Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rallsläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
955 Ramberg–Rameau 956
till de ledande konservative ämbetsmannapolitikerna
af 1814 i deras motstånd mot den politiska demokratien
och den kommunala själfstyrelsen.
K. V. H.
Ramberg, Karl August, tidningsman, f. 29 sept. 1873
i Göteborg, aflade 1892 studentexamen i Göteborg,
egnade sig efter några års universitetsstudier
och lärarverksamhet åt tidningsmannayrket samt har
sedan 1900 varit anställd i Göteborgs handels- och
sjöfartstidnings redaktion, 1906–08 som föreståndare
för dess Stockholmsredaktion och från 1908 som
tidningens andre redaktör. Utom sitt mångsidiga arbete
inom redaktionen har R. hunnit med en rad liffulla
och omtyckta reseskildringar (delvis under märket
Crambe), af hvilka Loma land (1908), Bland svarta,
gula och röda (1911) och Profetens söner (1912)
utkommit i bokform.
Ramberg, Ludvig, kemist, universitetslärare, f. 21
febr. 1874 i Hälsingborg, blef student i Lund 1892,
filos, doktor och docent där 1902 samt laborator
i kemi vid Lunds universitet 1905. R. har utfört
omfattande undersökningar öfver kemisk kinetik,
kuprosulfiter, platoammoniakföreningar, organiska
platinaförenmgar, tioglykolsyra, brompro-pionsyra
m. m. Som sakkunnig inom Civildepartementet
för utredande af arsenikfrågan (sedan 1913)
har han utarbetat förbättringar i metoderna för
att bestämma små arsenikmängder. R. har utgett
Grunddragen af den kemiska analysens teori (1905)
samt tillsammans med J. M. Loven Kvalitativ kemisk
analys. R. vardt led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund 1906.
K. A. V–g.
Ramberg. 1. Jrhann Heinrich R., tysk konstnär, f. 1763
i Hannover, d. där 1840, var i 9 år lärjunge af
Reynolds i London, blef hofmålare i Hannover, men vann
sitt rykte främst genom sina humoristiska teckningar
till ”Reinecke Fuchs” och ”Eulenspiegel”. Se monografi
af Hoffmeister (1877) och tillägg därtill af L. Riegel
(1889).
2. Arthur Georg von R., den föregåendes brorsons son,
friherre, tysk målare, f. 1819 i Wien, d. 1875,
studerade i Prag, Dresden och München, där han
förblef bosatt, undantagandes åren 1860–65, då han
var professor i Weimar. Som professor vid akademien i
München från sistnämnda år utöfvade han ett sundt och
godt inflytande. Han målade elegant genre i historisk
eller samtida kostym (Buketten. Efter maskeradbalen,
Promenad, Mötet på sjön
– två älskande i hvar sin roddbåt en sommarkväll
– och bondetyper (Dachaukvinnor i
söndagsdräkt). Mindre märklig är den stora
historietaflan Kejsar Fredrik II i Palermo
(i Maximilianeum i München). Jämte Pauwels
utförde R. fresker i Lutherrummen på Wartburg.
Mycken popularitet vunno hans teckningar i de af
honom och Pecht utgifna ”Schillergallerie” och ”Goethegallerie” – framför allt illustrationerna
till "Hermann und Dorothea". – R. är representerad
i Nya pinakoteket i München (Efter måltiden –
1600-talsgenre från Holland – och Skördeflickans
morgonbön), i Weimar (Grodkungen), i Berlins
nationalgalleri (Werther och Lotte läsande i
trädgården). Bland hans lärjungar märkas W. Leibl
och A. von Keller.
1 o. 2. G–g N.
Rambert [rãbär], Eugène, fransk-schweizisk
författare, f. 1830 i Montreux, d. 1886 i
Lausanne, var 1855–60 och från 1881 professor i
fransk litteratur vid universitetet i Lausanne.
Bland hans verk kunna nämnas Madame de Staël
(1857), Les alpes suisses (5 bd, 1865–74), Alexandre
Vinet (1875; 3:e uppl. 1876), Écrivains
nationaux (I, 1874), Poésies (s. å.), Alexandre
Calame (1884), Écrivains de la Suisse romande (1889)
och Études littéraires (2 bd, 1890). Se Warnéry,
”E. R.” (1891).
Rambervillers [rãbervijē], stad i franska dep.
Vosges, vid Meurthes biflod Mortagne. 4,491 inv.
(1911; i hela kommunen 5,848). Humleodling.
Rambla, La, stad i spanska prov.
Córdoba. 6,110 inv. (1900). Spannmåls- och
vinhandel.
J. F. N.
Rambouillet [rãbojē], stad i franska dep.
Seine-et-Oise, vid järnvägen mellan Paris och Chartres,
48 km. s. v. från Paris. 6,484 inv. (1911) i
hela kommunen. Staden är företrädesvis
namnkunnig genom sitt slott (se fig.),
 |
| Slottet Rambouillet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
