911 Ragnarök-Ragnhild 912 Ostangelns konung Edmund mördades (870) och slutligen halfva England eröfrades. - Kring denna historiska kärna grupperade sig efter hand en mängd krigiska och romantiska sagor. K:s tåg mot f ränkerna, hvilkas helgon besegra honom, omskapas till ett tåg mot de trollkunnige bjarmerna. Den svenske höfdingen Hoskuld (Oskold), som omkr. 860 eröfrade Kiev och där dräptes af Oleg 882, blir en son till K., "Hvitsärk", som gör eröfringar i Eyssland, lider nederlag och hämnas af sin fader. Denne bar tillnamnet "Lodbrok" ("ludna byxor"), hvilket gaf sagan anledning att på honom öfver-flytta traditioner från Volsunga- och Niflungasagan. Liksom Sigurd Fafnesbane dräper R. en stor orm, mot hvars gift hans "ludna byxor" skydda honom, och liksom Gunnar omkommer han i ormgropen. Sistnämnda tilldragelse lefver upp i sagorna från den danska eröfringstiden, Sven Estridssons och Knut den stores tid. Lodbrokssönernas färd till England framställes i dem som ett hämndetåg för R:s död; hämnden utkräfver Ivar genom att "rista en örn på Elias rygg" och eröfra England. Slutligen tillämpas på Ivar den bekanta vandringssagan, hvilken i England berättades om en sachsisk vikingahöfding, som kommit dit och genom list fick ett så stort stycke land, som han kunde upptaga med en oxhud, samt därpå anlade en stad, till hvilken han inkallade sina landsmän. Hela sagokretsen blef efter hand så berömd, att slutligen både R. och en af hans söner (Sigfrid) framställdes som konungar i Danmark. R. själf upptas i den historiske konung Ragnfreds (död 814) ställe och får sig tilldelade både hans och hans efterträdares bedrifter. Under inflytande af nya sagotillskott från Danmarks senare eröfringstid (Valde-marernas tid) framställes R. hos Saxo som konung icke blott öfver Danmark, utan också öfver Norge, Sverige, Ryssland, England och Skottland, och till honom knytes en hel mängd historiska sagor om andra nordiska konungar. Han blir tillika stamfader för de följande danska och svenska konungaätterna genom sina söner Sigurd Ormöga (i Danmark) och Björn Järnsida (i Sverige). I Norge och på Island utvidgades denna sagokrets ytterligare. Sålunda öfverfördes på R. i Norge sagan om konungadottern A s l ö g, som okänd och i ringa villkor uppfostrades på Spangereid vid Lindesnes och på grund af sin skönhet bortfördes af R., hvilken gjorde henne till sin drottning och med henne hade sonen Sigurd Ormöga, ett namn, som i sin ordning gjorde, att Aslög betraktades som dotter till Sigurd Fafnesbane och R. som denne sagohjältes måg. De isländske släktforskare på 1100- och 1200-talen, som läto de förnämsta släkterna på ön härstamma från den norska konungaätten, upptogo nu denna saga och bearbetade den för sina syften sålunda, att de läto en dotter eller dotterdotter till Sigurd Ormöga äkta Half dan Svarte och bli stammoder åt hela den följande norska konungaätten, hvilken alltså liksom den svenska och danska kom att härstamma från R. På Island blefvo också sagorna om de äldre konungarna Harald Hildetand och (Sigurd) Ring på genealogisk väg knutna till R., hvarigenom man vann ett skenbart historiskt sammanhang mellan denne samt de äldre Sköldunga- och Ynglingaätterna. Sagokretsen om R. är från dansk ståndpunkt bearbetad af Saxo Grammaticus och från isländsk i synnerhet i "Ragnars saga LoÖbrökar" (hvars äldre del oriktigt frånskiljes och upptas som en särskild Yolsungasaga) och i "påttr af Ragnars sonum". Jfr Joh. Steenstrup, "Nor-mannerne" (1876-82), och G. Storm, "Kritiske bidrag til vikingetidens historie", I (1878). Jfr Aslög. G- Storm.* Ragnarök, nord. myt., kallas de stora tilldragelser, genom hvilka asagudarnas och den nuvarande världsordningens undergång framkallas samt hela den synliga skapelsen förstöres. I fornskrifterna förekomma två uttryck: ragna rǫk, røk, "makternas öden" eller (med särskild hänsyn till deras sista utvecklingsskede) deras "undergång", och ragna røkkr "makternas skymning l. mörker, d. v. s. undergång". Troligen är det senare uttrycket genom missförstånd uppkommet af det förra. Förloppet af R. är i art. Mytologi, sp. 163 ff., berättadt efter Snorres Edda, som dock i några detaljer afviker från sina källor, af hvilka Voluspa (se d. o.) är utförligast. Jfr A. Olrik, "Om Ragnarok" (i "Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie", 1902, och "Nord. tidskr.", s. å.), som i folktron hos de nordiska folken och deras grannar uppsöker de olika ragnaröksmotiven och framhåller, att de för Voluspa egendomliga dragen äro identiska med sådana från den kristna domedagen. B-e. Ragnfrid Eriksson, norsk konung, son till Erik Blodyx, kom till makten jämte sina bröder efter slaget vid Fitje, där Håkan den gode besegrades (961). Det lyckades ej R. att bli rikskonung, och från Vestlandet, där han höll till, blef han snart fördrifven. Han återkom med en stark flotta 971, satte sig fast på Söndmör och underlade sig de fyra fylkena s. om Stad, men blef 972 fullständigt slagen. K. V. II. Ragnhild, den heliga, är namnet på en svensk drottning från den äldre medeltiden. Den äldsta källan för hennes lif, hvilken härstammar från Strängnäs, gör henne till dotter af konung Halsten och gemål till konung Inge, omtalar hennes pilgrimsfärd till Rom och Jerusalem jämte ett därunder inträffadt underverk (då röfvare plundrat henne in på bara kroppen, fick hon af en ängel en dräkt från himmelen), och låter henne begrafvas i Tälje (Södertälje), hvars kyrka hon byggt och hvars genom underverk frejdade skyddshelgon hon blef. Ortssägner h# bevarat hennes minne såväl i Södertälje som i Söderköping, hvars hälsobrunn heter S:t Ragnhilds källa. Äldre historiker (från Lilla rimkrönikan) uppge Inge d. y. som hennes gemål; Lagerbring söker bevisa, att det var Inge d. ä. Med all sannolikhet är hon en historisk person, tillhörande tiden omkr. 1075-1125, då kristendomen rotfästes i Södermanland och Östergötland; närmare klarhet om hennes lif kan svårligen vinnas. Uppgifterna, att hon tillhört Folkungaätten, lefvat i Vreta kloster o. s. v. synas vara senare utsmyckningar utan värde. K. B. W-n. Ragnhild, norska drottningar. 1. Half dan Svartes första drottning, dotter till småkonungen Harald Guldskägg i Sogn. - 2. Half-dan Svartes andra drottning, dotter till småkonungen Sigurd Hjort i Ringerike och moder till Harald Harf äger. - 3. Harald Hårfagers drottning, dotter till en jylländsk småkonung och moder till