Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramée ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
967
Ramma-Ramnäs
bedömning själf bli rammad. På senare tiden har
artilleriets och torpedens utveckling medfört
så stor ökning af stridsafståndet, att rammens
betydelse starkt minskats; därtill kommer, att
rammen är hinderlig vid gång med mycket hög fart samt
representerar en afsevärd tyngd. Moderna örlogs-fartyg
erhålla därför ofta förstärkt förstäf utan ramm. Jfr
Förstäf och Galär. C. K. S.
Ramma. 1. Jaktv. Vindthunden säges ramma bytet,
då den vid hetsjakt griper detsamma. - 2. Metall.,
det vid svenska masugnar och i kupolugnar brukliga
sättet att tillreda smältrummet, det s. k. stället,
för en blifvande blåsning genom inpackning af en
stampad massa af kvarts och eldfast lera. Järnspetten,
som därvid användes, kallades rammar. Se Masugn,
sp. 1210. - 3. Sjöv. Se E a mm. 1. G. G
2. (G. Il-r.)
Ramman, "dundraren", äfven kallad Adad,
babylonisk-assyrisk väder- och åskgud, sannolikt
af västsemitiskt ursprung. Jfr Babylonien, sp. 587.
D- M.
Rammelsberg, Karl Friedrich, tysk kemist och
mineralog, f. 1813 i Berlin, d. där 1899, 1846-91
professor vid Berlins universitet, utförde ett högst
betydligt antal undersökningar inom den oorganiska
kemiens, mineralogiens och kristallo-grafiens
områden samt utgaf åtskilliga förtjänstfulla
och mycket använda hand- och läroböcker,
bl. a. Handwörterbuch des chemischen theils
der mineralogie (1841; ny uppl. 1875 under titel
"Handbuch der mineralchemie", med tilläggshäften 1886
och 1895), Leitfaden fur die qualita-tive analyse
(1843; 7:e uppl. 1885), Lehrbuch der chemischen
metallurgie (1850; 2:a uppl. 1865), Handbuch der
krystallographischen chemie (1855; tillägg 1857),
Handbuch der krystallographisch-physikalischen chemie
(1881-82), Die chemische natur der mineralien
(1886) och Chemische abhand-lungen 1838-1888
(1888). Se festskriften till hans ära 1887.
P. T. C. (K. A. V-g.)
Rammelsbergit, miner., ett rombiskt mineral,
hvilket, med samma sammansättning som den reguljära
kloantiten 1. hvita kopparnickeln (se Kopparnickel),
är en heteromorf varietet af nämnda mineral. Den är
funnen vid t. ex. Schnee-berg, Eiechelsdorf m. fl. st.
A. Hng.
Rammfartyg, sjöv., stundom använd benämning på med
ramm försedt fartyg. Se R a m m. C. K. S.
Ra m m in g, Wilhelm, friherre von R i e d-kirchen,
österrikisk krigare, f. 1815, d. 1876, deltog
1848 med utmärkelse i italienska fälttåget,
följds därefter sin kårchef Haynau i egenskap af
generalstabschef till Ungern, där han i väsentlig
mån bidrog till fälttågets lyckliga utgång. I
slaget vid Magenta (1859) förde R. en brigad. 1860
utnämndes han till generalstabschefens biträde,
kämpade i spetsen för 6:e armékåren vid Skalitz
(28 juni 1866) och deltog i reserven i slaget vid
Königgrätz. R:s Der feldzug in Ungarn und Siebenburgen
im januar 1849 (1850) är af stort in-tress_e.
C. O. N.
Rämmohun Roy (Rama Möhana Räya), nyindisk reformator,
f. 1774 i Radhanagar i Bengalen, d. 1833 i Bristol i
England. Son till en egendomsegare af bramansk kast,
fick han en god uppfostran och lärde sig redan tidigt
flera språk, såsom sanskrit, arabiska, persiska och
engelska. Vid
16 års ålder började han uppträda polemiskt mot den
inhemska hinduismen och mot sociala institutioner
såsom kastväsendet genom sitt arbete The Ido-latrious
religious system of the Hindus. Härigenom kom han
i strid med sin familj och var några år stadd på
resor. Vid sin faders död erhöll han 1800 anställning
i angloindisk tjänst, men tog afsked 1814 och
lefde sedan i Calcutta, egnande sig åt religiös
reformatorisk verksamhet. Han började med att stifta
en mindre diskussionsklubb (Atmiyä sabhä), där han i
umgänge med representanter för olika religionsformer,
särskildt kristna män, organiserade sin opposition
mot indisk polyteism och bilddyrkan samt arbetade för
spridning af unita-riska och monoteistiska idéer. Så
utgaf han en bok på persiska Tuhfat-al-Muvahhiddin
(En gåfva till monoteister), och 1820 gjorde han ett
utdrag af de kristna evangelierna The precepts of
Jesus, the guide to peace and happiness. Han skref
äfven arbeten på bengali om Fe^änta-filosofien,
öfversatte några Upanishad’er samt trädde delvis i
opposition mot den kristna missionärsverksamheten
och stiftade slutligen - i syfte att upplifva den
reformatoriska verksamhet, som Caitanya på 1400-talet
inledt i Bengalen - 1830 församlingen Brähma-samäj
(se d. o.). Han understödde kraftigt regeringen - lord
William Bentinck - i utrotandet af änkebränningen,
som förbjöds 1829. Han arbetade ifrigt på att sprida
uppfostran och kunskaper bland sina landsmän, och
1830 sändes han af kejsaren af Delhi till England
för att tillvarataga de indiska intressena. I denna
egenskap var han närvarande i underhuset; när - 11
juli 1832 - änkebränningen definitivt förkastades
och förbjöds. I egenskap af den förste verkligen
bildade indier, som besökte England, rönte han
där ett mycket varmt mottigande. M. Muller har i
sina tidigare skrifter lifligt skildrat R:s lif
och verksamhet. Om hans reformatoriska verksamhet
se Garbe, "Indien und das christentum" (1914).
K. F. J.
Rammskopf. Se Ramskopf.
Rammstäf, skpsb. Se Ramm.
Ramn. Se Hr af n.
Ramnes, härad i Jarlsberg og Larviks amt. Norge,
n. v. om Tönsberg. 137,97 kvkm. 2,887
inv. (1910). Starkt kuperadt skogs- och
jordbruksdistrikt, genomplöjdt af trånga smådalar
mellan skogsåsar, som uppnå 300-400 m. höjd (Osnipen
i v. 400 m.). Tönsberg-Eidsfossbanan går s;e-nom R.
K. V. H.
Rännes, lat., enligt traditionen namn på en af
de tre stammar, tribus (se d. o.), som efter
Roms grundläggning bildade det romerska folket
(enligt en annan version tre af Romulus bildade
ryttar-centurier). Tities (-ienses) skola ha varit
Titus Tatius’ sabinare på Quirinalis, Ramnes (-nenses,
-netes) Romulus’ folk, Luceres (-renses) på Cselius
af etruskisk eller latinsk härkomst. Namnen synas
vara etruskiska släktnamn. Jfr L e g i o n. B,. Tdh.*
Ramning [ni/mm-], sjöv. Se Ramm.
Ramnäs. 1. Socken i Västmanlands län, Snefringe
härad. 22,849 har. 2,626 inv. (1914). R. bildar
med Sura ett pastorat i Västerås stift, Munktorps
kontrakt. – 2. Bruksegendom i Västmanlands län,
ofvannämnda socken, vid Kolbäcksån och invid
Ramnäs station vid Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnvägar. Den tillhör Ramnäs bruks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
