Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Quitta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fosterlandet, Han modellerade i Rom 1855 gruppen
Flicka överraskad i badet, blef s. å. utnämnd till
k. statybildhuggare och 1858 medlem af danska
konstakademien. Bland hans arbeten efter
hemkomsten märkas Idun bortröfvad af jätten Tjasse i örnhamn
Neapolitansk fiskargosse, marmorstaty af K. G.
Qvarnström.
(1856, Göteborgs museum), De fyra
elementen (reliefmedaljonger, 1858), kolossalbyster af
K. A. Agardh (1859, för hans graf i Lund), Gustaf
Vasa (i brons, 1863, stadsparken i Västerås) och
Gustaf II Adolf (riddarhussalen i Stockholm).
Relieferna Dagen och Natten (i fornnordisk dräkt)
tillkommo 1860, gruppen Loke riktar pilen åt den
blinde Höder 1863 (se art. Balder, fig. å sp. 759)
och gruppen Martyrerna (1866, båda i
Nationalmuseum). För museets fasad utförde Q. Sergel, staty
i marmor, samt genier m. m. 1862 fick han
beställning på Engelbrekts staty för Örebro
(aftäckt 1865; se afbildning i bd 7, sp. 541). Till
täflan om Karl XII:s staty för Kungsträdgården
i Stockholm hade Q. inlämnat två olika skisser,
den ena af stort intresse. Att J. P. Molins afgjordt
underlägsna skiss blef segrande i täflingen, gick
Q. hårdt till sinnes, likaså den form, under hvilken
han inbjöds att deltaga i täflan om Karl XIV
Johans ryttarstaty för Kristiania (se härom L.
Dietrichson, "En norrmans minnen från Sverige", II).
Q. afled af hjärtslag; hans sista arbete var
reliefen Valkyrjor föra en fallen kämpe till Valhall.
Bland öfriga, här ej omnämnda arbeten af Q. märkas
byster af Fredrika Bremer och af T. Rudenschöld
(marmor, båda i Nationalmuseum), statyetter
(Birger Jarl, Kristina Gyllenstierna, Gustaf II Adolf,
Karl X Gustaf, Linné m. fl.), medaljongreliefer
och frånsidor af medaljer.
Q:s konst var i många afseenden representativ
för tidens smak och tendenser. Han tog intryck
af Fogelberg, i reliefen äfven af Thorvaldsen, sökte
skönhet och renhet i komposition och linjer. Men
han utvidgade därjämte skulpturens gränser i
riktning åt det karakteriserande och måleriskt liffulla.
En genrebild som den neapolitanske fiskargossen –
som blef det mest populära af konstnärens verk –
är typisk för det moderna draget i hans konst,
medan gruppen Loke och Höder representerar hans
förmåga att ge sina gestalter karaktär och uttryck.
De små skisserna ha lif, energi och historisk
fantasi, monumentalstoderna däremot äro snarare
allmänna typer än individer, det är något kallt och
beräknadt öfver dem, silhuetten är verksam, den
plastiska formen däremot af mindre intresse.
Agardhs porträttbyst är säkert det mest
monumentalt genomförda af Q:s arbeten. Det var endast
helt undantagsvis, som han fick utföra dem i ädelt
material; de flesta af hans skapelser kommo aldrig
längre än till gipsmodellen. – Han var en
karaktärsfast och själfständig, finkänslig och
förbehållsam man, allvarlig och plikttrogen. Som lärare
blef han högt ansedd. Under hans direktörstid och
på hans initiativ bildades akademiens målarskola
1856, och från året därpå räknar
landskapsskolan sin tillvaro. – Flera af Q:s skisser och
gipsmodeller till åtskilliga af hans verk finnas
på Nationalmuseum, några äfven på Göteborgs
museum.
G–g N.
Qveckfeldt, Erik Gustaf, karolin, f. 14
sept. 1688 på sätesgården Ingarpsberg, Jönköpings
län, d. 17 aug. 1776 på Stensholm, kom, ännu
icke 17 år gammal, i krigstjänst 1705 och har
i en efterlämnad berättelse om sina "Kongl. Majt.
och riket gjorda tjenster samt derunder utståndna
krigsbesvärligheter och faror" visat, hvad en svensk
krigare den tiden fick utstå. Han deltog i det
besvärliga tåget till Litauen under vintern 1707
–08 och var med i slaget vid Holowczin som
kvartermästare vid Upplands tremänningskavalleri samt
på tåget till Ukrajna och därunder bl. a. vid
stormningen af Veprik. Han blef i Ukrajna illa sårad.
1709 erhöll han fullmakt som kornett vid Kruses
tremännings regemente till häst och deltog som
dess standarförare i slaget vid Poltava, blef där
sårad af en muskötkula, men kunde dock åtfölja
konungen öfver Dnjepr. Lidandena och
försakelserna under tåget därifrån till Otjakov skildrar
han lifligt. 1710 kommenderades han att åtfölja
öfverstelöjtnanten S. Lagerbergs beskickning till
tatarkanen på Krim och deltog sedermera i dennes
vinterfälttåg mot ryssarna 1711, hvarunder han och
de öfrige svenskarna utstodo svåra lidanden af köld
och hunger. Efter freden mellan Turkiet och
Ryssland återvände Lagerberg och Q. till Bender,
men 1712 företog Q. en ny resa till Krim för att
af hämta 49 svenskar, som rymt ur rysk fångenskap.
Sedermera deltog han i kalabaliken i Bender. 1714
blef han sekundlöjtnant vid Smålands kavalleri och
1718 sekundryttmästare där. 1718 blef han en af
Karl XII:s lifdrabanter, korpral vid drabanterna
1720, erhöll 1723 öfverstelöjtnants titel och blef
1746 löjtnant vid lifdrabantkåren. 1746 blef han
öfverstelöjtnant vid Jönköpings regemente och
följande år öfverste för samma regemente. Han
utnämndes 1756 till generalmajor och 1759 till
generallöjtnant och erhöll afsked 1761. 1757 hade han
förordnats till president i generalkrigsrätten, men
anhöll på grund af sin höga ålder att bli ersatt
med annan person.
(F. R. A.)
Ord, som saknas under Qv, torde sökas under Kv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0417.html
