Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Racine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Raclawlce-Radciiff
844
studier egnade han Kyrillos och Methodios, Viek
i djelovanje sv. Cirila i Metoda (1857, 1859). I
förening med S. Torbar och Y. Jagic utgaf han 1864-
66 tidskriften "Knjizevnik", hvari han publicerade
sin kritiska värdesättning af källorna till den
serbiska och kroatiska historien i medeltiden
(Ocenja starijih izvora za hrvatsku i srbsku
poviest srednjega vieka). Bland hans filologiska och
kyrkohistoriska skrifter märkas en edition af ett
glagolitiskt evangelium i Vatikanen och Bogomili i
Patareni. De förnämsta frukterna af hans historiska
arkivforskningar voro: Pokret na slavenskom jugu
koncern XIV. i pocetkom XV. stoljeca (Rörelsen
i slaviska södern vid slutet af 1300- och början
af 1400-talen), Borba juznih Slovena za drzavnu
neodvislost u XI. vieku (Sydsla-vernas kamp för
sin statsrättsliga oafhängighet på 1000-talet),
studier öfver Petar Zrinjski och Fran-kopan -
samtliga publicerade i "Rad" samt en upplaga af den
s. k. Vinodolska lagboken af år 1288 och Documenta
historias- Croatim periodum antiquum illustrantia
(1877). - Utförlig minnesteckning öfver R. af
T. Smiciklas (1895). A-d J.
Raclawice [ratslavi’tse], by i rysk-polska
guv. Kielce, n. om Krakau, bekant genom den seger
Kosciuszko med nära 5,000 man (hufvudsakligen med
liar beväpnade bönder) där vann 4 april 1794 öfver
de dubbelt så manstarke ryssarna, som anfördes af
general Tormassov.
Racovitza-Schewitsch, baronessa von. Se D ö n-n i g
e s 2.
Raczynski [ratjyrnjski], E d u a r d, grefve,
polsk författare och mecenat, af en i Polens
historia framstående släkt, f. 1787 i Posen,
d. genom själf-mord 1845, deltog i de napoleonska
krigen, representerade på riksdagen i Warschau
1812 prov. Posen, begaf sig 1814 på resor i in- och
utlandet för vetenskapligt syfte, besökte därunder
äfven Sverige samt Grekland och Turkiet (dagboken
Dziennik podrözy do Turcyi, Breslau, 1823). Han
offrade stora summor på samlingar och afskrifter af
historiska urkunder rörande polska historien och
författade själf Wspomnienia Wielkopolski (Minnen
från Stör-Polen, 1842-44, med många teckningar och
en stor atlas) och Gabinet medalow polskich (4 dlr,
1838-43). R. understödde frikostigt författare och
konstnärer, utgaf på sitt förlag ett par hundra
olika skrifter i historia och andra vetenskaper samt
skänkte till staden Posen sitt där belägna palats
med ett bibliotek på 17,000 bd (nu omkr. 45,000
bd, med 3,500 mark om året för inköp). Han
bekostade också en vattenledning åt staden.
Lll.
rad., förkortning för lat. radix, rot.
Rada, Gerolamo de, albansk författare, f. 1814,
d. 1913, författade bl. a. Canti di Milosao
(1836), Canti di Serafna Topia (1843), Rapsodie
d’un poema albanese raccolte nelle colonie
del Na-poletano (1866), Poesie albanese (6 bd,
1873-84), en sångcykel, som rör sig om albanesernas
nationalhjälte, Skanderbeg. 1883 började han utge en
albansk och italiensk månadsskrift: "Fiamuri Ar-beit,
La bandiera dell’ Albania" (Albaniens baner; 1883
ff.), som dock afstannade före afslutningen af 3:e
bandet. R. skref äfven en albansk språklära (1871)
och sin själfbiografi (1898 ff.).
Radagal S. en germansk krigarhöfding af oviss
härkomst, inbröt 405 eller 406 uti Italien i spetsen
för en af somliga till 200,000, af andra till
400,000 personer uppskattad massa svever, vandaler,
bur-gunder, alaner och goter. Vid Florentia möttes
de af Stiliko, som tvang R. att upphäfva belägringen,
därefter slog honom vid Fiesole samt instängde honom
och hans här emellan Arno och bergen, där de af
hunger tvungos att ge sig. R. och hans söner dödades
i fångenskapen.
Radau [-dä], Jean Charles Rodolphe, tysk-fransk
astronom, f. 22 jan. 1835 i Angerburg, Preussen,
d. 21 dec. 1911 i Paris, begaf sig 1858 till
Paris, där han blef naturaliserad fransman och
vetenskaplig medarbetare i ett flertal stora
tidningar och tidskrifter, särskildt "Revue des deux
mondes". Vid sidan af sin journalistiska verksamhet
egnade han sig åt rent vetenskapliga arbeten,
särskildt inom astronomi, fysik och närliggande
ämnen. Han blef 1897 led. af Franska institutet
och 1899 af Bureau des longitudes i Paris. R:s
förnämsta vetenskapliga arbeten afhandlade frågor
inom den teoretiska astronomien samt teorien för den
atmosfäriska refraktionen. I en serie afhandlingar
öfver trekropparsproblemet visade han, huru de
differentialekvationer, till hvilka detta problem
leder, kunna väsentligen förenklas. Han egnade äfven
flera arbeten åt teorien för jordens form, och han
leddes därvid på teoretisk väg till en uppskattning af
jordens afplattning, som af vek från det då på grund
af observationerna som sannolikast ansedda värdet, men
som genom senare observationsresultat bekräftats. Hans
arbeten öfver teorien för månens rörelse lämnade
viktiga bidrag till denna teori, och han erhöll därför
af Franska Vet. akad. 1892 ett för behandlingen
af detta ämne utsatt pris. R:s icke minst viktiga
arbeten äro de, som behandla refraktionsteorien. Det
sista af dessa arbeten, Essai sur les réfractions
astronomiques (1889), innehåller på hans teoretiska
undersökningar baserade refraktionstabeller, hvilka
betecknas som de fullständigaste och exaktaste,
som f. n. existera. B-d.
Ra dautz, stad i österrikiska hertigdömet Bukovina,
omkr. 25 km. från Moldaus gräns. 16,640 inv. (1910)
af blandad nationalitet, mest tyskar. R. var till
1786 säte för en grekisk biskop (därefter flyttad
till Czernowitz) och har en katedral med graf
monument öfver flera moldauiska furstar. Gymnasium,
landtbruksskola. Statsstuteri. (J. F. N.)
Radband. Se Rosenkran s.
Radbard. Se Ivar Vidfamne.
Radbertus. Se Paschasius Radbertus.
Radbqt. Se Habsburg, sp. 949.
RadclifF [rä’dklif], William, engelsk spin-nare
och väfvare, f. 1760, d. 1841, uppfann 1802 en
klistrings- och torkningsmaskin för bomullsvarpar. R.,
som intill 41 års ålder i sin födelseort Mellor i
Derbyshire lifnärde sig med spinning och väfning
(af bomullsmuslin) och funnit den dittills brukliga
metoden att i väfstolen styckevis klistra den fina
varpen alltför tålamodspröfvande och tidsödande
(emedan väfningen icke kunde fortsättas, förrän
klistret torkat), företog sig till en början att
före bomningen indränka hela varpen i klister samt
därefter torka och bomma den. Köpmän, som tillhandlat
sig hans muslin, ville nu äfven köpa af hans garn och
varpar, för att utföra till fastlandet, men R. vägrade
bestämdt att sälja annat än färdig väf till utlandet,
sägande, att detta vore lag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
