Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 759-760 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quercus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bebådelsen, relieferna
Adams skapelse och
Utdrifvandet ur paradiset.
Samtiden gaf Q. namnet "Jacopo della Fonte". –
Hans andra stora arbete i Siena var en dopfunt
i kyrkan San Giovanni (1416–30), en sexkantig
skål, ur hvilken höjer sig en tornartad uppbyggnad.
Den smyckades med reliefer i brons, bilder ur
Johannes döparens lefnad, tre af dem af Q. och
dennes lärjungar, två af Ghiberti och en af
Donatello, som äfven utförde två af de statyetter,
som upptaga bäckenets hörn. Till Q:s öfriga
arbeten i Siena höra en dörromfattning i marmor i
Palazzo pubblico med fruktgirlander, korintiska
kolonner och antik tvärbjälke, där två flygande
genier hålla stadens vapen, det hela i typisk
ungrenässansstil, samt
Varginnan
af brons framför samma palats (utförd med biträde
af Q:s förnämste medarbetare, Giovanni di Torino,
1429). På skulpturen i Siena utöfvade Q. ett
betydande och varaktigt inflytande. Han var dock
verksam äfven på andra platser. Bland hans arbeten
i Lucca intages främsta rummet af
Ilaria del Carettos grafmonument i domkyrkan (1406).
Den unga kvinnan – en gestalt af osökt och ädel
värdighet – ligger med ett enkelt draperi öfver
kroppen utsträckt på sarkofagen, och rundt omkring
denna stå små nakna genier, som gemensamt uppbära
en blomsterslinga. – 1425 kallades Q. till Bologna,
där han smyckade
hufvudportalen i S. Petronio.
Dess utsmyckning utgöres af bilder i relief ur Genesis på

Utdrifvandet ur paradiset, relief af J. della Quercia på hufvudportalen till kyrkan S. Petronio i Bologna.

sidopilastrarna (se fig.) och ur Kristi barndomshistoria i
arkitraven, dessutom frifigurer i lynetten (Madonnan
med S. Petronius och Ambrosius). Profetfigurerna
ha tillkommit senare (början af 1500-talet). I
Bolognas Museo civico finns af Q. ett par reliefer,
hvaribland
Tronande madonna med barnet och

däröfver i en spetsbåge tre änglar, som omfamna
hvarandra. Ett af Q:s hufvudarbeten är
grafvården öfver Antonio Bentivoglio i S. Giacomo maggiore (1436),
efter mönster af de äldre gotiska grafvårdarna i
Bologna öfver aflidna universitetslärare,
anbragt i väggen, hvilande på gotiska kragstenar.
Den dödes bild i hög relief är högst karakteristisk.
Full af lif är framställningen i relief af Bentivoglio
som lärare, talande till sina lyssnande lärjungar;
utmärkta äfven madonnan mellan Petrus och Paulus
högst upp samt 4 statyetter af dygder, allt
utarbetadt med mycken sorgfällighet. Eljest utmärkas
Q:s alster för sin monumentalt breda stil;
formbehandlingen är kraftfull och summarisk, utan
mycket detaljarbete, draperierna falla i stora,
fylliga veck. Figurernas rörelse kan vara originellt
uppfattad och ytterst känsligt återgifven. Q. står
i den italienska skulpturens historia mellan
Giovanni Pisano som föregångare och Michelangelo
som efterföljaren. Michelangelo satte Q:s arbeten
i Bologna mycket högt, och de bidrogo säkerligen
till att bilda hans monumentala uttryckssätt. Jfr
monografi af J. Cornelius (1896).

^{C. R. N. G–g N.}

Quercus, bot. Se Ek, sp. 73.

Querela Hungariæ ("Ungerns klagan"), hist.,
namn på en 1619 i Kaschau utgifven försvarsskrift för
Bethlen Gabors uppror, författad af den reformerte
prästen P. Alvinczi. Det katolska partiets ledare,
kardinal Pázmány (se d. o.), bemötte den s. å. i
en motskrift.

Queretaro [kereta’rå]. 1. En af de minsta
centrala staterna i republiken Mexico, ligger på
centralplatån ö. om Guanajuato och har en areal af
11,638 kvkm. med 244,663 inv. (1910). –
2. Hufvudstad i nämnda stat, belägen på 1,912 m.
höjd vid järnvägen mellan västra kusten och
hufvudstaden Mexico. 33,062 inv. (1910). Det är
en välbyggd stad med en vacker, trädplanterad
alameda, en katedral och flera andra kyrkor,
kloster, högre skola och teater. Den är försedd
med ypperligt dricksvatten genom en akvedukt,
som 1726–38 anlades på bekostnad af markis de
Villar del Aquila, hvars staty pryder ett af torgen.
Tillverkning af bomulls- och ylleväfnader, läder,
såpa m. m.; i fabrikerna arbeta företrädesvis
indianer och mestiser, hvilka äfven utmärka sig i
träsnideri. – 1848 sammanträdde i Q. en mexikansk
kongress, som 29 maj ratificerade den mellan
Mexico och Nord-Amerikas förenta stater 2 febr.
i Guadalupe-Hidalgo afslutade freden. I febr.
1867 blef kejsar Maximilian med sin här innesluten
i Q. af republikanerna, försvarade sig där länge,
men förråddes af general Lopez, togs tillfånga och
sköts vid Cerro de las Campanas n. om staden
19 juni 1867.

1 o. 2. (^{J. F. N.})

Querfurt, stad i preussiska reg.-omr. Merseburg
(Sachsen), 30 km. v. om Merseburg och 32 km.
s. v. om Halle. 4,884 inv. (1905). Sockerbruk,
tegelbruk och kalkbrännerier. Staden utgjorde förr
jämte omgifning (tills. 450 kvkm.) ett eget
riksomedelbart herrskap, tillhörigt herrarna af Q.
I Pragfreden 1635 öfverlämnades det till kurfursten
Johan Georg I af Sachsen och blef 1648 furstendöme.
1815 förenades det med Preussen.

Querfurt, Burchard af. Se Mansfeld, sp. 814.

Querfurth, August, tysk målare, f. 1696 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>