845 Radcliffe-Rade 846 stridigt och icke förenligt med Englands intressen. Andra spinnare sålde dock massor af garn till kontinenten, där den billigare arbetslönen möjliggjorde en lifligare väfnadsverksamhet än i England. När det slutligen kommit därhän, att den utländska konkurrensen blef för kännbar, bestormade de engelske fabrikanterna parlamentet med anhållan om utförselförbud för bomullsgarn; och föreningar, som bildats i detta syfte, valde R. trots hans ringa skrif-kunnighet och bildning till sin sekreterare. Något utförselförbud kom emellertid icke till stånd, men R. fick tillfälle att inför de samlade fabrikanterna klargöra sina idéer om en fullkomligare klistrings-metod och försäkrade, att om de närvarande ville understödja honom, skulle han konstruera en klist-ringsmaskin, medelst hvilken varparna skulle bli så bra, att de engelske väfvarna snabbt och säkert kunde väf va upp garnet, som ej i form af half-fabrikat borde säljas till utlandet. Man lofvade honom allt, men höll intet, hvarför R., då han ändtligen fått sin maskin färdig, var utarmad och skuldsatt. Han måste efter några år göra bankrutt, blef af några vänner åter hjälpt, men måste snart åter nedlägga sin verksamhet och lefde därefter 27 år i största armod till sin död. R. hade ett stridigt och svårt lynne, som förskaffade honom många fiender och säkerligen i hög grad bidrog till hans motgångar. R. efterlämnade en 1828 af honom författad lärobok i väfkonst. G. A. W. RadclifFe [rä'dklif], stad i engelska grefskapet Lancaster, vid Irwell samt Lancashire-Yorkshire-järnvägen, 11 km. n. v. om Manchester. 26,084 inv. (1911). Stenkolsgrufvor, bomullsväfveri och kattuntryckerier. J- F. N. Radcliffe [rä;dklif], Ann, född W a r d, engelsk romanförfattarinna, f. 1764 i London, d. 1823, var sedan 1787 gift med juristen och utgifvaren af "The english chronicle" William R. I sina romaner, bland hvilka de bästa äro The romance of the forest (1791), The mysteries of Vdolpho (1794) och The italian (1797; sv. öfv. 1803), visar hon en mästerlig förmåga i att framkalla känslor af fruktan och hemlighetsfull spänning, genom skildringar af hemska, förfallna slott i Apenninerna och Pyrenéerna, vilda äfventyr, vidunderliga brott, skräckinjagande syner och ljud samt naturscener i dyster belysning. Hennes mindre betydande Poe-tical works utkommo i 2 bd 1824-34 och The posthumous works 1823 i 4 bd. Hennes inflytande var icke obetydligt; både i England och annorstädes efterföljdes hon af en mängd romanförfattare, som öfverdrefvo och hvardagliggjorde hennes effekter och tuggade om hennes ämnen. Till sv. öfverflyttades 1800-10 fem af hennes arbeten. Se Walter Scotts "Biographical notices of eminent novellists", Julia Kavanaghs "English women of letters" (1863), Raleighs "The english novel" (1894), och J. Möbius, "The gothic romance" (1902; med bibliografi). (R-n B.) Radcliffe college [rä'dklif kå'lidj]. Se H a r-vard-universitetet. Rädd., vid växtnamn förkortning för Raddi, G (se d. o.). Rådde. Gustav Ferdinand Richard, tyskfödd naturforskare och resande, f. 27 nov. 1831 i Danzig, d. 16 mars 1903 i Tiflis, apotekare, företog resor genom Krim 1852-55, sydöstra Sibi- rien 1855-60, södra Ryssland 1862 och upprättade 1863 det kaukasiska museet i Tiflis, hvars föreståndare han blef. Han reste äfven senare genom vissa delar af Asien i naturhistoriskt och geografiskt syfte. Bland hans större arbeten märkas Reisen im suden von Ostsibirien (2 bd, 1862-63), Reisen im mingrelischen hochgebirge (1866), Male-risches Russland, der Kaukasus (1884), Reisen an der persisch-russischen grenze (1886), Die fauna und flora des sildwestlichen Kaspigebiets (s. å.), Grundzuge der pflanzenverbreitung in den Kaukasusländern (1899). Hans sibiriska samlingar beskrefvos af E. v. Regel i "Plantse Raddeanae". C. Lmn. Ra'ddi, G i u s e p p e, italiensk botanist, f. 9 juli 1770 i Florens, d. 8 sept. 1829, företog en botanisk resa i Brasilien 1817-18 och var 1828-29 medlem af Champollions expedition till Egypten för hieroglyfundersökningar. Han författade Synopsis filicum brasiliensium (1819), Agrostographia brasiliensis (1823), Plantarum brasiliensium nova genera (1825) m. m. C. Lmn. Raddoppiato [-tå], it., mus., fördubbladt. Rade, Martin, tysk evangelisk teolog, f. 1857 i Rennersdorf vid Herrnhut, blef efter studier i Leipzig, där han särskildt af Adolf Harnack mottog afgörande intryck, 1882 kyrkoherde i Schönbach, 1892 vid Paulskyrkan i Frankfurt a. M., 1900 docent i Marburg och 1904 e. o. professor där. R. är mest känd som hufvudredaktör för den protestantiska veckoskriften "Die christliche welt". Uppsatt 1886 af R. i förening med W. Bornemann, F. Loofs och P. Drews, har denna tidskrift, som under sitt första år utkom under titeln "Evangelisch-lutherisches gemeindeblatt fur die gebildeten glieder der evan-gelischen kirche", småningom under R:s energiska och skickliga ledning utvecklat sig till Tysklands mest betydande och inflytelserika, populära organ för religiösa, teologiska och kyrkliga frågor. I tidskriften, som från början sade sig ej vilja tjäna något särskildt parti eller någon viss skola, ha personer af vidt skilda ståndpunkter medverkat. Dock har den alltid framträdt som ett organ för de liberalare riktningarna; var det under dess tidigare period den ritschlska teologien, som dominerade, har den under senare tid stått under starkt inflytande af den s. k. religionshistoriska skolan. Kring denna tidskrift har, likaledes på R:s initiativ, en hel serie af nya företag vuxit upp. Så utkommer sedan 1891, som en själfständig veckoskrift under R:s redaktion, "Chronik der christlichen welt", en synnerligen värdefull öfversikt öfver viktigare tilldragelser på det kyrkliga och religiösa lifvets område. I publikationen "Hefte zur christlichen welt" har R. samlat ett stort antal längre uppsatser af olika författare i hufvudtidskriftens anda. Alltifrån början af tidskriftens tillvaro hade det blifvit brukligt, att de därför intresserade kretsarna, de s. k. "Freunde der christlichen welt", vid lämpliga tillfällen samlades för diskussion af aktuella frågor; från 1892 hålles årligen en sådan, numera för alla tillgänglig, sammankomst. Slutligen bildades på R:s förslag 1903 en "Vereinigung der freunden der christlichen welt" i syfte att praktiskt arbeta för reformer på olika områden i den af tidskriften representerade riktningen. Äfven på andra områden har R. framträdt som initiativtagare; så var han medstiftare af