905 Raffinationssten-Rafflesiaceae 906 ver vid Compiégne, Napoleon i Egypten, Vid moskéns port, soldattyper). Han är representerad i Louvre af målningar och teckningar, i National-biblioteket och i franska museer. R:s monument (byst med trumslagaren ur "Den nattliga mönstringen" som sockelfigur) af Frémiet restes utanför Louvre 1893. Jfr monografier af A. Bry (1861), Giacomelli (med katalog, 1862) och H. Beraldi (1891 och 1892). R:s son, August e R., utgaf 1879 "Notes et croquis de R." G-g N. Raffinationssten, metall. Se Nickel, sp. 933. Raffinera (fr. raffiner, af re, åter, och fin, fin), göra renare och finare, rena (socker, oljor, metaller, pottaska o. s. v.). - R af f i nä d, kem., re-nadt socker - Raffinaderi 1. raffineri, industriellt raffineringsverk, vanligen sockerfabrik eller kopparverk. - Raffinem a'n g, spetsfundighet, förfining, utstuderadhet. - R a f f i n e-r a d, som undergått raffineringsprocess, renad; öfverdrifvet utsökt och förfinad; spetsfundig; utstuderad, noga uttänkt, genomdrifven: illslug. RaffinöS, kem., en sockerart (trios), C18 H32 016 + 5H20, som af Loiseau 1876 först anträffades i melass från hvitbetssocker och sedan funnits i bom-ullsfrö, korn och manna af Eucalyptus samt uti idegran m. fl. växter. Raffinos saknar söt smak, är lättlöslig i metylalkohol och kristalliserar i lätt-lösliga nålar. Af syror klyfves raffinos under upptagande af vatten och ger de tre enkla sockerarterna fruktsocker, drufsocker och galaktos. Medelst emulsin (se A m y g d a l i n) har N e u b e r g lyckats klyfva raffincs i galaktos och rörsocker. P- T. C. (K. A. V-g.) Raffles [rä'fls], sir Thomas Stamford, brittisk kolonigrundläggare, f. 5 juli 1781 på ett fartyg utanför Port Morant på Jamaica, d. 5 juli 1826 på sitt landställe Highwood i Middlesex, inträdde vid 14 års ålder som extra skrifvare i Ostindiska kompaniets tjänst och sändes 1805 ut till Pulo-Penang som biträdande sekreterare guvernören därstä-I des. Han blef 1807 gu-I vernörens ordinarie sekreterare, studerade ifrigt malajiska språk och seder och lyckades 1808 förhindra genomförandet af kompaniets sedermera på hans råd upphäfda beslut att öf-verge och förstöra den 1795 ockuperade staden Malakka på Malakkahalfön. 1810 besökte R. Calcutta och uppgjorde därvid med generalguvernören öfver Brittiska Ostindien, lord Minto, en plan till eröfring af den holländska kolonien på Java. Han åtföljde 1811 Minto på expeditionen dit och var okt. 1811-mars 1816 som lieutenant-governor Javas styresnian. Som sådan befäste han engelsmännens välde öfver hela ön - holländarna hade blott innehaft 3/5 däraf - och ordnade på ett mästerligt sätt förvaltningen, uppmuntrade den i lägervall råkade kaffeodlingen, mildrade lagstiftningen, införde jury i rättskipningen samt afskaffade tortyr och slafveri på ön. Hans försök att genom modernisering af jordbeskattningen skaffa förvalt- ningen tryggade inkomster mötte på flera håll gensagor och var måhända alltför omhvälfvande. Då England 1816 återlämnade ön till holländarna, bi-behöllo dessa de flesta af R:s reformanordningar, och hans ämbetstid kom därigenom att bilda epok i Javas historia. R. hade hoppats, att England skulle behålla ön, och han hade drömt om, att den skulle bli medelpunkten för ett brittiskt örike i Bortre Orienten samt utgångspunkt för anknytning af politiska och ekonomiska förbindelser med Japan. Under en tids af hälsoskäl nödvändig vistelse i hemlandet utgaf R. sin History of Java (1817), ett i fråga om befolkningens seder och bruk mycket värdefullt arbete, och belönades för detta af prin-sen-regenten med knightvärdighet (s. å.). Han var mars 1818-dec. 1823 lieutenant-governor i Beng-koelen på Sumatra och sysselsatte sig där, liksom förut på Java, mycket med naturvetenskapliga, språkliga och arkeologiska studier. Under en forskningsfärd inåt ön 1818 i sällskap med den unge botanisten Joseph Arnold (död s. å.) upptäckte han den efter dem bägge uppkallade märkliga parasitväxten Rafflesia Arnoldi (se R a f f l e s i a c e se). Oupplösligt förknippadt med R:s namn är hans varaktigaste lifsverk, grundläggandet af staden Singapore 1819 på en af honom genom fördrag med sultanen af Johore förvärf vad ö i Malakkasundet, hvarigenom jämvikt vanns mellan engelsmän och holländare i Bortre Indien och en ovärderlig stödjepunkt skapades för den brittiska handelns expansion österut. Verket genomfördes trots kortsynt motstånd från många af kompaniets ledande män och häftiga holländska protester. När R., bruten till hälsan, 1824 anträdde hemresan från Beng-kcelen, råkade fartyget i brand, och han förlorade därvid sina dyrbara naturvetenskapliga samlingar samt värdefulla kartor och manuskript. Efter hemkomsten tog han initiativ till stiftandet af Zoologi-cal society (1826). Hans sista år fördystrades af den småaktiga behandling han fick utstå från Ostindiska kompaniet, som bl. a. sedermera af hans änka uttog de kostnader hans expedition för Singapores grundläggande åsamkat kompaniet. Statyer öfver R. ha rests i Westminster abbey (af Chantrey) och i Singapore (1897). Jfr Lady Raffles (R:s änka), "Memoir of sir Thomas Stamford R." (1830), D. C. Boulger, "Life of sir Stamford R." (1897), H. Egerton, "Sir Stamford R." (1899), och J. Buckley, "Records of Singapore" (1903). V. S-g. Rafflesia, bot. Se Rafflesiacese. Rafflesiaceae, bot., växtfamilj af serien Aristo-lochiales. Blommorna äro oftast enkönade, haplo-klamydeiska och aktinomorfa. Ståndarna äro många, fruktämnet undersittande. Frukten är bär. Dessa parasitiska växters vegetativa delar sakna klorofyll och bestå af trådar, icke olika svamparnas hyfer, hvilka utbreda sig i rötterna af andra växter, såsom Rafflesia och Cytinus, eller inuti grenar af träd eller buskar, som Pilostyles. Från detta myceliumliknande lager utvecklas blomskott, som upplyfta den ofvan liggande barken till en stor upphöjning, hvilken slutligen brister och ur hvilken uttränger det mycket korta svampliknande (fungoida) blomskottet, som nedtill har några lågblad och hos Cytinus bär en blomställning, hos de flesta andra en ensam blomma. Ur en sådan, kål-hufvudlik knopp utspricker blomman, som hos Raff-