929 Raimundus Lullus-Raipur 930 har gjort sig känd genom utgifvandet af en samling konsiliebeslut och påfliga dekretal under titeln Decretalium Gregorii IX compilatio, äfven kallad Liber extra decretum eller endast Extra (utg. 1234 som allena normgifvande) i fem böcker. Han författade äfven ett berömdt kasuistiskt verk, Summa de poenitentia et matrimonio, vanligen kalladt Summa raimundiana. R. egnade sig därjämte med mycken ifver åt missionsverket bland muhammedanerna samt inrättade i Tunisien och Murcia särskilda anstalter för missionärers utbildning för nämnda ändamål, där bl. a. dominika-nen och judekännaren Raimundus Martin (d. efter 1284; hans skrift "Pugio fidei . . . adversus Mauros et Judaeos", 1278, tr. 1687, är en viktig källskrift) verkade. Raimundus från Pena-forte förklarades 1601 för helgon. Hans dag är 23 jan. - En annan Raimundus, d. som kardinal 1240, blef äfvenledes förklarad för helgon och har sin dag 31 aug. J. II. B. (Hj. H-t.) Raimundus Lullus. Se Lullus, R. Raimundus Martin, dominikanmunk. Se Raimundus från Penaforte. Rain [rajn], stad i bajerska reg.-omr. Schwaben, vid Lech, nära dess förening med Donau. 1,558 inv. (1905). I mars 1632 lade Tilly sin här i ett befäst läger vid R. och förstörde därvarande bro öfver Lech, allt för att hindra Gustaf Adolf att framtränga öfver denna flod. Denne lade sig då i läger vid Northeim, slog bro öfver Lech vid Obern-dorf (se Lech), gick 5 april öfver floden, besegrade Tilly och intog R. samt återställde dess bro och anlade till skydd för denna en broskans. I sept. eröfrades R. af bajrarna, innan Gustaf Adolf hann komma till dess undsättning; han återtog dock R. l okt., men i april 1633 gaf sig staden ''so liederlichweiss" (lättsinnigt) till fienden. L. WrsonM. Rainald af Da7ssel 1. Reinald af Dassel [rXjnalt], tysk prelat och statsman, d. 14 aug. 1167, tillhörde de sachsiske grefvarnas af Dassel släkt, blef 1149 prost i Hildesheim och 1156 kejsar Fredrik I:s högt betrodde kansler. Han bistod kraftigt kejsaren i dennes strid mot påfvemakten, ledde 1158 jämte Otto af Wittelsbach ett härnadståg till Nord-Italien, blef 1159 ärkebiskop af Köln och utsågs 1162 till kejserlig ståthållare i Italien, där han 1164 lät välja en kejserligt sinnad motpåfve, Paschalis III, efter motpåfven Viktor IV:s död. R. åvägabragte 1165 ett förbund mellan kejsaren och konung Henrik II af England, företog 1166-67 ett nytt härnadståg till Italien, hvarunder han intågade i Rom, men kort därpå afled i fältsjuka. Jfr Ficker, "Reinald von Dassel, reichskanzler und erzbischof von Köln" (1850). Rainald de Chätillon [räna'1 de Jatijå'], fransk korstågsriddare. Se Chätillon, R. de. Rainaldi [rajna;ldi], Carlo, italiensk arkitekt, f. 1611, d. 1691, son till arkitekten Girolamo R. (f. 1570, d. 1655). Båda voro verksamma i Rom. Som R:s förnämsta verk plägar nämnas den vackra kupolkyrkan S. Agnese vid Piazza Navona. Kyrkan började i själfva verket byggas af fadern 1652, säkert med biträde af sonen, men redan efter ett år afskedade påfven Innocentius X arkitekten och lät Borromini öfvertaga arbetet. Denne uppbyggde hela kyrkan jämte kupolen och fasaden Tryckt den 25/5 15 intill hufvudgesimsen samt påbörjade interiörens ornering. Då han i sin ordning blef afskedad 1657, fick en kommission af fem arkitekter, bland dem Carlo R., afsluta bygget. De fullbordade fasaden med de båda klocktornen - med all sannolikhet efter Borrominis modell - samt fortsatte kyrkans inre dekorering. - Carlo R. visar sig i sina egna verk framför allt som en lysande dekoratör i stor stil. Han utförde de båda kupolkyrkorna vid Piazza del Popolo på ömse sidor om Corsos utlopp i denna öppna plats och mellan två andra gatu-mynningar (båda kyrkorna fullbordades af Bernini och Carlo Fontana). Han byggde S. Maria in Cam-pitelli (fullb. 1658) med mästerlig användning af ett mycket ogynnsamt tomtutrymme. Kyrkans inre är storslaget och teatraliskt effektfullt, fasaden är hållen i brutna linjer, med många vinklar och med kolonner i två våningar både i inskärningarna och framför utsprången. En liknande karaktär har fasaden till S. Andrea detta Valle. R. har uppgetts som dess upphofsman; den nyaste forskningen har likväl tillerkänt Maderna ej blott kyrkan, utan äfven dess fasad, som stod under byggnad vid dennes död 1629. Den fullbordades dock ej förrän 1665. I S. Maria maggiore utförde R. det yttre af tribunpartiet (1670-talet). I Palazzo Borgheses lilla trädgård åstadkom han ett praktfullt sceneri af balustrader, väggfontäner, antika statyer m. m., i högsta grad smakbelysande. Han var en ypperlig festdekoratör och utförde som sådan triumfbågar, teatrar och olika tillfällighetsbyggnader. G-g N. Rainaldo [rajna'ldå], påfven Alexander IY:s ursprungliga namn. Rainalducci [rajnaWttji], Pietro, påfven Nikolaus V:s ursprungliga namn. Rainer [ra'j-], Ferdinand Maria, ärkehertig af Österrike, f. 11 jan. 1827 i Milano, d. 27 jan. 1913 i Wien, son till kejsar Leopold II:s yngste son ärkehertig Rainer Josef Johan Mikael Frans Hieronymus (f. 1783, d. 1853, vicekonung i Lombardiet-Venezia 1818-48), vardt 1857 president i riksrådet och innehade 1861-65 ordförandeskapet i den af Schmerling bildade ministären, men deltog sedan icke i det politiska lifvet. R. utöfvade ett betydande mecenat-skåp och var från 1862 kurator för Wiens vetenskapsakademi. 1884 inköpte han den stora, af T. Graf i Fajum funna samlingen af fornegyptiska handskrifter ("Papyrus Rainer"), som han skänkte till Hofbiblioteket i Wien. Rainerius [raj-], påfven Paschalis ILs ursprungliga namn. Rainy lake [réYni-léYk; sannolikt af fr. reine, "Lac de reine"; upptäckaren var den franske kanadensaren La Vérandrie], insjö på gränsen mellan nordamerikanska staten Minnesota samt prov. Ontario och Manitoba i Canada, står genom Rainy river i förbindelse med Lake of the woods ("skogssjön"), hvars aflopp är Winnipeg. 1,540 kvkm., hvaraf Förenta staternas andel utgör 378 kvkm. (J- F. N.) Ra'ippaluoto [-loåtå], finsk namnform för R e p-lot. Raipur [ra͡ıpō'ə]. 1. Distrikt i Brittiska Indien, divisionen Chhatisgarh, Centralprovinserna. 25,319 kvkm. 1,324,856 inv. (1911). Det utgör en af