- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
919-920

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rahbek, Knud Lyne - Rahbek, Mathias - Rahden, Wilhelm von - Raheita - Rahel - Rahewin - Rahl, 1. Karl Heinrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begärde sitt afsked som professor och i stället emottog en lärarsyssla i historia vid en skola. Han stod också trofast på sin vän P. A. Heibergs sida och dolde på intet sätt sina känslor, då denne landsförvistes (1800). Vid Englands anfall på Danmark 1801 ingick R. som löjtnant i den nya studentbataljonen och blef 1807 kapten, öfver hufvud taget kände han sig mycket dragen till ungdomen och spelade därför senare (från 1820) en stor roll i studentföreningen, hvars förste hedersledamot han blef (1825). Dessutom hade han sedan 1784 med stor ifver deltagit i det då moderna klubblifvet och var umgängesvän med alla dåtidens författare och skönandar. En af R:s käraste önskningar uppfylldes, då han 1805 erhöll anställning vid den nyinrättade dramatiska skolan, hvarifrån hans föreläsningar Om skuespillerkunst (1809) daterade sig. Sistnämnda år blef han medlem af teaterdirektionen på lifstid, men det framgick efter hand, att hans varma intresse gjorde blott föga nytta och att hans smak var både ensidig och föråldrad, hvarför också hans svåger Öhlenschläger och hans fosterson J. L. Heiberg blefvo oförstådda af honom. 1816 återinsattes R. i sin professur och erhöll 1828 etatsråds titel. Hans litterära verksamhet pågick därunder oafbrutet. I Dansk læsebog til de lærde skolers brug (2 bd, 1799--1804) lämnade han en god öfversikt af litteraturen, och därpå följde en förtjänstfull afhandling Om den danske stiil (1802). Tills. med Nyerup utgaf han 1800--08 Bidrag til den danske digtekunsts historie (fortsatt 1819 och 1828) och deltog likaledes i utgifvandet af "Udvalgte danske viser fra middelalderen". R. ombesörjde äfven utgifningen af "Holbergs udvalgte skrifter" (21 bd) samt P. A. Heibergs, Prams, Samsöes, Thaarups, Wessels m. fl:s arbeten, försedda med personal- och litteraturhistoriska inledningar. Af stort värde äro Om Holberg som lystspildigter (3 bd, 1815--17) och Bidrag til den danske skuepladses historie i dens förste aarhundrede (1822); hans upplaga af Holberg innehåller, i 6:e bandet, värdefulla upplysningar om dennes lustspel och deras källor. Därtill kommo 1809--13 tre bd historiska skådespel (Anna Colbjörnsen, <img l>Kamma Rahbek.

Tordenskjold m. fl.) och Samlede fortællinger (4 bd, 1804--14) samt ett stort antal öfversättningar af främmande skådespel. Under hans sista lefnadsår utkommo Erindringer af mit liv (5 bd, 1824--29; omfattande tiden till 1801). Få författare ha varit så produktiva som R., och äfven om många af hans arbeten nu äro föråldrade, voro de dock på sin tid af ofantlig betydelse. Se "K. L. R:s ungdomskærlighed" (d. v. s. hans bref till skådespelerskan m:me Rosing, f. Olsen, utg. 1911). -- R. var sedan 1798 gift med Karen Margrete Heger (f. 19 okt. 1775, d. 21 jan. 1829), vanligen benämnd Kamma R., en kvinna, hvars ömma och varma hjärta, lifliga lynne och höga bildning utöfvade dragningskraft på alla och gjorde henne till medelpunkt i den talrika krets af unga och gamla (däribland flera af Danmarks yppersta män), som plägade samlas i "Bakkehuset" på Frederiksberg, där R. bodde sedan 1787 och där han äfven afled. Vid Bakkehuset restes senare en sten till minne af "K. L. Rahbek og hans elskelige hustru". Jfr P. K. Zahle, "K. L. Rahbek og hans samtid" (1860), J. M. Thiele, "Erindringer fra Bakkehuset" (1869), "Karen Margretes brevvexling og hendes correspondenter" (1881) och "Chr. Molbech og K. M. Rahbek" (1883), och H. Kyrre, "K. L. R., K. R., livet paa Bakkehuset" (1914). E. Ebg. Rahbek, Mathias, grundläggaren af Danmarks mossindustri, f. 8 maj 1840, d. 11 sept. 1910, deltog som löjtnant i 1864 års krig, var 1868--78 intendent i hären och fick 1887 titeln ryttmästare. Sedan 1875 ledde han vid Sparkjærs station nära Viborg de första arbetena för ett industriellt bruk af mossarna och uppfann själf metoder för maskinmässig torfpressning. Den af honom bedrifna mossodlingen i Ölkjær var säkert Nordens största, och R:s system har sedan vunnit insteg i andra länder. Han stiftade 1901 Moseselskabet för att främja mossarnas utnyttjande, var dess sekreterare och senare dess direktör samt utgifvare af och hufvudförfattare i dess "Meddelelser" (1906--09 kallade "Mosebladet"). Då Moseselskabet 1909 beslöt ingå i Det danske hedeselskab, blef R. afdelningschef där. E. Ebg. Rahden, Wilhelm von, friherre, tysk militär, f. 1793 i Schlesien, d. 1860 i Gotha, var 1809--29 preussisk officer och utmärkte sig under fälttågen 1813--15. R. tjänstgjorde 1829--30 som rysk generalstabskapten, tog 1832 betydande andel i försvaret af Antwerpens citadell mot fransmännen, stred därefter till 1839 i carlisternas led i Spanien samt egnade sig sedan i hemlandet åt skriftställeri. 1849 deltog han dock som frivillig i första slesvigska kriget och därpå i undertryckandet af upproret i Baden. Af R:s skrifter märkas Cabrera, erinnerungen aus dem spanischen bürgerkrieg (1840) och Wanderungen eines alten soldaten (3 bd, 1846--51; med supplement "Miguel Gomez", 1859). Raheïta, stad och landskap i italienska kolonien Eritrea, vid Röda hafvet, ej långt från Bab-el-Mandeb. Sultanen af R., hvars välde sträcker sig mot s. till Franska Somalilandet, ställde sig 1880 under Italiens beskydd. Staden R. har omkr. 2,000 inv. och ockuperades 1902. J. F. N. Rahel. Se Varnhagen von Ense. Rahewin. Se Ragewin. Rahl. 1. Karl Heinrich R., tysk kopparstickare, f. 1779, d. 1843, son till en kattuntryckare, skickades först i guldsmedslära, men vände sig med ifver till raderingskonsten, kom 1799 till Wien, men måste förvärfva sitt uppehälle medelst arbete i sitt förra yrke. Han började i punktermaner, men tog snart till grafstickeln och radernålen samt utförde en mängd arbeten, däribland efter Poussin, Rafaels S. Margareta, Correggios "Natt" och Madonna med Magdalena, Madonna af Perugino, Jesus frambäres i templet (af Fra. Bartolommeo), Hogarths bilder m. fl. Han lefde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free