995 Randers amt-Randvinkel 996 (1880; 2:a uppl. 1894 under titeln "En kjserlig-hedsvaar", med tillägg bl. a. af R:s vackraste dikt, "Den förste kjserlighed") befäst sin namnkunnighet som anakreontisk lyriker. Af hans öfriga diktsamlingar kunna nämnas: Unge sange (1885), Norsk natur (1887), Digte (1901) och Sol og skygge (1911). - En god resehandbok var hans Söndmöre (1890; 2:a uppl. 1898). Sedan 1893 var R. en följd af år litteratur- och teaterkritiker i "Aften-posten". K. V. H. Randers amt upptar mellersta delen af Jyllands östkust, hvarifrån halfön Djursland (se d. o.) skjuter ut i Kattegatt. Gränsen i n. mot Aalborgs amt bildas af Mariagerfjorden; längre söderut intränger Randersfjorden, som mottar Gudenaa, medan Kalövik ligger vid sydgränsen mot Aarhus amt. Areal 2,460 kvkm. 130,914 inv. (1911), hvaraf 32,925 i de fem städerna Randers, Hobro, Mariager, Grenaa och Æbeltoft. Jorden är i allmänhet fruktbar och väl odlad. 1912 nyttjades 77,800 har till sädes- och 29,200 till rotfruktsodling, 91,300 till ängs- och betesmark eller träda. 3,600 har voro mossar och 19,500 skog eller plantager. 1909 funnos 36,700 hästar, 144,000 nötkreatur, 64,000 får och getter, 65,400 svin och 507,000 höns. Medan antalet får sedan 1880 minskats med mer än hälften, är antalet svin nästan tredubbelt. Inom amtet finnas ej många herrgårdar och endast få fästegods; däremot ha sedan 1899 upprättats särskildt många nya torparbruk. Till amtet räknas vanligen Anholt och Hjelm; det utgör en del af Aarhus stift och indelas i 11 härad och 4 prosterier. Inbyggarna kallas "kronjutar". E. Ebg. Randfästingar, zool. Se Fästingar, sp. 309. Randglossa (af grek. glossa, tunga, tungomål), lärd anmärkning, utläggning, kort ordförklaring. Jfr Glossa och Scholion. Randgrid, nord. myt., en af de valkyrjor, som uppräknas i eddasången Grimnesmal. Randgräs, löt. Se F l e n och P h a l a r i s. Randhaf. Se Haf, sp. 983, och Medelhaf. Randiga igelkottspinnaren, zool. be Igel-kottspinnare med fig. Randiga sädesknäpparen, zool. Se Knäpparfamiljen. Randkroppar, zool. Se Ccelenterata, sp. 487. Randolph [rä'ndålf], kommun (township) i nordamerikanska staten Massachusetts. 4,301 inv. (1910). Skofabriker. Randolph [rärndålf], John, nordamerikansk statsman, f. 2 "juni 1773 i Virginia, d. 24 juni 1833 i Philadelphia, var son till en rik plantageegare och satt nära 30 år i kongressen (1799- 1813, 1815-25, 1828 -29 i representant-kammaren, 1825-27 i senaten) som en af det republikanska partiets chefer. Han var af Jeffersons skola, konservativ vid ändringar i författningen, men försvarare af staternas suveränitet, en excentrisk och nervös talare, fruktad och hatad för sin satiriska tunga. 1812 års krig, liksom Missourikompromissen 1820, stred emot hans politiska principer. 1830 sändes han till Ryssland i en särskild angelägenhet, men stannade där endast tio dagar. Han gaf sina 300 slafvar friheten och drog försorg om deras uppehälle. Jfr Garland,. "Life of R." (2 bd, 1850) och Henry Adams' lefnadsteckning öfver R. i serien "AmericaD statesmen" (1882). Kj.* Randon [rada7], Jacques Louis César Alexandre, fransk krigare och statsman, f. 1795, d. 1871, deltog som officer i fälttågen 1812 -13, men tillbakasattes under bourbonernas styrelse på grund af sin släktskap med general Marchand. 1830 förflyttades R. till Algeriet samt blef 1841 brigadgeneral och 1848 generaldirektör för de algeriska angelägenheterna i krigsministeriet och i jan. 1851 krigsminister. Då han icke ville biträda vid Napo-leons statskupp, erhöll han afsked, men utnämndes i dec. 1851 till generalguvernör i Algeriet, hvilken plats han med utmärkelse beklädde till 1858. Han utnämndes därunder till senator (1852) och marskalk (1856). Maj 1859-jan. 1867 var R. ånyo krigsminister. Han efterlämnade Mé-moires (utg. 1875 och 1877). Jfr biogr, af Ra-stoul (1890). C. O. N. Randselven. Se Randsfjorden. Randsfjorden, Norges till storleken fjärde insjö, 136,4 kvkm. (Drammensvasdragets hufvudbassäng, 75 km. lång, men i medeltal blott 1,8 km. bred, i Brandbu på det bredaste stället ända till 4 km.), n. om Ringerike i Kristians amt, 133 m. ö h.; djupet är ända till 108 m. Dess hufvudriktning är nordlig--sydlig. R. mottar i n. tillflöden från älfvarna Etna och Dokka och har i s. aflopp genom den 13 km. långa vatten- och forsrika Randselven l. Randsfjordelven till insjön Tyrifjorden (134 kvkm.), som åter leder ut i Dramselven. Hela vägen sträcker sig R. genom vidsträckta skogar. Vattendraget befordrar därför ansenliga timmermängder, som till stor del gå till de vid Randselven och Dramselven nedanför liggande trämasse-, cellulosa- och pappersfabrikerna. I det hela ha R:s omgifningar mycken industri, som ytterligare kommer att ökas när en 1912 fastslagen reglering af vattendragets krafttillförsel slutligen är genomförd. R. har regelbunden ångbåtstrafik. Vid R:s sydända, Hadelands vasbund, ligger Bergensbanans station Jevnaker i närheten af Hadelands glasbruk, tätt invid Randsfjords järnvägsstation, slutpunkten för Drammen--Randsfjordsbanan. K. V. H. Randstråle, fys. Se Lins, sp. 724. Randsverk, norsk säterby med större turiststation vid östra ingången till norra partiet af Jotunfjeldene, i Vaage härad. K. V. H. Randvinkel, fys., dets. som gränsvinkel (se Kapillaritet, sp. 844).