807 Raabe-Raaslöff 808 Schudderump (1870), Der dräumling (1872), Deut-scher mondschein (1873), Christoph Pechlin (s. å.), Meister Autor (1874), Horacker (1876), Kriihenjel-der geschichten (1879), Deutscher adel (1880), Fa-Man und Sebastian (1882), Prinzessin Fisch (1883), Villa Schönow (1884), Stopfkuchen (1891), Gut-manns reisen (1892) och Hastenbeck (1899). R. utgick ifrån den romandiktning, som skapades af Jean Paul, E. T. A. Hoffmann och Immermann. Hans hjältar äro ofta framställda som kärleksfulla, af lifvet illa farna naturer, hvilkas strid mynnar ut i olycka och förtviflan: "lifvet är fienden". Med rörande omsorg tecknar han tillvarons styf-barn, och med stigande pessimism låter han gång efter annan de ideala makternas fiender afgå med segern och trampa på de ädla, osjälfviska människorna. I tendensen är han alltså Jean Pauls efterföljare, och liksom denne skref han med en ständigt framträdande, stundom rent af påträngande subjektivitet, aldrig underlåtande att med infall och utläggningar ställa sig emellan läsaren och de skildrade figurerna. För R. var det förgångna och dess förhållanden det ljufliga och ideala; den nyare tiden och Tysklands uppsving lämnade honom kall eller rent af fientligt stämd, och med ironisk blick ser han på handlingsmänniskorna och den faktiska framgångens män. Lyriker och humorist, gaf R. i sina skapelser på en gång rika bilder ur det verkliga lifvets brokiga, ofta dystra och hemska erfarenheter ("gif akt på gatan!" heter det i en af hans böcker) och en aldrig försvagad maning att fästa sin kärlek och sin beundran vid den inre storheten ("se mot stjärnorna!", heter det i samma arbete). Se framför allt W. Gerber, "W. R." (1897). R-nB. Raabe [rabe], Hedwig Niemann-R., tysk skådespelerska, f. 1844, d. 1905, 1871 gift med operasångaren A. Niemann (se denne), var 1864 -68 anställd vid tyska hof teatern i Petersburg, spelade sedan i gästroller, särskildt i Berlin, var berömd för sin friska realism i först naiva, sedan ungfruroller i moderna franska skådespel och tyska lustspel. Raabe [räbe]. 1. Half d an R., norsk skolman, f. 18 juli 1852 i östre Toten, teol. kandidat 1877, blef 1886 overlaerer vid Töiens, sedan 1907 vid Boltelökkens folkskola i Kristiania; han är därjämte sedan 1906 lärare i kateketik vid praktisk-teologiska seminariet. R. var 1892-1911 ordförande i Norges Isererforening. Utom smärre uppsatser har han författat den förträffliga öfver-sikten Norges folkskolevcesen i hundrede åar (1914). 2. J e n s R., den föregåendes broder, norsk historisk författare, f. 14 maj 1861, tog filologisk ämbetsexamen 1886 och är sedan 1901 overlserer vid Kristiania borger- og realskole. R. har författat många populära historiska arbeten, bl. a. Middelalder og rencessance (1904), Solkongen i Versailles og V anden régime (1906), Den store revolution. La terreur (1907), Madame Roland og hendes samtid (1908), Revolutionens soldater (s. å.), Napoleon (1909), By en, trcek af dens liv (1910) och Bismarck (1911). 1-2. K. V. H. Raabjaerg mile [rå-], danskt naturskyddsområde. Se Nationalpark, sp. 544. Raabygdelaget [rå-]. Se Nedenes amt. Raade [rå-], härad och pastorat mellan Möss och Sarpsborg, Smaalenenes amt, Norge, ett 113,73 kvkm. stort, flackt och välodladt jordbruksdistrikt. 2,920 inv. (1910). R. begränsas i ö. af Glommen och sträcker sig i v. ned till Kristianiafjorden, där kusten är inskuren af två småfjordar, Kurefjorden och Kraakstadfjorden. Viktigaste näringsgren är jordbruk. R. genomskäres af Smaalensbanan. K. V. H. Raadeafskärningen [rå-], i Norge ö. om sjön Borgebunden, utgör en del af Glommenlinjens (se d. o.) högra flygel och behärskar vägarna från Rolfsöen och Tunöen. R:s befästningar bestå af ett mindre batterivärn (för 4 kanoner) å Vetaaasen 3 km. n. ö. om Raade kyrka och ett större sådant (för 9 kanoner) på den 5 km. längre i n. ö. belägna Höiaasen. L. WisonM. Raadsig [råd-], Johan Peter, dansk målare, f. 1806 i Köpenhamn, d. 1882, studerade vid Köpenhamns konstakademi och sedan i Rom och München, målade hufvudsakligen ämnen ur jägar-och fiskarlifvet i sitt hemland samt ur folklifvet i Italien. Ph. W.* Raad van staate, höll., "statsråd". Se Nederländerna, sp. 688. Raahe [rä'he], fi. Se Brahestad. Raanaasfoss [rånas-], vattenfallsliknande, ung. 4 km. långt strömdrag med en fallhöjd af inalles 12 m. i Glommen, omkr. 20 km. n. om denna älfs utlopp i Öieren. Kraften beräknas till 26,000 ä 27,000 effektiva hkr vid lägsta vattenmassa. 1914 inköptes R. af Akershus amt. K. V. H. Raaslöff [rås-]. 1. Harald Andreas R., dansk politiker, f. 4 okt. 1810, d. 5 nov. 1893, juris kandidat 1834, kriminalrättsassessor i Köpenhamn 1847, appellationsrättsråd i Flensborg 1851 och departementschef i slesvigska ministeriet 1854, var dec. 1854-febr. 1856 minister för Slesvig'och blef febr. 1860 minister för Holstein. I denna egenskap sändes R. i mars 1861 som regeringens kommissarie till holsteinska ständerförsamlingen i Itze-hoe och afgaf där i strid med sina instruktioner sådana förklaringar, att den öfriga regeringen råkade i tvetydig belysning, hvarför han kort därpå aflägsnades som minister. Medan R. i nov. 1848 under signaturen "Theophilus" hade tillrådt en delning af Slesvig som rätta lösningen af striden mellan Danmark och Holstein, uttalade han sig 1858 under samma märke skarpt emot de slesvigska språkreskripten från 1850, emedan de ej inskränkte sig till att bevara danska språket, där det ännu var lefvande, utan äfven ville återupplifva det i trakter, särskildt Ängel, hvarifrån det redan var undanträngdt. Han stod sålunda afgjordt i strid med allmänna meningen i Danmark, hvaremot han i ett par andra småskrifter 1858-59 kraftigt häfdade den danska helstaten emot holsteinarna. Slutligen riktade han 1861-64 skarpa angrepp mot nationalliberalernas politik, särskildt mot Hall, samt var 1864-69 en af augustiföreningens ledare. I skriften Min politik (1873) framställde han sin egen uppfattning och ståndpunkt. - 2. YaldemarRudolfR., den föregåendes broder, militär, diplomat, f. 6 nov. 1815 i Altona, d. 14 febr. 1883 i Paris, blef 1838 löjtnant vid artilleriet och tjänade 1840-41 i franska armén i Algeriet samt utgaf 1846 en välskrifven skildring af förhållandena i detta land. Som kapten deltog han i 1849