som gått i spetsen för den judiska forskningens utveckling i strängt vetenskaplig och kritisk riktning. Af andra framstående författare på det judiska området, språkforskare, exegeter, talmudister, litteraturhistoriker och historieskrifvare, må nämnas, i Tyskland: Nachman Krochmal (1785--1840), Fürchtegott Lebrecht (1800--76), Abraham Geiger, Moritz Levy, Isaak Jost och Zacharias Frankel, i Frankrike Salomon Munk och i Italien Samuele Luzzatto. I följd af deras och andras sträfvan vunno de judiska studierna en vetenskaplig betydelse och en uppmärksamhet från den kristna forskningens sida, som aldrig förr kommit dem till del. Af framstående författare under senare delen af 1800-talet må nämnas historieskrifvarna Grätz, Kayserling, Herzfeld, Kalman Schulmann, Josef Derenbourg, litteraturforskarna Steinschneider, L. Dukes, D. Hoffmann, D. Cassel, J. Fürst, W. Bacher, I. Goldziher, som utgifvare af kritiska upplagor af äldre värderik litteratur Goldberg, S. Buber, Weiss, Friedmann, Berliner, Löw, Silbermann, Neubauer, kabbalisten Jellinek, bibelkritikern Kuenen, talmudisterna Bloch, Wiesner, Schwab, Rabbinowicz, lexikografen Levy m. fl. -- Intresset för de judiska studierna befordras i hög grad af ett förvånande stort antal rent judiska tidskrifter på olika språk, såsom hebreiska, tyska, judetyska, engelska, spanska, franska, italienska, polska, ryska och ungerska. -- Af kristna lärde, som med framgång arbetat på den judiska litteraturens område, må bl. a. nämnas: Reuchlin, de Lyra, Münster, Surenhusius, Blasius Ugolinus, Buxtorf, Vitringa, Reland och Wolff samt i vår tid Delitzsch, Renan, Merx, Schürer, Wünsche, Siegfried, Strack, Almkvist, Dalman o. a. Vid flera universitet, såsom Jena, Breslau, Strassburg, Paris, äro särskilda lärostolar inrättade för den judiska litteraturen. Jfr Steinschneider, "Die hebraeischen übersetzungen des mittelalters" (1893) och "Die arabische literatur der juden" (1902), Winter och Wünsche, "Die jüdische literatur seit abschluss des kanons" (3 bd, 1894--96), "Jewish encyclopedia" samt följande tidskrifter: "Monatsschrift für geschichte und wissenschaft des judentums", "Revue des études juives", "The jewish quarterly review" och "Rivista israelitica". ^{H. A.}* Rabbling, metall. Se Puddelprocessen. Rabdorphora Allm. (af grek. rha'bdos, staf, och forei'n, bära), paleont., numera sällan användt namn för graptoliter (se d. o.). Rabdosom, paleont., enkla eller förgrenade, stamliknande kolonier af graptolitdjurhus (se Graptoliter). ^{A. Hng.} Rabe. 1. Gustaf Reinhold Daniel R., skolman, filolog, läroboksförfattare, f. 25 jan. 1813 på Velanda i Gärdhems socken, Skara stift, d. 7 nov. 1870 i Stockholm, blef 1828 student i Uppsala, 1836 filos. magister och 1837 docent i estetik. 1841 blef han t. f. lektor i romersk vältalighet och poesi vid Stockholms gymnasium, 1843 ord. lektor och 1853 rektor. -- R:s författarverksamhet var ganska omfattande och fruktbärande. Hans Latinsk grammatik för skolor och gymnasier (1845; 5:e uppl. 1869), Latinsk grammatik för begynnare (1849; 5:e uppl. 1870), Latinsk läsebok (1849; 3:e uppl. 1863), Latinska skriföfningar (1851; 3:e uppl. 1864) m. fl. voro på sin tid allmänt brukade och ansedda. Frukterna af sina filologiska studier nedlade <img r>

han hufvudsakligen i sina rektorsprogram: Om oratio obliqua i latinet (1855), Om klassicitet (1857), Om nordens äldsta kultur (1865), Om de homeriska sångernas förhållande till lifvet och bildningen (1868) o. s. v. Dessutom offentliggjorde han flera rent pedagogiska uppsatser i tidskrifter. Särskildt må nämnas Om uppfostringsväsendet hos Romarne (Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., Ny följd IV 1864). Som högt ansedd lärare kallades han till ledamot i åtskilliga kommittéer för undervisningsväsendet, var länge studiedirektor vid lärarinneseminariet m. m. Med allvar, men också med humanitet ifrade han för de klassiska studiernas upprätthållande, mot mångläseriet i skolorna och för betydelsen af det personliga elementet vid undervisningen. R. var utrustad med en ovanlig kvickhet, som bidrog att göra hans lektioner tilltalande. Sedan 1862 var R. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. 2. Alida Kristina R., den föregåendes halfsyster, målarinna, f. 18 dec. 1825 i Fors socken, Västergötland, d. 9 juli 1870 i Stockholm, studerade för Köhler och O. J. Södermark samt 1855--58 i Paris för Tissier och A. Scheffer. Från 1863 var hon åter bosatt i Paris för en längre tid. Hon målade stora kompositioner, Paulus i fängelset (utst. 1858), Änkans skärf (1863), Abrahams offer (1866, Göteborgs museum), Oidipus och Antigone (1868) samt porträtt (ett i Göteborgs museum). 3. Per Reinhold R., den föregåendes brorson, bank- och kommunalman, f. 3 maj 1858 i Stockholm, student i Uppsala 1876, aflade hofrättsexamen 1883 och blef vice häradshöfding 1886. Efter att ha tjänstgjort som amanuens i Ecklesiastikdepartementet 1886--88, som sekreterare i riksdagens bevillningsutskott 1888--89 och i Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd 1889--97 samt i Riksgäldskontoret 1889--97, öfvergick han till bankvärlden och blef kassadirektör i dåv. Industrikreditaktiebolaget i Stockholm (1897--1907). Då denna bank 1907 uppgick i Skandinaviska kreditaktiebolaget, inträdde han i styrelsen för detta och är sedan nämnda år tillika verkställande direktör vid dess Stockholmskontor. Sedan 1905 är han äfven led. af direktionen för Stockholms hypotekskassa. R. har i Första kammaren representerat Stockholm 1905--06, var därunder 1906 ledamot af ångpannelagutskottet och uppträdde s. å. till förmån för Staaffska regeringens rösträttsförslag. Han har tillika 1901--11 varit stadsfullmäktig och därunder led. af beredningsutskottet 1908--11 och af drätselnämndens första afdelning 1906--07 samt 1909--11 led. (1911 som dess ordförande) af hamnstyrelsen. Han är sedan 1906 led. af direktionen öfver Stockholms undervisningsverk. På uppdrag af stadsfullmäktiges beredningsutskott 1912 har R. utarbetat ett bety-