- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
809-810

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raaslöff, 2. Valdemar Rudolf - Raattamaa, Johan - Rabalder - Rabanus Maurus (Hrabanus Maurus) - Rabarber - Rabat (Ribat, Arbat, Errebat, Sla Djedid) - Rabato - Rabatt - Rabattmetoden - Rabatträkning - Rabaut, Paul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

809 Raattamaa-Rabaut 810 -50 års fälttåg, tog därefter afsked och reste till Nord-Amerika för att bli ingenjör. 1855 lyckades han emellertid genom en rad förträffliga tidningsartiklar i frågan om öresundstullen mycket bidraga till att lugna den i Nord-Amerika upphetsade stämningen och utnämndes därför till ministerresident i Washington 1857. Likaledes lyckades han 1862 i Peking afsluta ett för Danmark särdeles gynnsamt handelsfördrag. 1866 kallad till krigsminister, genomdref R. härordningen af 1867, härens beväpning med remingtongevär och försäljningen af Köpenhamns gamla obrukbara fästningsverk. Han inledde äfven frågan om försäljningen af de danska öarna i Västindien, men då denna stötte på motstånd hos unionskongressen, tog han i april 1870 afsked som minister, af sade sig s. å. sin plats i folketinget och lefde sedan mest utomlands. På en ny beskickning till Kina (1874) utverkade R. trygghet för den danska anläggningen af telegrafer i nämnda land. 1-2. E. Ebg. Raattamaa [ra'ttamä], Johan. Se Lsesta-dianismen. Rabalder (af no. rabalder, buller, oväsen), bråk, stort buller; mycket oväsen för en ringa ting. Rabänus Mautus (Hrabanus Maurus), fran-kisk teolog, f. omkr. 776 i Mainz, d. 856, erhöll sin första utbildning i Fulda, blef därpå Alkuins lärjunge i Tours, 803 lärare och 822 äfven abbot i Fulda samt upphöjdes 847 på ärkebiskopsstolen i Mainz. Klosterskolan i Fulda blef genom honom synnerligen berömd. Hans många, alla bibelns böcker omfattande kommentarer röja en oerhörd beläsenhet i de latinska kyrkofädernas skrifter och åtnjöto under hela medeltiden det största anseende. Detsamma gäller om hans många homilier. Hans arbete De institutione clericorum (kritisk uppl. af A. Knöpfler 1901) är en sammanfattning af allt hvad kyrkans ämnesvänner behöfde inhämta såsom förberedelse till prästämbetet. Men det gäller om de ofvannämnda som om nästan alla hans arbeten, att de väsentligen voro utdrag ur äldre verk; blott den pedagogiska anordningen var hans egen. Han syftade ej heller till vetenskapliga undersökningar, utan han var först och sist läraren, undervisaren. Äfven som kyrkopolitiker verkade han. Mot Gott-schalks lära om en dubbel predestination (till salighet och till fördömelse) uppträdde han som en förklarad motståndare, emedan antagandet af en predestination till fördömelse syntes honom göra Gud till det ondas upphof. Fördenskull sammankallade han en synod i Mainz (848), som exkommunicerade Gottschalk och fördömde hans lära. R. företrädde här en semipelagianiserande riktning, som blef den segrande romerska. Han uttalade sig äfven mot Paschasius Radbertus' transubstantiationslära och delade i allt väsentligt Ratramnus' spiritualistiska uppfattning af nattvarden. Bland R:s skrifter, hvilka finnas samlade hos Migne (bd 107-112), må för öfrigt nämnas Martyrologium och hymner; dock torde nu få anses utredt, att den honom till-skrifna "Veni creator spiritus" är af äldre ursprung och att de R. säkert tillhörande äro af mindre betydelse. - Se J. B. Hablitzel, "H. M." (1906), G. M. Dreves, "Hymnologische studien" (1908), och Seeberg, "Dogmengeschichte" (III; 2:a uppl. 1913). H. W. T. (Hj.H-t.) Rabarber, bot. SeRheum. Rabat (Ribat, Arbat, Errebat), äfven Slā Djedid (Nya Sale), stad på västra kusten af Marokko, vid mynningen af Bu-Regreg, som skiljer det från det egentliga Sale. Staden, som har omkr. 30,000 inv., hvaraf 3--4 tusen judar, ligger på en platå och omges af massiva, ehuru förfallna murar, förstärkta med tre fort på sjösidan. S. om staden ligger ett modernt slott, försvaradt af jordverk och kruppska kanoner. Ett konstverk från den moriska byggnadskonstens blomstringstid är Hassan-moskéns 43 m. höga minaret. R. betraktas som den egentliga hamnen till Fes och drifver äfven handel med Gibraltar, Marseille, Manchester och London, men redden saknar alldeles skydd, och flodmynningen är spärrad af en farlig sandbank. De förnämsta exportartiklarna äro hudar, vax och de olika alstren af R:s industri, den förnämsta i Marokko (läder, mattor, ylle- och bomullsväfnader samt metallarbeten). Bomullsväfnader och socker äro de förnämsta importvarorna. Importen hade 1912 ett värde af 523,858 pd st., exporten af 17,644 pd. -- Systerstaden Sale (Sela) på norra sidan af Bu-Regreg är också omgifven af murar och har, sedd från hafvet, ett präktigt utseende, men visar i det inre ett djupt förfall. Omkr. 25,000 inv. -- R. anlades i slutet af 1100-talet, men Sale (Slā) var redan då en gammal stad. Den romerska kolonien Sala förmodas ha legat vid den nuv. orten Esch-Schale strax s. v. om R. (J. F. N.) Rabato [it uttal: rabätå]. Se G o z z o. Rabatt. 1. (It. ribasso, äldre äfven rabatto, fr. rabais) Afdrag på en köpesumma, nedsättning l. afslag i pris, den på vanliga salupriset gjorda afkortning, som säljaren af en vara beviljar köparen, då denne tar större partier på en gång eller betalar kontant (jfr Kassa) o. s. v.; se vidare Rabatträkning. -- Rabattera (fr. rabattre), göra afdrag, afkorta, slå af på försäljningspriset. -- 2. (Af fr. rabat, uppslag, krage) Smal trädgårdssäng, blomstersäng, hvilken kantar ett större trädgårdsland. Rabattmetoden. Selnterusurium. Rabatträkning, mat., kallas det räknesätt, hvarigenom storleken af ett på kontant betalning eller förutbetalning grundadt afdrag på en skuldsumma bestämmes. I förra fallet utgöres afdraget af s. k. "rabatt af hundrade" eller diskont (se d. o.) och bestämmes medelst vanlig procentberäkning; i senare fallet åter är afdraget ofta en rabatt i inskränkt mening ("rabatt till hundrade"), d. v. s. bestämmes som en viss procent af den ifrågavarande summans närvarande värde, hvilket värde kan beräknas medelst intresseräkning. Är summan s kronor, procenten p och den återstående tiden t år, blir närvarande värdet således [formel] och rabatten skillnaden mellan s och detta värde. (I. F.) Rabaut [-bå], Paul, jämte Antoine Court upprättaren och ledaren af den reformerta kyrkan ("öknens kyrka") i Frankrike under 1700-talet, f. 1718, d. 1794, blef redan vid unga år en af de mest framstående predikanterna i den s. k. "öknens kyrka". Dennas medlemmar, som i Cevennernas bergstrakter efter Nantesiska ediktets upphäfvande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free