från Gustaf I till Karl XII. Möjligen har källaren tillhört något härbärge, som från klostertiden egt bestånd ända till början af 1700-talet. De vid utgräfningen, som bekostades af Laxå bruk, gjorda fynden förvaras i Laxå bruks museum. Strax intill de nämnda gråstensmurarna stod Bodarne på 1680-talet uppförda träkyrka, innan den 1898--99 flyttades till Laxå bruk. Denna kyrka har enligt handlingar i Laxå bruks arkiv i sin tur haft en föregångare, hvars ålder bevisligen når upp till 1500-talet och möjligen kan ha haft samband med klostret. 2. O. J-e. Ramunia, K a p. Se Romani a. Ramus, Petrus. Se R a m é e, P. d e l a. Ramus, Jonas, norsk präst, historiker, f. 1649, d. 1718, blef 1682 kaplan och fick 1690 Norder-hovs pastorat i Ringerike, där han vistades återstoden af sitt lif. 1698 vann han magistergraden. R. var en af samtidens mest alsterrika norska författare af dels uppbyggelseskrifter, dels historiska arbeten, bl. a. Nori regnum, h. e. Norvegia antiqua (1689; går till Harald Harf äger), det paradoxala Ulysses et Otinns unus et idem (1702), ett slags motstycke till Rudbecks "Atlantica", och de postuma Norriges kongers historie (1719) och Norges beskri-velse (1735, färdigt redan 1715), närmast en bearbetning af Peder Olausson Friis' långt mera betydande "Norrigis bescrifuelse" af 1632. Om R:s hustru se Colbjörnsen, Anna. - Se L. Daae, "Hist. skildringer", II (1878). K. V. H. Ramus. 1. Kristian R., dansk numismati-ker, f. 1765, d. 1832, teol. kandidat 1786, filos, doktor 1793, utnämndes 1799 till inspektör och 1821 till direktör vid k. myntsamlingen. Han upprättade en utförlig latinsk förteckning på samlingens grekiska och romerska mynt (2 bd, 1816). - 2. Kristian R., den föregåendes brorson, dansk matematiker, f. 1806, d. 1856, vann 1831 universitetets guldmedalj för en matematisk prisuppgift samt blef 1832 magister och 1834 professor vid universitetet. Utom åtskilliga lärda afhandlingar i facktidskrifter författade R. sedan 1837 en hel följd af gedigna läroböcker i olika grenar af såväl den elementära som den högre matematiken, l o. 2. E. Ebg. Ramusi, folkslag. Se K o l h. Ramverk, mek. Se L o k o m o t i v, sp. 1008-10 med fig. Ramvik, ångsåg med 4 ramar, 2 kant- och 2 stafverk i Högsjö socken, Västernorrlands län, vid Ångermanälfven och Härnösand--Sollefteå järnväg, är med lastageplats tax. till 186,000 kr. och tillhör Ramviks sågverks.-a.-b. (bildadt 1885; aktiekapital 250,000 kr.), som i socknen eger Dals och R:s landtegendomar, tax. till 42,500 kr. Årsskeppningen är omkr. 6,000 stds sågade varor, 400 kbfamnar splittved och 3,000 läster träkol. Antalet fast anställda arbetare är omkr. 120. Rån (isl. Rån), nord. myt., hafsguden Ägirs maka och härskarinna öfver hafvet, hade ett nät, med hvilket hon sökte draga människor ned i djupet till sig. Ägir och R. hade nio döttrar, hvilkas namn beteckna hafvets böljor i deras olika storlek och utseende. Gudinnans namn är besläktadt med ordet rån. Th. W. (B-e.) Rana l. Ran(en)elven, ett af Nord-Norges väldigaste vattendrag, är ung. 90 km. långt och faller ut i Ran(en)fjorden något n. om handelsplatsen Mo i Ranen, Nordlands amt. R. källor ligga ung. 1,200 m. ö. h. på gränsfjällen mellan Sverige och Norge, nära Nasa silfvergrufvor; älfven går v. ut genom den breda Dunderlandsdalen, hvarför den också ofta kallas Dunderlandselven. Vattendraget upptar betydliga tillflöden från Svartisens väldiga glaciärer och är i det hela en utpräglad jökelälf. Nederbördsområdet omfattar 3,496 kvkm. R. har en rad mera betydande vattenfall: Staupfoss (6 m.), Storfoss (5 m.), Reinfoss (20 m.) och Kobfoss (4 m.). Större bifloder äro: från n. Gubbeltaaen, Bjellaaen, Stormdalsaaen och Langaaen, från s. Virvaselven, Grönfjellaaen och Plura, som kommer från Sverige vid gränsröset n:r 221. Några af R:s bifloder ha delvis underjordiskt lopp, hvilket beror på traktens rikedom på lätt löslig kalksten, hvari af samma skäl finnas många hålor. I R. försiggår afsevärd timmerflottning. K. V. H. Rana, Grodsläktet, zool. Se Amfibier, sp. 836--837. -- Senare har i Sverige anträffats en fjärde grodart, nämligen språnggrodan, R. agilis: till skillnad från de andra svenska grodorna saknar hannen strupsäckar och bakbenen äro proportionsvis mycket längre (de äro 1 1/2 gång så långa som kroppen); nos lång; tumsvulst liten, tårnas simhud svagt utbildad; på ryggsidan gul- eller rödgrå med några mörkare fläckar, på buksidan hvitaktig. Kroppslängd 5,5--8 cm. Denna art är funnen på Öland och vid Kalmar; förut funnen på spridda ställen i södra och mellersta Europa och i Danmark. L-e. Ranäles, P o l y c a'r p i c se, bot., växtserie inom Archichlamydece bland dikotyledonerna. Blommorna äro vanligen tvåkönade, acykliska eller hemicykliska, med enkelt eller dubbelt, oftast undersittande hylle, aktinomorfa eller ensymmetriska. Ståndare och fruktämnen äro oftast många, de senare bildade af l fruktblad och oftast fria. Serien indelas i underserierna NymphceinecB (Nymphcea-cece, Ceratophyllacece), Ranunculinece (Ranuncula-ceo3, Lardizabalacece, Berberidacece, Menisperma-cece), Magnoliinece (Magnoliacece, Calycanthacece, Anonacece, Myristicacece, Monimiacece, Lauracece). G. L-m. Räna piscätrix, zool. Se M a r u l k. Råna Roraka. Se Påskön. Rana'tra, zool. Se Vattenskinnbaggar. Ranavaiona, drottningar på Madagaskar (sed. o.). Ranc [ra], Arthur, fransk tidningsman och politiker, f."20 dec. 1831 i Poitiers, d. 10 aug. 1908 i Paris, anslöt sig redan som yngling med hänförelse till det republikanska partiet. Som student i Paris deltog han i det väpnade motståndet mot statskuppen 2 dec. 1851. För delaktighet i en sammansvärjning mot Napoleon III deporterades R. i jan. 1856 till Lambése (i Afrika), hvarifrån han lyckades rymma i juni 1857. Efter en mängd farliga och djärfva äfventyr undkom han till Schweiz, där han lefde som lärare, tills amnestien 1859 tillät honom att återvända till Paris. Han blef där medarbetare i åtskilliga republikanska tidningar och tidskrifter samt utgaf Le Bilan de V ann é e i868 (1869) och Buonarrotis bok om Babeufs sammansvärjning (s. å.). Förtrogen vän till Gambetta, utnämndes R. af försvarsregeringen i Tours i okt. 1870 till direktör