- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
761-762

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Querfurth, August - Querimba, Kerimba - Querini, Pietro - Querol, Vicente Wenceslao - Querol y Subirats, Augustin - Quesada, 1. Vincente de - Quesada, 2. Jenaro de Quesada y Matheus - Quesnay, François

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wolfenbüttel, d. 1761 i Wien, var lärjunge af sin fader, Tobias Q., och sedan af Rugendas i Augsburg, rönte starkt inflytande af Bourgignons och Ph. Wouwermans arbeten. Hans taflor se mest ut som tunga och grumliga efterbildningar efter den sistnämnde. Han målade jakt-, batalj- och ryttarscener och var sysselsatt för flera tyska hof. Hans arbeten finnas i museer i Dresden, Wien, Braunschweig m. fl. st. Sveriges Nationalmuseum eger Rastande jaktsällskap, Affärd till jakten och Rastande ryttare. C. R. N.* Querimba [keri'mba], Kerimba, en ögrupp utanför kusten af Mosambik. Den största ön är Ibo (se d. o. 1). J. F. N. Querini [kverini], Pietro, veneziansk köpman, som på en resa 1432 vinddrefs till Lofoten. Q. och hans följeslagare stannade där i tre månader på ön Röst. Hemresan företogs s. å. öfver Sverige, där de bl. a. besökte Vadstena, Stegeborg och Lödöse. Om denna resa författade såväl Q. som några af hans män utförliga och intressanta skildringar bl. a. af lefnadsförhållandena på 1400-talet bland fiskarbefolkningen på den aflägsna och isolerade Lofotsön. Berättelserna trycktes tidigast i Venezia 1559, öfversattes 1615 till tyska af Hiernumus Megiser i "Septentrio novantiquus", en samling resebeskrifningar om de nordiska länderna, hvarifrån den 1763 öfverflyttades till norska. Se G. Storm, "Venetianerne paa Röst" i "Det norske geografiske selskaps aarbok" (VIII, 1896--97), och A. Helland, "Norges land og folk" (XVIII, bd 2, 1908). K. V. H. Querol [kerå'l], Vicente Wenceslao, spansk skald, f. 1837 i Valencia, d. 1889, var starkt påverkad af den latinska klassiciteten och Quintana, hvilket i synnerhet framträder i odena Á la paz, Á la libertad, Á la patria och ännu mera i ungdomsdikterna Dafne, Orfeo och Psiquis. Q. var en verklig lyriker; mycken inspiration röja hans Rimas (1877), och Á la memoria de mi hermana Adela vibrerar af innerlig och varm känsla. Stort erkännande af kritik och publik tillvann sig hans Ode á las bellas artes och hans "epistolas" Á Don Bernardo Ferrándiz (om målarkonsten), Al Sr. D. Pedro de Alarcón (om poesien) och Á D. Gaspar Nuñez dr Arce med anledning af dennes "Gritos de combate". Ad. H--n. Querol y Subirats [kerå'l i sobira'ts], Augustin, spansk skulptör, f. 1863 i Córdoba, d. 1909, studerade i Madrid och Rom, väckte stor sensation med sina hemsända arbeten af kraftig realism, våldsam rörelse och uttryck (Tradition, Franciscus sköter de spetälske, Tullia åker öfver sin faders lik). Sedan var han bosatt i Madrid, utförde en mängd byster, statyer (Francisco de Quevedo i Madrid, andra i Vigo, Manila, Habana m. fl.) och stora monumentalverk, bland dessa minnesmärket öfver de stupade i Zaragoza (en ängel med utbredda vingar stöder en döende yngling), Alfonso XII:s ryttarmonument i Madrid med en mängd sockelfigurer -- framryckande soldater med segerns gudinna i spetsen -- samt frontongruppen på nationalbiblioteket i Madrid. Dessutom äro att nämna Cánovas del Castillos sarkofag med det sörjande Spanien nedanför den dödes bild och monumentet öfver Epatzas änka (en fattig ung kvinna med sitt barn) i Bilbao. Q:s skulptur är liffull och rörlig, full af glöd och lidelse. G--g N. Quesada [kesa'da]. 1. Vicente de Q., markis af Moncayo, spansk krigare, f. 1785 på Cuba, dödad 14 aug. 1836 vid ett gatupplopp i Madrid, deltog 1822--23 som befälhafvare för en frikår i de från Frankrike utgående angreppen mot Spaniens konstitutionella statsskick, blef 1823 generalkapten i de baskiska provinserna och 1824 i Nya Kastilien samt utnämndes sistnämnda år till markis af Moncayo. Då Ferdinand VII dog, 1833, slöt Q. sig till änkedrottningen Maria Kristina, men blef vid den karlistiska resningen 1834 slagen af karlist-chefen Zumalacarreguy vid Pamplona. 1835 blef Q. åter generalkapten i Nya Kastilien och kommendant i Madrid. -- 2. Jenaro de Q. y Matheus, markis af Miravalles, den föregåendes son, spansk krigare, f. 1818 i Santander, d. 1889 i Madrid, deltog på 1830-talet i striderna mot karlisterna, blef 1853 divisionsgeneral, utmärkte sig under kriget i Marokko, undertryckte i juni 1866 ett folkupplopp i Madrid och blef 1875 befälhafvare öfver norra armén, med hvilken han 1875--76 framgångsrikt bekämpade karlisterna. Han belönades med markisvärdighet (af Miravalles) samt blef grand af Spanien och senator. Quesnay [känä' l. kesnä'], François, fransk nationalekonom och sociolog, f. 4 juni 1694 i Méré vid Montfort-l'Amaury, d. 16 dec. 1774 i Versailles, började idka medicinska studier som elev hos en läkare i sin hemort, tog vederbörlig examen och slog sig ner som sårläkare i Mantes 1718, gjorde sig känd som skicklig kirurg, blef 1731 lärare vid Académie de chirurgie i Paris och med. doktor 1744, vardt 1749 madame de Pompadours husläkare och utnämndes några år

illustration placeholder efteråt till förste lifmedikus hos Ludvig XV, af hvilken han upphöjdes i adligt stånd. Q. författade åtskilliga fysiologisk-medicinska skrifter, bl. a. Essay physique sur l'économie animale (1736). -- Hans världshistoriska betydelse faller emellertid inom nationalekonomien och sociologien, ehuru hans banbrytande tankekraft icke på detta fält visade några litterära frukter, förrän han fyllt sextio år. Just i en tid, då genom den Gournayska skolan (se Gournay) många inhemska och öfversatta ekonomiska arbeten spredos i Frankrike, grep han sig an med den gärning, hvilken gett honom den obestridda ställningen som grundläggare af och ledare för "den ekonomistiska läran" l. fysiokratismen, den första egentliga nationalekonomiska skolan. Sitt system utvecklade Q. först i den stora encyklopedien, gaf sedermera en speciell och äfven mer fulländad framställning af det i Tableau économique 1758; utg. i faksimile 1894; fogad till maximer under titeln Extraits des économiques royales de M. de Sully och bärande mottot: "fattig jordbrukare fattigt konungarike, fattigt konungarike fattig konung". Maximes générales du gouvernement d'un royaume agricole (1760) fylla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free