- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
843-844

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rački, Franjo - Raclawice - Racovitza-Schewitsch - Raczynski, Eduard - rad. - Rada, Gerolama de - Radagais - Radau, Jean Charles Rodolphe - Radautz - Radband - Radbard - Radbertus - Radbot - Radcliff, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

843 Raclawlce-Radciiff 844 studier egnade han Kyrillos och Methodios, Viek i djelovanje sv. Cirila i Metoda (1857, 1859). I förening med S. Torbar och Y. Jagic utgaf han 1864- 66 tidskriften "Knjizevnik", hvari han publicerade sin kritiska värdesättning af källorna till den serbiska och kroatiska historien i medeltiden (Ocenja starijih izvora za hrvatsku i srbsku poviest srednjega vieka). Bland hans filologiska och kyrkohistoriska skrifter märkas en edition af ett glagolitiskt evangelium i Vatikanen och Bogomili i Patareni. De förnämsta frukterna af hans historiska arkivforskningar voro: Pokret na slavenskom jugu koncern XIV. i pocetkom XV. stoljeca (Rörelsen i slaviska södern vid slutet af 1300- och början af 1400-talen), Borba juznih Slovena za drzavnu neodvislost u XI. vieku (Sydsla-vernas kamp för sin statsrättsliga oafhängighet på 1000-talet), studier öfver Petar Zrinjski och Fran-kopan - samtliga publicerade i "Rad" samt en upplaga af den s. k. Vinodolska lagboken af år 1288 och Documenta historias- Croatim periodum antiquum illustrantia (1877). - Utförlig minnesteckning öfver R. af T. Smiciklas (1895). A-d J. Raclawice [ratslavi'tse], by i rysk-polska guv. Kielce, n. om Krakau, bekant genom den seger Kosciuszko med nära 5,000 man (hufvudsakligen med liar beväpnade bönder) där vann 4 april 1794 öfver de dubbelt så manstarke ryssarna, som anfördes af general Tormassov. Racovitza-Schewitsch, baronessa von. Se D ö n-n i g e s 2. Raczynski [ratjyrnjski], E d u a r d, grefve, polsk författare och mecenat, af en i Polens historia framstående släkt, f. 1787 i Posen, d. genom själf-mord 1845, deltog i de napoleonska krigen, representerade på riksdagen i Warschau 1812 prov. Posen, begaf sig 1814 på resor i in- och utlandet för vetenskapligt syfte, besökte därunder äfven Sverige samt Grekland och Turkiet (dagboken Dziennik podrözy do Turcyi, Breslau, 1823). Han offrade stora summor på samlingar och afskrifter af historiska urkunder rörande polska historien och författade själf Wspomnienia Wielkopolski (Minnen från Stör-Polen, 1842-44, med många teckningar och en stor atlas) och Gabinet medalow polskich (4 dlr, 1838-43). R. understödde frikostigt författare och konstnärer, utgaf på sitt förlag ett par hundra olika skrifter i historia och andra vetenskaper samt skänkte till staden Posen sitt där belägna palats med ett bibliotek på 17,000 bd (nu omkr. 45,000 bd, med 3,500 mark om året för inköp). Han bekostade också en vattenledning åt staden. Lll. rad., förkortning för lat. radix, rot. Rada, Gerolamo de, albansk författare, f. 1814, d. 1913, författade bl. a. Canti di Milosao (1836), Canti di Serafna Topia (1843), Rapsodie d'un poema albanese raccolte nelle colonie del Na-poletano (1866), Poesie albanese (6 bd, 1873-84), en sångcykel, som rör sig om albanesernas nationalhjälte, Skanderbeg. 1883 började han utge en albansk och italiensk månadsskrift: "Fiamuri Ar-beit, La bandiera dell' Albania" (Albaniens baner; 1883 ff.), som dock afstannade före afslutningen af 3:e bandet. R. skref äfven en albansk språklära (1871) och sin själfbiografi (1898 ff.). Radagal S. en germansk krigarhöfding af oviss härkomst, inbröt 405 eller 406 uti Italien i spetsen för en af somliga till 200,000, af andra till 400,000 personer uppskattad massa svever, vandaler, bur-gunder, alaner och goter. Vid Florentia möttes de af Stiliko, som tvang R. att upphäfva belägringen, därefter slog honom vid Fiesole samt instängde honom och hans här emellan Arno och bergen, där de af hunger tvungos att ge sig. R. och hans söner dödades i fångenskapen. Radau [-dä], Jean Charles Rodolphe, tysk-fransk astronom, f. 22 jan. 1835 i Angerburg, Preussen, d. 21 dec. 1911 i Paris, begaf sig 1858 till Paris, där han blef naturaliserad fransman och vetenskaplig medarbetare i ett flertal stora tidningar och tidskrifter, särskildt "Revue des deux mondes". Vid sidan af sin journalistiska verksamhet egnade han sig åt rent vetenskapliga arbeten, särskildt inom astronomi, fysik och närliggande ämnen. Han blef 1897 led. af Franska institutet och 1899 af Bureau des longitudes i Paris. R:s förnämsta vetenskapliga arbeten afhandlade frågor inom den teoretiska astronomien samt teorien för den atmosfäriska refraktionen. I en serie afhandlingar öfver trekropparsproblemet visade han, huru de differentialekvationer, till hvilka detta problem leder, kunna väsentligen förenklas. Han egnade äfven flera arbeten åt teorien för jordens form, och han leddes därvid på teoretisk väg till en uppskattning af jordens afplattning, som af vek från det då på grund af observationerna som sannolikast ansedda värdet, men som genom senare observationsresultat bekräftats. Hans arbeten öfver teorien för månens rörelse lämnade viktiga bidrag till denna teori, och han erhöll därför af Franska Vet. akad. 1892 ett för behandlingen af detta ämne utsatt pris. R:s icke minst viktiga arbeten äro de, som behandla refraktionsteorien. Det sista af dessa arbeten, Essai sur les réfractions astronomiques (1889), innehåller på hans teoretiska undersökningar baserade refraktionstabeller, hvilka betecknas som de fullständigaste och exaktaste, som f. n. existera. B-d. Ra dautz, stad i österrikiska hertigdömet Bukovina, omkr. 25 km. från Moldaus gräns. 16,640 inv. (1910) af blandad nationalitet, mest tyskar. R. var till 1786 säte för en grekisk biskop (därefter flyttad till Czernowitz) och har en katedral med graf monument öfver flera moldauiska furstar. Gymnasium, landtbruksskola. Statsstuteri. (J. F. N.) Radband. Se Rosenkran s. Radbard. Se Ivar Vidfamne. Radbertus. Se Paschasius Radbertus. Radbqt. Se Habsburg, sp. 949. RadclifF [rä'dklif], William, engelsk spin-nare och väfvare, f. 1760, d. 1841, uppfann 1802 en klistrings- och torkningsmaskin för bomullsvarpar. R., som intill 41 års ålder i sin födelseort Mellor i Derbyshire lifnärde sig med spinning och väfning (af bomullsmuslin) och funnit den dittills brukliga metoden att i väfstolen styckevis klistra den fina varpen alltför tålamodspröfvande och tidsödande (emedan väfningen icke kunde fortsättas, förrän klistret torkat), företog sig till en början att före bomningen indränka hela varpen i klister samt därefter torka och bomma den. Köpmän, som tillhandlat sig hans muslin, ville nu äfven köpa af hans garn och varpar, för att utföra till fastlandet, men R. vägrade bestämdt att sälja annat än färdig väf till utlandet, sägande, att detta vore lag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free