909 Rafn Oddsson-Ragnar Lodbrok 910 Grönlands historiske mindesmcerker (3 bd, 1838- 45) och Antiquités russes (2 bd, 1850-58), som likaledes afsågo att påvisa nordbornas färder i forntiden. Stundom fördes han af sin ifver för långt och visade sig därvid sakna kritiskt sinne och grundligare språkstudier. Sålunda läste han en indiansk inskrift i Massachusetts som nordiska runor och vågade sig i Oldtidsminder f ra Östen (1856) på en tolkning af inskriften på marmorlejonet från Piraeus. Stor förtjänst inlade han emellertid genom sin ifver att intressera utländska furstar och magnater för fornskriftssällskapet samt fick sålunda till stånd en fast fond på 170,000 kr. Äfven som medlem af "kommissionen for oldsagers beväring" (sedan 1830) uträttade R. mycket och grundlade offentliga bibliotek i Reykjavik (1818), i Thors-havn på Färöarna (1827) och i Godthaab på Grönland (1829). R. blef etatsråd 1839 och konferensråd 1859. E. Ebg. Rafn Oddsson, isländsk höfding. Se G i z u r r 4. Rafoss, ett 45 m. högt vattenfall i K vina, Kvines-dals härad, Lister og Mandal amt, Norge, representerar minst omkr. 2,800 hkr. K. V. H. Rafraichissementer [-fräjisma^er], fr. rajrai-chissements, förfriskningar. Rafraichisseur [-fräjissör], fr. (af rafraichir, uppfriska). Se Pulverisatör. Rafri. Se Oman, sp. 683. Rafsbotten. Se Al t en al f ven. Raftsundet, ett trångt, långsträckt sund mellan Östvaagöen och Hinnöen (Hindöen) nordligast i Lo-ioten, Nordlands amt, Norge, inramas af vackert iormade, delvis snötäckta fjäll; Svartsundtinderne i v. uppnå 1,054 m. R. tillhör Nord-Norges mest storslagna och mest besökta turistområden. K. V. H. Ragäta, elak, trätgirig kvinna. Raga'z (R aga'z-Pf ä'f ers), by och badort I schweiziska kantonen S:t Gallen, ligger 521 m. .ö. h. vid Tamina, där denna träder ut ur den Utsikt af Kagaz. -trånga dalklyftan vid Pfäfers in i Rhendalen. 1,866 inv. (1900). Bergbana från R. till luftkurorten Wartenstein i s. ö. (se Hissbana). R. var fordom statsdomän, men utarrenderades 1868 på 100 år till en enskild person, som genom om-och nybyggnader förskönat platsen och gjort den till en af de bäst inrättade och mest besökta kurorter i Europa (omkr. 35,000 kurgäster årligen). R. räknas till de s. k. akrotermerna. Temperaturen i källorna är 37,o° C., i badanstalten 33,5- 35° C. Vid radiumundersökning höll såväl Alte quelle som Stollenquelle en icke obetydlig mängd radium. R. besökes mest af reumatiska patienter och nervsjuka. Där finns fullständigt Zanderinsti-tut. Säsong 15 maj-l nov. (J. F. N. Ln.) Ragewin (Radewin) 1. Rahewin, tysk medeltida historieskrifvare, var lärjunge till Otto af Freising och dog mellan 1170 och 1177 som prost i Freising. Han skref en värdefull fortsättning af Ottos krönika (fram till 1160). Den är utgifven af Wilmans i "Monumenta GermaniaB hi-storica" ("Scriptores", bd 20). Jfr arbeten om R:s krönika af H. Prutz (1873) och G. Jordan (1881). Raggarön, en bebodd, skogbevuxen ö i Roslagens skärgård, Börstils socken, 4 km. lång, 2 km. bred, skild från fastlandet genom Raggaröfjärden. Ragged school [rä'gid sko7!], eng., "träs-skola", skola för de fattigaste och mest försummade barnen. Raggi, tekn. Se Mucorinese. Ragging [rä'ginj, eng., benämning i England för pennalism, särskildt inom armén. Raghoji Bhönsla. Se M a ra 11 er, sp. 863. Raghu. Se Raghuvam9a. Raghuvamca (eg. Raghusläkten), en af Käli-dasas större episka dikter. Jämte dennes Kumära-sambhava räknas R. till de förnämsta profven på det indiska konstepos, i detta fall taget i motsättning till de s. k. folkeposen Mahäbhärata och delvis Rämäyana (se d. o.). I en liflig, jämförelsevis enkel poetisk form skildras konung Ramas, hans föregångares och efterföljares historia. Ämnet är således detsamma som i Rämäyana, med hvilken dikt R. till innehållet noga stämmer. Sitt namn har dikten efter Dllipas son Raghu, som är farfars far till Rama. - Bland kommentarer är mest bekant Mallinäthas (omkr. 1400 e. Kr.). - Utg. af Stenzler med latinsk öfv. (1832); med kommentarer (1892) och engelska öfv. (1895 och 1896). K. F. J. Ragione [radjåne], it. Se Firma. Raglan [radien], eng., ett slags rymlig öfverrock med vida ärmar, uppkallad efter lord Raglan. Raglan [radien], lord, engelsk krigare. Se Somerset, F. J. H. Ragna. Se A r n m ö d l i n g a r n a, sp. 51. Ragnar Lodbrok, dansk (nordisk) sagohjälte från vikingatiden, hvars historia sagopoesien helt och hållet ombildat. Den historiske R. var jarl hos danske konungen Harek (814-854) och sändes af honom med en flotta på 120 skepp till Frankrike, seglade uppför Seine och härjade Paris. Under plundringen af S:t Germanus' kyrka omkommo flera af hans män på vådligt sätt, och andra angrepos under vistandet i Paris af blodgång, hvilket allt tillskrefs den helige Germanus. Då konung Karl den skallige erbjöd R. 7,000 pund silfver för att han skulle draga sina färde, begaf denne sig på hemvägen. Under denna dogo många af hans folk, och strax efter sin hemkomst afled R. själf. R:s söner, Lodbrokssönerna, voro vidtberömda vikingar. En af dem, Björn Järnsida, for 855- 862 härjande uppför Seine, medan hans bröder Ingvar (Ivar), Ubbe och Half dan deltogo som ledare i det stora vikingatåg till England, hvarvid Northumberland frånrycktes konung Ella (867),