarna af Q. I Pragfreden 1635 öfverlämnades det till kurfursten Johan Georg I af Sachsen och blef 1648 furstendöme. 1815 förenades det med Preussen. Querfurt, Burchard af. Se Mansfeld, sp. 814. Querfurth, August, tysk målare, f. 1696 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free