849 Radetzky-Radiator 850 till fältmarskalk. Som högstkommenderande i Italien fick han tillfälle att göra sina stora egenskaper gällande. Förutseende den annalkande stormen, riktade R. hela sin uppmärksamhet på truppernas utbildning och på höjandet af deras moraliska egenskaper, hvarjämte han pådref fästningsbyggandet. Då kriget 1848 utbröt, var R. redo. Fälttågen 1848 och 1849 äro bevis på, hvilken sans, planmässighet och skicklighet den åldrige fältmarskalken förstod att inlägga i sin krigföring. Genom segrarna vid Santa Lucia (6 maj 1848) och Curtatone (29 maj), intagandet af Yicenza (11 juni) och Palmanuova (25 juni), segrarna vid Custozza (23-25 juli) och Novara (23 mars 1849) samt Ye-nezias betvingande var Österrikes ställning i Italien för en tid räddad. Som generalguvernör och mili-tärbefälhafvare till 1857 i det österrikiska Italien upprätthöll han lugnet med stor stränghet. R. ligger begrafven i Wetzdorf (i Nedre Österrike). I Prag restes 1858 öfver R. en praktfull minnesvård (med statyer, modellerade af bröderna Max) och i Wien 1892 en ryttarstaty (af Zumbusch). Se biogr, öfver R. af Trubetzkoi (1860), Kunz (1890), H. von der Sann (1906) och R:s bref till sin dotter, utg. 1892. C. O. N. Rade'tzky, Fedor Fedorovitj, rysk härförare, f. 1820 af borgerliga föräldrar, d. 1890, blef 1839 officer vid ingenjörkåren och sändes efter att ha genomgått generalstabsakademien till Kaukasien, där han i lägre befattningar, som stabschef vid 21:a infanteri di visionen, chef för Dagestanska infanteriregementet m. m., verksamt deltog i striderna ända till dessas af slutande 1865. Redan 1860 generalmajor, ställdes R. 1865 i spetsen för 38:e infanteridivisionen och blef 1868 chef för 21 :a divisionen, alltjämt i Kaukasien. Yid krigsutbrottet 1877 fick R. befälet öfver 8:e armékåren, hvarigenom han kom att leda striderna i Schipka-passet, där han genom skicklighet och uthållighet bibehöll denna viktiga punkt i ryssarnas händer ända till nyåret (1878), då han jämte öfriga ryska trupper fick tåga ned till Rumelien. Efter fredsslutet chef för 5:e armékåren, sedan för grenad j ärkåren och därefter för Charkovska militärdistriktet, flyttades han i sammanhang med dettas delning på hösten 1888 till Kievska militärdistriktet. R. erhöll 1889 begärdt afsked. C. O. N. Radewijns [radeve'jns], Florentius. Se Bröder, Det gemensamma lifvets, sp. 454. Ra'dewin. SeRagewin. Ra'devprmwald [-fårmvalt], stad i preussiska Rhenprovinsen, reg.-omr. Dusseldorf, 7 km. n. ö. om Lennep 11,541 inv. (1910). Järnindustri samt tillverkning af velocipeder och motorer. Rädhä [-ädh-], ind. myt., en af de herdinnor (gopi), i hvilkas krets Krishna tillbragte sin ungdom under lycklig och uppsluppen lek (se Krishna, sp. 1328). Den skönaste bland dessa, är hon Krishnas älsklingsgemål. Hon dyrkas af de krishnaitiska sekterna som Krishnas kvinnliga sida, och liksom i det hinduistiska systemet Krishna är en inkarnation (avatära) af Yishnu, så är R. af Lakshml (se L a k s m I, sp. 918). I diktningen särskildt framträdande i Harivari^a och Gitagovinda, i hvilket senare verk R. är en af de handlande hufvudpersonerna. Enligt en myt säges R. ha stått under en förbannelse, enligt hvilken hon måste födas som människa. Med hjälp af Ganeca fick hon emellertid vända tillbaka till goloka (eg. "kornas värld", en af de högsta världarna, parallell med eller öfver gudarnas värld; speciellt Krishnas värld) som Krishnas hustru. Jfr Hopkins, "Religons of India" (1895), och Muir, "Original sanskrit texts", IY. K. F. J. Rädhe, Jakob. Se Grip en st ed t, sp. 327. Radi, ind. myt., är en sydindisk (dravidisk) form för Rati (se d. o.) som namn på kärleksgudens hustru. Se Löwenthal, "Indien", s. 189 ff. (1895). K. F. J. Radiäl (se Radie), bot. Se Kärlsträn g. Radiälborrmaskiner, maskinb. Se Borrmaskiner, sp. 1223. Radiän, mat. Se Vinkel. Radia'nt. SeRadiationspunkt. Radiäta, zool. Se S t r å l d j u r. Radiätas, Strålblomstriga, bot., dets. som Gorymbiferce (se Gom p o si t ae). Radiatiönspunkt 1. R a d i a'n t, astron., en sådan punkt på himmelen, från hvilken stjärnskott, stjärnfall eller meteorer synas gruppvis utstråla (ra-diera). Sålunda synas stjärnfallen omkr. 10 aug. utstråla från en radiationspunkt i stjärnbilden Per-seus; stjärnfallen 12-14 nov. ha till radiant en punkt i Lejonets stjärnbild. Dessa stjärnfallssvärmar kallas därför också ofta för Perseider, resp. L e o n i d e r. Att radianterna för stjärnfallen ha ett i hufvudsak fixt läge bland stjärnorna och äro oberoende af jordens rotation bevisar, att dessa företeelser härröra af kroppar, som tillhöra icke jorden, utan världsrymden. Att stjärnskotten synas utstråla från sin radiationspunkt, förklaras som ett perspektiviskt fenomen, om man antar, att alla till samma grupp hörande meteorer i verkligheten löpa i nära parallella banor. Enligt denna förklaring är radianten ingenting annat än projektionen på himmelssfären af den riktning, i hvilken meteorerna röra sig. Då nu meteorerna få antas röra sig i paraboliska eller långsträckt elliptiska banor, måste radianten långsamt förflytta sig, allteftersom jorden råkar meteorer i skilda punkter af banan. En sådan förskjutning af radianten måJe också ega rum på grund af jordens årliga rörelse. Observationerna bekräfta äfven detta. För vissa radianter (s. k. stationära radianter) har man emellertid icke kunnat konstatera någon sådan förskjutning, ett förhållande, på hvilket en fullt tillfredsställande förklaring ännu torde saknas. - Man har med större eller mindre säkerhet beräknat radianterna för ett stort antal stjärnfallssvärmar; antalet så bestämda radianter ökas med hvarje år. Dessa radianter äro tämligen likformigt fördelade öfver hela himmelen, hvilket visar, att meteorer från alla möjliga håll från världsrymden instörta på jorden. Denning har sammanställt en stor katalog öfver de olika stjärnfallsradianterna: "General catalogue of the radiant points of me-teoric showers and of fireballs and shooting stars" (1899). K. B. (B-d.) Radiator, en af E. G. N. S alen i u s (f. 1862 i Kjula socken, Södermanland) i början af 1890-talet konstruerad maskin, som likasom den något tidigare extraktorn (se d. o.) samtidigt afskiljer grädden och kärnar denna till smör. Den pasifcö-