Quinckes interferensrör, fys. Se Interferens, sp. 764. Quinctius, berömd romersk patriciersläkt, bland hvars medlemmar märkas Cincinnatus och Flamininus (se dessa). Quincunx (lat., femtalet på en tärning). 1. En redan af romarna brukad anordning vid planteringen af träd, vinrankor o. d. Marken uppdelas i kvadrater, och plantorna sättas i hörnen och i midten af hvarje sådan. De komma därigenom att stå i räta sträckor från hvilket håll de än ses:

-- Qvinkuncialställning kallades den romerska legionens vanliga uppställning, då de olika maniplarna eller kohorterna stodo rutvis bakom hvarandra i tre linjer. -- 2. Ett romerskt mynt = 5/12 as. Quincunxial (jfr Quincunx), bot. Quincunxialt kallas ett knoppläge, när 2 blad i en femtalig krans äro alldeles fria, 2 helt och hållet täckta och det femte har en fri och en täckt kant. Detta knoppläge förekommer ofta hos fodret. G. L--m. Quincy [k*i'nsi]. 1. Stad i nordamerikanska staten Illinois, på en hög kalkstensbluff vid vänstra stranden af Mississippi, öfver hvilken en stor järnvägsbro är byggd. 36,587 inv. (1910). Q. blef stad 1839. Quincy bay, en arm af floden, bildar den bästa naturliga ångbåtshamn vid öfre Mississippi, och staden har både liflig handel och en blomstrande industri. Säte för S:t Francis Solanus college (katolskt), Chaddock boys' school (metodist.), statens soldathem m. fl. anstalter. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid Massachusetts bay, 11 km. s. om Boston. 32,642 inv. (1910). Q. är företrädesvis bekant för sina granitbrott, hvilka gåfvo anledning till den första järnvägen (med hästar som drifkraft) i Nord-Amerika (1827), och som födelseort för de båda presidenterna John Adams och John Quincy Adams. Maskinverkstad och skeppsvarf (där flera af unionens krigsfartyg byggts), gjuteri och rörvalsverk. 1 o. 2. (J. F. N.) Quincy [k*i'nsi], nordamerikansk släkt, härstammande från Edmund Q., som på 1630-talet emigrerade från England till Massachusetts och förvärfvade en landtgård i Mount Wollaston, nu en del af den efter John Quincy Adams uppkallade staden Q. Hans sonsons son John Q., f. 1689, d. 1767, var under 40 år medlem af rådet i Massachusetts och en lång tid talman i koloniens representanthus; efter denne uppkallades hans sondotters son John Quincy Adams (se Adams 3). 1. Josiah Q., nordamerikansk politiker, f. 23 febr. 1744 i Boston, d. 26 april 1775, var kusins sonson till John Q. (se ofvan), åtnjöt stort anseende som advokat och försvarade som sådan inför domstol, jämte John Adams, 1770 deltagarna i den s. k. Bostonmassakern (se Boston, sp. 1279--80), hvilkas frikännande från anklagelsen för mord de lyckades genomdrifva. Q. bidrog till den politiska debatten med en mängd tidningsartiklar och reste i sept. 1774 till England för att med whigpartiets ledande män konferera om koloniernas konflikt med engelska parlamentet. Han medförde från dem viktiga muntliga budskap, men afled under hemresan utanför Massachusetts' kust. Jfr sonen Josiah Q:s "Memoir of the life of Josiah Q., jun., of Massachusetts" (1825; 3:e uppl. 1875). 2. Josiah Q., den föregåendes son, nordamerikansk advokat och författare, f. 4 febr. 1772 i Boston, d. 1 juli 1864 i Quincy, blef 1793 advokat, ledde federalistpartiet i Massachusetts och var 1804--05 medlem af sin hemstats senat samt 1805 --13 af kongressens representanthus. Q. motsatte sig Jeffersons embargopolitik och 1812 års krig mot England. Han var äfven ifrig motståndare till unionens utvidgning väster ut och hotade t. o. m. vid behandlingen af förslaget om Louisianas upptagande som stat (1811) med Nya-Englands-staternas utträde ur unionen. Q. var 1812--20 ånyo led. af Massachusetts' senat, var 1821--22 talman i dess representanthus och 1823--28 mayor i Boston, där han under sin ämbetstid grundligt reformerade kommunalförvaltningen, organiserade brandkårs- och polisväsendet samt reformerade fattigvården och skolundervisningen. 1829--45 var han president vid Harvard-universitetet, där äfvenledes hans organisatoriska reformverksamhet blef epokgörande. Utom biografien öfver sin fader (se Q. 1) skref han bl. a. History of Harvard university (2 bd, 1840), The municipal history of .... Boston (1852) och Memoir of the life of J. Q. Adams (1858). Jfr biografi öfver Q. (1867) af hans son Edmund Q., f. 1808, d. 1877, en framstående abolitionist och författare till romanen "Wensley" (1854). En annan son, Josiah Q., f. 1802, d. 1882, var 1845--49 mayor i Boston, och dennes sonson, den demokratiske politikern Josiah Q., f. 1859, innehade 1895--99 samma ämbete. 1--2. V. S--g. Quindecemviri sacris faciundis, lat., "femtonmän för att anställa offer", tillsattes enligt arfsägnen af konung Tarquinius d. ä., då han hade låtit hämta de sibyllinska böckerna från Cumæ; först voro de 2; efter 367, då plebejerna fingo tillträde till ämbetet, 10 och sedan Sullas tid 15; det förnäma prästkollegiet bestod till största delen af f. d. konsuler eller pretorer. Tvifvelsutan använde dessa förfarna statsmän, som hade grekiska tolkar till sitt biträde, de orakel, som uppkommo genom uppslagning på måfå eller efter vissa regler i de sibyllinska böckerna, såsom de ansågo lämpligast för staten eller senare för partiet. Genom dem infördes nya gudar i Rom. Se för öfrigt Romerska riket och Sibylla. J. C. Quinet [kinä], Edgar, fransk författare, f. 17 febr. 1803 i Bourg (Ain), d. 27 mars 1875 i Versailles, studerade i Paris och Heidelberg och hade utgett en öfversättning af Herders "Ideen zur philosophie der geschichte der menschheit" (1825-- 27), då han kallades till medlem af en fransk vetenskaplig beskickning, som skulle besöka Grekland (1828). Vid sin återkomst till Frankrike offentliggjorde han De la Grèce moderne et de ses rapports avec l'antiquité (1830; 2:a uppl. 1832). Under följande år skref han i de förnämsta franska tidskrifterna, i synnerhet "Revue des deux mondes", en mängd litteraturhistoriska och filosofiska afhandlingar, hvilka sedermera äfven utkommit i