925 Raichur-Raimund 92$ Raichur [raitjoV], stad i Brittiska Indien, staten Haidarabad, vid järnvägen Madras-Bombay. 25,034 inv., (1911). Raid [réYd], ett skotskt ord af samma stam som sv. rida, betyder "ridning", "stroftåg till häst" och betecknade urspr, de plundringståg, som under Englands och Skottlands strider egde rum i gränstrakterna. - Raid kallades i amerikanska inbördeskriget 1861-65 ett strof tåg i stor skala, hvilket utfördes af kavalleri i syfte att afbryta järnvägar och telegraf ledningar, förstöra eller bortföra fientlig egendom m. m., med ett ord att tillfoga fienden så stor skada som möjligt. Ordet har, särskildt efter "the Jameson raid" 1895 (se J a m e-son, L. S.), ofta brukats om väpnade infall, mest af kavalleri, på fientliga områden och 1914-15 nyttjats äfven om oväntade luftskepps-, flygmaskins-och flottangrepp. C. O. N. Ra'1'do-kieris, lapp. Se A c k j a. Räiffeisen [-ajsen], Friedrich Wilhelm, tysk ämbetsman och socialpolitiker, f. 1818 i Hamm, dog som pensionerad borgmästare i Heddesdorf nära Neuwied 1888. För att lindra den nöd, som rådde bland de mindre jordbrukarna i kringliggande landsbygd, började R. redan 1852 inrätta ett slags spar-låneföreningar, hvilka sedermera, med i vissa delar ändrad och förbättrad organisation, vunnit stor utbredning i Tyskland samt vissa delar af Österrike och vanligen benämnas Raiffeisen-sche darlehnskassenvereine. Medlemmarna i en sådan förening, hvars uppgift ofta också innefattar inköp af förnödenheter för jordbruket, tillhöra i regel en enda kommun och äro solidariskt ansvariga för föreningens förbindelser. Styrelsegöromålen skötas gratis, men kassaförvaltaren är vanligen aflönad. Lån upptas såväl af medlemmar som af utomstående, men ges endast åt föreningens medlemmar. Äfven afbetalningslån på längre tid - ända till 10 år - utlämnas. Oaktadt vissa svagheter - särskildt de långa utlåningarna - bestodo de väl prof vet, äfven under brydsamma tider, såsom krigsåren 1866 och 1870-71. Deras organisation blef betydligt stärkt genom sammanslutning till provinsförbund, inrättande af en centralbank i Neuwied (1876) och antagande af en gemensam ombudsman (anwalt); denna centralkassa måste dock 1905 genomgå en kris. Ungefär samtidigt förenade sig detta centralförbund af Raiffeisenkassor med Riksförbundet af tyska jord-brukar-kooperativa föreningar, men med bibehållande af en viss själfständighet. Raiffeisenförbun-dets totala medlemsantal i Tyska riket uppgick 1914 till öfver en half million. I samband med Raiffeisenföreningarna eller på deras initiativ ha äfven inrättats åtskilliga konsumtionsföreningar, andelsmejerier, landtbruksklubbar, populära kurser i jordbrukslära m. m., som bidragit att förbättra de mindre jordbrukarnas sociala och ekonomiska ställning. Motsvarande kassor ha inrättats i Belgien, på Irland, i Frankrike, Finland o. a. länder. Utgångspunkten för R:s sträfvanden var den kristliga samhörighetsprincipen. Jfr R:s bok Die darlehnskassenvereine (5:e uppl. 1887). Se Fassben-der, "F. W. R." (1902), Meyerschein, "R:s leben" (1903), och Oels, "R." (9:e uppl. 1910). J. Lr.» Raikes [réVks], Robert. Se Söndagsskolor. Rail [réVl], plur. rails [réYls], eng., järnvägsskena (se d. o.), räl. Raimon de Mirava'1 [rama7 do-], provensalsk trubadur, hvars blomstringstid var 1190-1220, har efterlämnat ett fyrtital behagliga dikter. Han lefde vid Raimund VLs af Toulouse hof. Hans lif har i fri omdiktning skildrats i Paul Heyses berättelse "Die dichterin von Carcassonne". Raimondi [rajmå;ndi], Marcantonio (vanligen kallad endast med detta sitt förnamn), italiensk kopparstickare, f. omkr. 1480 i Bologna, d. före 1534, synes ha haft Raibolini till lärare och i hans guldsmedsverkstad först försökt sig i nielloarbeten. I sina första verk åter-gaf han teckningar af Raibolini och Manteg- l na, 1504 namnes han som framstående i sitt ' fack, och från 1505 är hans första daterade kopparstick. Durers stick synas vid denna tid ha påverkat honom. Till Rom flyttade han omkr. 1510, utförde där Michelangelos "Badande soldater", fragment af den berömda, snart förstörda kartongen, och "Lucretia", hvarpå Rafael anförtrodde honom utförandet af sina kompositioner i stick. Dessa kopparstick utmärka sig för sin fulländade teckning och ädla linjeföring. Dessutom ha de för Rafaelforskningen visat sig ovärderliga, emedan de dels ge vinkar om, huru många af mästarens arbeten uppstått, dels ock ge en föreställning om flera af dennes kompositioner, som gått förlorade. R:s hufvudsakliga verksamhet infaller mellan 1510 och 1524, då han med tilhjälp af utmärkta lärjungar medhann en oerhörd mängd blad. Efter Rafaels död (1520) utförde han stick efter Giulio Romanos teckningar, bland dem 20 framställningar af gudarnas kärleksäfventyr, hvilkas obscenitet ådrog honom fängelsestraff. Vid Roms plundring 1527 förlorade han sin förmögenhet och flydde till Bologna. Se monografi af H. Delaborde (1887). G. R. N.* Raimondi [rajmå;ndi], P i et ro, italiensk tonsättare, f. 1786 i Rom, d. där 1853, utbildades i Neapel och framförde från 1807 sina operor i olika italienska städer. Han var 1824-33 direktör för k. teatern i Neapel och professor i kontrapunkt vid k. konservatoriet där, 1832-50 vid konservatoriet i Palermo och blef 1852 kapellmästare vid Peters-kyrkan i Rom. R. skref 62 operor och 21 baletter, förutom oratorier och en mängd kyrkliga verk, däribland en fullständig serie fyra-åttastämmiga psalmer i Palestrina-stil (15 bd). I sina körverk lade han an på att kombinera en mångfald stämmor; han skref t. o. m. en 64-stämmig fuga för 16 fyrstämmiga körer och nedlade dylika rön i kompositionen af tre bibliska dramer Potifar, Giu-seppe^ och Giacobbe (1852). E. F-t. Raimund (fr. Raimond), sju grefvar af Toulouse. De märkligaste af dem äro: 1. R. I, kallad R. de Saint-Gilles, en af anförarna i första korståget. Han lämnade 1096 sitt grefskap, som